Skolorna står inför dilemman
Beslutet att öppna skolorna delar lärarkåren. Hälsorisker oroar, utmaningar med skolskjutsar
Rektor Ulrika Willför-Nyman i Mattlidens skola i Esbo har redan börjat lägga pusslet för hur hennes 740 elever ska få närundervisning utan närkontakt om två veckor.
– Antagligen måste vi dela upp grupperna och så kan alla inte ha rast samtidigt.
Hon gläds ändå åt att kunna träffa eleverna igen, och hoppas få hjälp från högre instanser om arrangemangen. Också Utbildningsstyrelsen inväntar närmare instruktioner om hur skolgången ska skötas då grundskolorna öppnar igen.
Där säger direktör Kurt Torsell att det kan bli svårt att förverkliga förslaget om att eleverna skulle gå i skift, vilket undervisningsministern har fört fram.
För dem som ordnar med skolskjutsarna innebär beslutet också omfattande arrangemang som ska genomföras på kort tid.
Familjer som HBL har talat med berömmer distansundervisningen, men de flesta av barnen är glada över att få träffa skolkompisarna igen.
Undervisningsminister Li Andersson säger att det inte längre fanns tvingande skäl för regeringen att förlänga skolstängningen.
torsten.fagerholm@ksfmedia.fi
TORSTEN FAGERHOLM
Minns du en tid innan internet, med tre ynka tv-kanaler att titta på? Likt varje skolbarn under 1990-talets jämngråa recession bänkade jag mig mången eftermiddag framför dumburken och slötittade på shoppingkanalerna som prånglade ut allt från hemmagym till glassmaskiner: ”Slå till nu, du får en på köpet!”.
Ett reklaminslag blev en generationsupplevelse: den legendariska Flying lure – betet som lockar magiskt stora abborrar och djärvt ”beger sig dit inget drag tidigare har rest”. Tittaren som nappade på erbjudandet utlovades förutom grundserien på 50 drag hela 50 stycken till, för någon sketen bagis (plus tokdyr frakt).
Skåda inte en given häst i munnen – det är oartigt att luska ut prislappen på en gåva. Den taktlösheten borde mången bostadsköpare och -placerare ändå ha uppvisat. I ägarboendet har de flesta finländare nästan hela sitt sparande och sin ekonomiska buffert. Nu då hela den globala ekonomin krisar till följd av coronasmittan blir det mesta omvänt. Oväntade, tvära kast avslöjar skuldbomber som berör oss alla, inte bara högbelånade storstadsbor.
Krisens efterdyningar är svårt att räkna på, men skapar beteendeförändringar. En flodvåg av negativa nyheter vänder hushållens psykologi. Fastighetsmarknaden tar en flera månader lång paus. Mäklarstatistiken visar sannolikt först nollor, senare minustecken. Allt fler tror på fallande priser och agerar avvaktande. Andra blir stressade, vill få avslut och tar helt enkelt ut de priser de kan få. Digitala visningar erbjuder mager tröst. Då säljvolymerna viker och utbudet byggs på uppstår köparens marknad.
Den finländska bolånestocken överskrider 100 miljarder euro. Vår skuldkvot är hög, över 130 procent av våra årsinkomster. Ändå är vi betydligt bättre rustade än på 1990-talet, då bostäders värde rentav halverades. Minusränteläget är mer än skonsamt jämfört med 13 procent anno dazumal, euron kan inte devalveras och inga större prisbubblor skymtar till. Men denna gång är det inte bara privatpersoners vanliga banklån som utgör problemet. Nu är själva husbolagen sårbara. Corona hotar utlösa flera risker samtidigt, och därmed delat ansvar för skulder.
Ett överflöd av pengar i jakt på avkastning kröp i åratal in i husbolagen. Hur många bostadsköpare har beaktat ägarstrukturen? Ju större andel investerarägda bostäder i ett och samma bolag, desto större sårbarhet. Vacklar investeraren drabbas hela bolaget.
Dessutom har nya bostäders skuldfria priser avsiktligen fördunklats. Merparten har bakats in i husbolagslånen. Ännu för ett tag sedan betraktades stora bolagslån som en belastning. Somliga har höjt ett varningens finger åt en ny sorts osund lånekultur, där privatpersoner har plumsat ner i skuldträsket med ögonbindel, flip-flops och parasollförsedd drink i handen.
Särskilt bland nybyggda bostäder har en skuldandel på 50–70 procent varit mera regel än undantag. Byggbolagen har lockat med skenbart rimliga försäljningspris. Berusad av starkt konsumentförtroende och låga räntor, plus en lång amorteringsfri period, har mången köpare slagit till. Men blir grannarna arbetslösa och slutar betala sina vederlag landar åtagandena hos övriga ägare, vars smärtgränser testas. Massarbetslöshet och skrotad betalförmåga är en tidsinställd bomb som kan skapa en lavinartad effekt.
Finansinspektionen och Finlands Bank har tidigare slagit larm. Systemet kan ha överskattat kundernas betalningsförmåga vid ett osannolikt krisläge. Arbetsmarknaden spelar en nyckelroll. Människor som oroar sig för sin försörjning investerar inte i nya hem, de kan rentav få svårt betala amorteringar eller hyra.
Lyckligtvis har bankerna dragit lärdom av 1990-talets misstag och nu snabbt öppnat för amorteringsfritt. Denna långsiktighet stärker bostadsmarknadens beständighet. Dessutom tenderar boendepriserna att repa sig relativt snabbt: ett par år efter tvärdykningar följer i regel en rekyl.