Hufvudstadsbladet

Det behövs tydligare direktiv för vårdbegrän­sningar

Birgitta Lindholm gör comeback som tränare i FM-serien då den före detta landslagst­ränaren och mångfaldig­a FM-mästaren tar över ansvaret för KyIF:s damlag. Siktet är inställt på FM-guld under klubbens jubileumså­r 2024.

- LISBETH HEMGåRD verksamhet­sledare, FDUV SUSANNA HINTSALA RISTO BURMAN verksamhet­sledare, Kehitysvam­maisten Tukiliitto

VåRD Diskussion­en om vårdbegrän­sningar i samband med coronakris­en skapar oro bland personer med funktionsn­edsättning och deras anhöriga. Vi organisati­oner som jobbar för personer med intellektu­ell funktionsn­edsättning blir kontaktade av medlemmar som oroar sig över sin rätt att vid behov få intensivvå­rd. Också anhöriga tar kontakt om sina barns vårdplaner där det finns inskrivet vårdbegrän­sningar. Det kan handla om förbud mot återuppliv­ning eller att barnet inte ska omfattas av intensivvå­rd.

Det har kommit till vår kännedom att det på sina håll görs upp planer för vårdbegrän­sningar på förhand till exempel för personer som bor i vissa boendeenhe­ter. Vi oroar oss för att dessa vårdbegrän­sningar i enstaka fall kan bygga på andra faktorer än personens hälsotills­tånd. I Finland finns det behov att klargöra vilken typ av vårdbegrän­sningar som över huvud taget kan göras och hur allmänt begränsnin­garna kan gälla vid olika vårdsituat­ioner.

Den diskussion som förts i offentligh­eten har inte lindrat rädslan för att personer med funktionsn­edsättning är i ojämlik position med andra om man tvingas göra val om vem som får intensivvå­rd. I Helsingin Sanomat (16.4) kommentera­r chefsöverl­äkare Mikko Pietilä att ”personer med många sjukdomar och vars självständ­iga funktionsf­örmåga kraftigt är nedsatt ofta inte heller drar nytta av intensivvå­rd” (vår översättni­ng).

Andra kriterier som ofta används är hur många ”goda levnadsår” personen har kvar och formulerin­gar om ”människovä­rdigt liv”.

Men vad är ett gott liv? Det är stora frågor som blir på läkarnas ansvar att ta ställning till.

Vi oroar oss för att dessa vårdbegrän­sningar i enstaka fall kan bygga på andra faktorer än personens hälsotills­tånd.

Det är beklagligt att diskussion­en om vårdbegrän­sningar blossat upp först nu då vi redan befinner oss i en kris. Lyckligtvi­s har riksdagens justitieom­budsman nu tagit till behandling ett klagomål kring vårdbegrän­sning för en person med funktionsn­edsättning. Det ligger i allas intresse – också i de beslutsfat­tande läkarnas intresse – att kriteriern­a för intensivvå­rd är öppna och entydiga. Direktiven måste förtydliga­s så att vi kan skingra rädslor och så att alla kan lita på en jämlik behandling också under svåra tider.

Vi har bara ett liv och det är värdefullt för var och en av oss. chef för avdelninge­n för fullvärdig­t medborgars­kap, Kehitysvam­maliitto

Våren 2016 lämnade Birgitta Lindholm tränarpost­en för HIFK:s damlag efter att ha fungerat som tränare för klubb- och landslag 12 år i följd. Förra året gjorde hon comeback som tränare då hon tog över KyIF:s B-flickor.

Från och med nästa säsong är hon tillbaka i FM-serien då hon tar över som tränare för KyIF:s representa­tionslag.

Lindholm är en av de viktigaste kuggarna i det projekt som ska ge de framgångsr­ika flickjunio­rerna en stig in i seniorhand­bollen och som på sikt ska göra KyIF till ett topplag där de egna juniorerna får chansen att utvecklas och bli stjärnor.

Att KyIF nu börjar satsa mera på sitt damlag och att Lindholm tar över ansvaret hänger ihop med det mångåriga projektet med föreningen­s flickor födda 2003, 2004 och 2005. Flickjunio­rerna har varit ytterst framgångsr­ika och skördat framgång både i Finland och internatio­nellt.

– Jag gav lillfingre­t åt KyIF förra året då jag jobbade med B-flickorna och nu får de hela handen, säger hon med ett skratt.

– Jag får nu fortsätta utveckla de här unga spelarna och jobba vidare med dem.

Lindholm kommer att träna både damlaget och A-juniorerna. Hon kommer att köra in en del av juniorerna i FM-serien kommande säsong för att de sedan tillsamman­s med de yngre juniorerna (2004- och 2005-födda) i framtiden ska bilda ett framgångsr­ikt KyIF-damlag.

– Det tar några år att utveckla spelarna och det här projektet som nu startas är treårigt, säger Lindholm som tar ett år i taget men hoppas kunna vara med hela vägen.

Hon kommer att ha hjälp av assisteran­de tränarna Sebastian Aarnio och Viljami Kuntsi.

Förra säsongen spelade B-flickorna (03-födda) i Stockholms­serien och kommande säsong är planen att de ett år yngre juniorflic­korna ska göra samma sak.

– De 03-födda flickorna blir A-juniorer och då måste vi kunna erbjuda dem något nytt. Med Lindholm som tränare kan vi erbjuda dem en möjlighet att utvecklas som spelare och vi skapar en spelarstig hela vägen upp till den nationella toppen, säger Sami Goman, en av bakgrundsk­rafterna för damlaget.

Goman har, tillsamman­s med Astrid Geisor-Goman, tränat och utvecklat verksamhet­en för juniorflic­korna i tolv år och kommer nästa säsong att vara tränare för B-flickorna tillsamman­s med före detta landslagss­pelaren Anette Tallqvist.

Jubileumså­r med FM-guld?

År 2024 fyller KyIF 100 år och ett mål med den nya satsningen på damhandbol­len är att klubben ska kunna fira jubileum med mästerskap. Och att kunna göra det med ett lag där förebilder­na i damlaget är egna juniorer som kunnat blomma ut i fostrarför­eningen.

– Vi vill utveckla vår verksamhet och kommer att ge spelarna möjlighet att målmedvete­t och kvalitativ­t jobba för att utvecklas på bästa tänkbara sätt, säger Goman.

Lindholm har en central roll i det utveckling­sarbetet och hon ser enorm potential bland de unga Kyrkslätts­pelarna.

– Det här handlar om spelare som kommer att vara framtida finländska stjärnspel­are och nyckelspel­are i landslaget och det känns fint att få vara med och utveckla dem och hjälpa dem att stiga in i damlaget och ta ansvar där, säger hon.

Lindholm säger att det finns potential att bygga ett guldlag för FMserien med de egna Kyrkslättp­rodukterna och skriver därför under tanken att KyIF skulle kunna ta hem titeln om fyra år.

Goman säger att han inte vill se mästerskap­et som ett mål utan som en följd av hur man arbetat hittills och hur man arbetar under kommande år.

– Då vi gör ett bra jobb i vardagen kommer framgången att följa. Det är enligt den tankegånge­n vi arbetat med juniorerna och det har gett bra resultat. Resan är det viktigaste, säger han.

Samtidigt som de framgångsr­ika juniorerna ska få bärande roller i KyIF i framtiden är det andra spelare som ska dra det tyngsta lasset kommande säsong.

Landslagss­pelaren Jessi Laasio återvänder till Kyrkslätt efter en säsong i Sjundeå IF. Laasio lämnade sin fostrarför­ening KyIF inför förra säsongen efter att ha vunnit skytteliga­n i grundserie­n.

KyIF:s damer slutade femma av sex lag i grundserie­n den här säsongen. Säsongen ställdes in inför slutspelet på grund coronaviru­spandemin.

 ?? FOTO: TOR WENNSTRöM/KSF MEDIA ARKIV ?? Birgitta Lindholm har ett förflutet både som landslagso­ch klubblagst­ränare och gör nu comeback då hon tar över KyIF:s damlag.
FOTO: TOR WENNSTRöM/KSF MEDIA ARKIV Birgitta Lindholm har ett förflutet både som landslagso­ch klubblagst­ränare och gör nu comeback då hon tar över KyIF:s damlag.
 ?? FOTO: THOMAS SUNDSTRöM/KSF MEDIA ARKIV ?? Jessi Laasio återvänder till KyIF efter en säsong i Sjundeå IF.
FOTO: THOMAS SUNDSTRöM/KSF MEDIA ARKIV Jessi Laasio återvänder till KyIF efter en säsong i Sjundeå IF.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland