Om USA hade blivit fascistiskt
Philip Roth-televiseringen The Plot Against America målar upp ett USA som tar en fascistisk riktning under fyrtiotalet. Ur en judisk familjs perspektiv skildras gastkramande hur antisemitismen i landet trappas upp.
DRAMASERIE
The Plot Against America
6 delar på HBO Nordic. (Serien recenseras i sin helhet.) Manus: David Simon och Ed Burns efter Philip Roths roman Konspirationen mot Amerika. Regi: Minkie Spiro, Thomas Schlamme. I rollerna: Winona Ryder, John Turturro, Zoe Kazan, Morgan Spector, Anthony Boyle m.fl.
Alternativhistoria eller kontrafaktisk historia är en litterär genre som leker med tanken på vad som skulle kunna hända ifall historien tagit en annan vändning än den gjorde. Ett exempel på sådan litteratur är Philip Roths roman Konspirationen mot Amerika från 2004.
Den beskriver hur det kunnat gå om flygaren Charles Lindbergh ställt upp i det amerikanska presidentvalet 1940 och vunnit över Franklin D. Roosevelt. Lindbergh hade goda kontakter med Nazityskland och ansåg att USA borde ställa sig utanför andra världskriget.
Nu har romanen blivit en sexdelad serie på HBO av The Wire-skaparna David Simon och Ed Burns.
I centrum står den judiska tvåbarnsfamiljen Levin bosatt i ett judiskt område i Newark, New Jersey, samt deras två släktingar, en brorson och en svägerska.
Judarna främmandegörs
Serien skildrar hur fascismen smyger sig på i samhället, och hur den judiska familjen börjar känna av de hårdnande attityderna. Det är ett klimat som får bränsle av president Lindberghs ovilja att gå med i kriget, något som paketeras som pacifism men som i själva verket är nazivänlighet. Många av landets judar vill däremot på förekommen anledning att USA ska hjälpa till med att sätta stopp för Hitler. Det här leder till en opinion där judarna ses som ofosterländska krigshetsare, och attityderna mot dem som något främmande, oamerikanskt accentueras.
Serien skildrar den här utvecklingen, att som minoritetsgrupp bli betraktad fördomsfullt, som något oönskat och främmande.
Familjen Levin representerar olika förhållningssätt till förföljelserna. Pappa Herman (Morgan Spector), som är en framgångsrik försäkringsagent, genomskådar det som händer och vägrar ta skiten. Han tar stolt och orädd konflikterna och anser sig vara lika mycket amerikan som någon annan. ”Vi har rättigheter”, säger han när han behandlas illa.
Bländade, blåögda
Mamma Bess (Zoe Kazan), som är hemmafru, är mera orolig och vill att familjen liksom många andra judar flyr till Kanada.
Familjens tioåring Philip (Azhy Robertson) står för barnperspektivet när han med rädsla i blicken bevittnar föräldrarnas upprörda samtal om vad som sker i samhället.
Hans tonårige storebror Sandy (Caleb Malis) är däremot den som revolterar mot föräldrarna. Han beskyller dem för att vara paranoida ”ghettojudar” som är bakåtsträvande rädda för världen utanför.
Sandy är påverkad av Bess syster Evelyn (Winona Ryder), en ogift medelålders skönhet som bländas av en äldre rabbin, Lionel Bengelsdorf (John Turturro), som fungerar som ett alibi och en nyttig idiot vid Lindberghadministrationen. Paret engagerar sig i ett integrationsprogram för judar där syftet är att ”anpassa judar till det amerikanska samhället” och visa att de är ”precis som alla andra” (i praktiken splittras de judiska samfunden och gemenskaperna skingras för vinden).
Krypande obehag
Det är i konflikten mellan det klarsynta paret Levin, och de förblindade förrädarna och naiva opportunisterna Lionel och Eveleyn, som seriens stora och engagerande smärtpunkt ligger.
En som inte nöjer sig med att bara diskutera utan också agerar är Hermans brorson Alvin (Anthony Boyle) som står för seriens minst engagerande parallellhistoria. Han beslutar sig för att trotsa lagen och som frivillig delta i kriget mot nazismen.
Serien skildrar med insikt, intelligens och ett krypande obehag hur en dylik utveckling kan gå till (och det saknas ju heller inte exempel ur historien), och trappas upp till fullt ut
blommad fascism med hat, våld och trakasserier som följd. Det tar kanske ett tag innan serien kommer i gång och börjar engagera, men när så väl sker efter några avsnitt gör den det med besked. Det här är en otäck, upprörande och mot slutet gastkramande historia – en alternativ historieskrivning med ekon både från det förflutna och från i dag.