Norge starkt i virustider
Finländarna törstar efter nyheter i coronatider och medierna levererar, men för samtidigt en kamp både mot ekonomin och mot fake news.
Tio biljoner norska kronor (870 miljarder euro) ligger i norska Oljefondet, som är den största statliga tillgången i något nordiskt land. Fonden har byggts upp under 24 år och är något att falla tillbaka på i coronarecessionen.
I HBL:s nordiska jämförelse visar Finland sig inte ha tagit till särskilt breda grepp i samhällsekonomin. Nationalekonomen Lars Calmfors har jämfört hur hållbara de nordiska ekonomierna är inför krisen. Finland ligger inte väl till.
Presstödet i sin gamla form försvann 2008 då det införlivades med partistödet. Det var ett olyckligt beslut, på många sätt. Just då hamnade tidningshusen också in i såväl finanskrisens grepp som i en digital revolution. Dessutom infördes moms på tidningsprenumerationer 2012 och ett år senare höjdes skattesatsen ytterligare.
Allt detta skakade om grundvalarna och kassakistorna rejält. Tidningsjournalisternas antal har på tio år minskat med en tredjedel och 30 tidningar har försvunnit under samma tid.
Papperstidningen förutsågs gå mot en snabb död, men den har visat sig vara mer seglivad än man trodde. Dels för att många läsare fortfarande vill ha den, dels för att den digitala plattformen hittills inte har gett ersättande intäkter. De flesta tidningar i Finland får fortfarande en stor del av sina annonsintäkter från papperstidningen.
Utmaningarna är många. På den digitala sidan snor multinationella mediejättar som Facebook och Google en stor del av annonskakan. Posten har för sin del höjt distributionspriserna till skyarna, samtidigt som utdelningsservicen försämrats. En särskild arbetsgrupp utreder just nu detta dilemma.
Coronakrisen har nu tillspetsat situationen för en redan från tidigare pressad bransch. Samtidigt har krisen med stor tydlighet visat hur viktigt det är för vårt samhälle att det finns tillräcklig och faktabaserad information. Spridningen av falska nyheter och disinformationskampanjer har redan under flera år ökat vikten av seriösa medier. En oberoende pålitlig press är en grundbult i rättsstatsbygget och kvalitativ journalistik bör ses som en allmän nyttighet.
Finländarna har de gångna veckorna törstat efter nyheter mer än på länge och besöken på mediehusens webbsidor är fler än någonsin.
De åtgärder som kampen mot coronaepidemin har krävt har lett till svårigheter för näringslivet då en stor del av verksamheten i samhället går på sparlåga. Det har i sin tur lett till att annonsintäkterna rasat för tidningshusen. Ungefär hälften av de budgeterade intäkterna uteblir i vår.
Tidningar har tvingats minska antalet utgivningsdagar och många mediebolag har inte kunnat undvika omfattande permitteringar – samtidigt som journalister behövs mer än någonsin. Om ekonomisk hjälp inte fås kan permitteringarna följas av uppsägningar, vilket i sin tur leder till stora svårigheter att bibehålla journalistiken på tidigare nivå. Det går i rakt motsatt riktning mot vad som i dag skulle krävas.
Journalisten och författaren Elina Grundström har på uppdrag av Trafik- och kommunikationsministeriet under två veckor snabbutrett hur journalismen i rådande svåra epidemiläge, men även på sikt, kunde räddas.
Mediebolagen har liksom vilka andra företag som helst möjlighet att söka de stöd som staten på grund av coronaläget anslår. Dessutom kommer det enligt trafik- och kommunikationsminister Timo Harakka (SDP) att finnas ett specifikt coronastöd på ett antal miljoner euro för mediebolag i den tredje tilläggsbudgeten som är på väg.
Det är av största vikt att de mest utsatta medierna i det akuta läget då annonsintäkterna rasar snabbt får hjälp för att klara sig över det värsta skedet. Elina Grundström föreslår en modell enligt vilken stöd kunde betalas ut redan till midsommar.
Men behovet är bestående och därför är det dags att Finland ansluter sig till de övriga nordiska och flesta europeiska länderna och återinför ett system med presstöd på minst några tiotal miljoner årligen. Situationen för mediebolagen är nu betydligt kärvare än under en stor del av den tid då presstöd fördelades.
Grundström betonar i sin utredning vikten av att hitta stöd som uttryckligen skulle gälla journalistiken och det journalistiska innehållet och inte företagsstöd till bolagen som helhet. En sådan stödform är inte helt lätt att förverkliga, men borde om det lyckas rimligen också göra det enklare att omfatta politiskt.