Långa vårdköer väntar när läget normaliseras
Hälsan tar stryk under rådande undantagsförhållanden. Tandvården, mödrarådgivningen och öppna sjukvården har förlorat merparten av sina kunder, visar en färsk rapport.
Coronapandemin och begränsningen av rörelsefriheten har långtgående konsekvenser för folkhälsan och landets social- och hälsovårdstjänster. Det framgår av en ny rapport som Institutet för hälsa och välfärd THL har gett ut.
– Det är framför allt sårbara befolkningsgrupper som råkar illa ut under pandemin, säger överdirektör Pekka Rissanen med ansvar för data och kunskap vid THL.
Till de här befolkningsgrupperna hör till exempel äldre, personer som lider av psykisk ohälsa, bostadslösa, personer med funktionsnedsättning och drogmissbrukare.
THL:s rapport bygger på sex forskares analys av coronapandemins konsekvenser för den finska folkhälsan från den 27 januari till den 19 april.
– Det är meningen att rapporten ska tjäna som ett beslutsunderlag för regeringen när ministrarna fattar beslut om eventuella fortsatta restriktioner eller begränsningar av rörelsefriheten, säger Rissanen.
Trots att rapporten har det här syftet erbjuder den inga uttalade rekommendationer. I många fall saknas dessutom statistiska uppgifter som skulle illustrera hur folkhälsan har försämrats hittills som ett resultat av alla restriktioner.
– Vi vill snarare peka på risker och hotbilder eftersom det saknas en del data ännu i detta skede. Vi valde att inte gå ut med råd till regeringen. Det är snarare så att rekommendationerna finns mellan raderna, säger Rissanen.
Uppskjutna besök inom vården
Enligt Institutet för hälsa och välfärd har pandemin haft en dramatisk inverkan på det totala antalet besök inom hälsovården. Inom den öppna sjukvården har besöken minskat med över 60 procent medan tandvården har tappat 75 procent av sina patienter. Det här kommer att ha konsekvenser för folkhälsan, skriver forskarna.
– I många fall handlar det om patienter som skjuter upp sina besök av rädsla för att smittas av coronaviruset. Det kan till exempel handla om patienter som har drabbats av hjärt- och kärlsjukdomar som har avbokat sina tidsbokningar. Ett avbokat besök kan påverka vården och ha allvarliga konsekvenser för hälsan.
De besök som nu skjuts upp kommer att ge upphov till flera månader långa vårdköer som ska betas av sedan när situationen normaliseras och pandemin har fått ge vika.
– I de flesta fall rör det sig om uppskjutna operationer som inte är brådskande. I takt med att operationerna skjuts upp, kan patienternas hälsa försämras. Till exempel en uppskjuten operation för att få en ny höftled kan försämra patientens rörlighet betydligt.
Det är inte enbart den öppna sjukvården och tandvården som uppvisar sjunkande besökssiffror. Besöken till barnrådgivningen har halverats medan mödrarådgivningen har förlorat över en fjärdedel av sina kunder. Om trenden håller i sig kan det leda till förhöjda frekvenser av graviditetsdiabetes och toxemi, enligt Institutet för hälsa och välfärd.
De digitala konsultationerna har i motsvarande grad ökat, men de digitala tjänsterna kan inte ersätta till exempel vaccinationer eller den fysiska kundkontakten, som är oerhört viktig i mödra- och barnrådgivningen, skriver THL:s experter i rapporten.
Familjevåldet grasserar
Barnen utsätts också för andra risker som kan ha allvarliga konsekvenser för välbefinnandet.
– Om det finns problem hemma så accentueras de problemen nu när skolorna är stängda och det inte finns någonstans att ta vägen för att utöva sin hobby. Skolan är en trygg hamn för många barn som har drabbats av familjevåld, säger Rissanen.
Alkoholmissbruket har likaså förflyttats från barerna och restaurangerna till hemmen. Enligt polisens statistik har utryckningarna på grund av familjevåld och oroligheter i hemmen ökat av bland annat denna anledning, uppger THL.
Institutet för hälsa och välfärd försöker också ringa in den känslomässiga temperaturen i det finska samhället efter alla restriktioner och påbud. Som källor för den här analysen har forskarna bland annat förlitat sig på information som cirkulerar i sociala medier.
Slutsatsen är hoppfull. Trots att finländarna är oroliga och rädda för pandemins framfart så litar de på regeringens beslut och myndigheternas information. Befolkningens allmänna sinnesstämning är förhållandevis god, men framtidstron kan försvagas senast i sommar när allt fler drabbas av en försämrad utkomst på grund av coronakrisen, slår rapporten fast.