Finlandssvenska lärare splittrade över skolöppning
I Finlands Svenska Lärarförbunds enkät uppger 99 procent av lärarna att undantagsarrangemangen fungerar. Men det finns en oro över enskilda elever.
Under coronakrisen har så gott som alla lärare lärt sig någonting man kommer att ha nytta av i framtiden. Det framgår i en undersökning som Finlands Svenska Lärarförbund (FSL) har genomfört bland sina medlemmar. 99 procent av lärarna som har svarat på enkäten anser också att undantagsarrangemangen fungerar åtminstone ganska bra.
– Jag vill lyfta på hatten för vår lärarkår som under stor press verkligen har levererat, säger Linda Felixson, vice ordförande för FSL, på en pressträff.
Undervisningen är ändå inte problemfri. Lärarna uppger att arbetsmängden har ökat betydligt, samtidigt som det finns många elever som lärarna inte alls får kontakt med.
– Det handlar ofta om teknik som krånglar eller att eleverna saknar utrustning. Men det finns också elever som inte mår bra, som är omotiverade eller som har vänt på dygnet och sover på dagarna.
Enligt Felixson har övergången till distansundervisning varit lättare i kommuner där man redan tidigare har satsat mycket på digitalisering. Här finns stora skillnader och FSL efterlyser en nationell strategi för att elever ska ha en jämlik situation. Många lärare uppger också att man använder egen utrustning för att förverkliga distansundervisningen.
– Vi anser att arbetsgivaren borde stå för alla arbetsredskap.
Det pågår en het diskussion om skolorna borde öppna igen i vår. Splittringen är stor också i FSL:s lärarenkät och därför vill förbundet inte direkt ta ställning.
– Vi vill respektera att folk har väldigt olika åsikter. Men vi vill betona att om skolorna öppnar så måste det vara säkert för lärare och elever.
Linda Felixson räknar upp en rad frågor som behöver svar för att det ska gå att öppna skolorna igen: hur man ska göra med lärare och elever i riskgruppen, hur man ska göra om föräldrar vägrar skicka sina barn till skolan, om man ska få vara fler än tio personer på ett ställe, om det behövs skyddsutrustning och om det finns tillräckligt med handsprit.
– Det behövs tydliga direktiv och det behövs tillräckligt med tid för att starta upp hela maskineriet igen.
Enligt Felixson behövs beskedet minst en vecka på förhand för att man bland annat ska kunna beställa skolmat och skolskjutsar och kallla tillbaka permitterade assistenter till jobbet.
Samtidigt har en stor del av lärarna uttryckt en stor oro, vilket har fått lärarfacket OAJ att ta ställning emot att öppna skolorna i vår. Enligt Felixson är oron stor speciellt bland lärare som hör till riskgruppen.
– Om många lärare sjukskriver sig blir det ett enormt pussel för rektorerna att få ihop undervisningen.
Finns det tillräckliga resurser för en modell där skolorna öppnar delvis? – Om lärarna både ska sköta undervisning i klassrummet och distansundervisning så blir de tvungna att sträcka sig ytterligare för att det ska gå ihop. Det är ohållbart om man inte kan dela upp jobbet så att lärarna gör antingen eller, säger Felixson.