Utbildningsstyrelsen väntar på instruktioner om skolgången
Det är tills vidare oklart vilka spelregler som ska styra skolundervisningen när en halv miljon elever återvänder till skolbyggnaderna den 14 maj.
Många frågetecken ska rätas ut innan återgången till den normala undervisningen i grundskolorna blir verklighet.
– Vi har än så länge inte fått några direktiv från Regionförvaltningsverket som skulle ge oss vägledning i hur regeringens beslut ska tillämpas, säger Kurt Torsell, direktör för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen.
Ovissheten om tidtabellen och de praktiska anvisningarna är lika stor på Regionförvaltningsverket.
– Vi har tills vidare inte fått någon formell begäran av statsrådet om avvecklingen av begränsningarna inom den grundläggande utbildningen. Jag utgår från att en sådan begäran kommer att behandlas först efter valborgshelgen, säger kommunikationschef Annette Rinne på Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.
Som det nu är saknas det till exempel konkreta anvisningar för hur lärare och elever ska hålla distans till varandra i skolmiljön och hur man ombesörjer det i praktiken.
– Vi har inte normgivningsrätt i frågor som berör social distansering i skolorna. Det är Institutet för hälsa och välfärd som måste precisera till exempel hur långt ifrån varandra som eleverna ska sitta i klassrummen, säger Torsell.
Är det inte Utbildningsstyrelsens sak att koordinera den här frågan? – Ja, det stämmer. Men vi är beroende av anvisningar från andra myndigheter. Utöver Institutet för hälsa och välfärd är det Regionförvaltningsverkets och Arbetshälsoinstitutets sak att ge handfasta instruktioner om hur vi ordnar till exempel möbleringen i klassrummen och vilka fysiska avstånd eller gruppstorlekar som gäller från och med den 14 maj.
Svårt med skolgång i skift
Förslaget att gå i skolan i två skift för att spjälka upp undervisningsgrupperna tror Kurt Torsell inte heller på.
– Det kan bli svårt att förverkliga i praktiken. Positionerna räcker inte till för att ordna 60 timmar undervisning fem dagar i veckan, vilket skulle innebära 12 timmars arbetsdagar.
Att värna om små undervisningsgrupper med samma lärare kan också vålla problem i klasserna 7 till 9 där undervisningen sköts av ämneslärare, vilket kräver rotation och utbyte av lärare, påminner han.
– Det stora dilemmat är att beredskapslagen har gett lärarna ganska stor flexibilitet att ordna undervisningen under rådande undantagsförhållanden. Den här flexibiliteten går nu förlorad när vi återgår till det normala samtidigt som lagen om grundläggande utbildning inte tilllåter att skolorna fattar egna beslut om till exempel gruppstorlekar, säger Torsell.
Distansundervisning i vissa fall
Enligt statsrådets beslut får distansundervisning ordnas för enskilda elever endast om det föreligger vägande skäl. Ett sådant skäl är att någon i familjen hör till riskgruppen och därmed inte borde utsättas för onödiga smittorisker.
Undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen säger att föräldrar och lärare som hör till riskgruppen och är oroliga inför att skolorna öppnar, ska kontakta en läkare för ett utlåtande.
– I så fall kan undervisningen ordnas på andra sätt.
Det viktiga är att inte ge skräcken fria tyglar, påpekar hon.
När skolorna återigen öppnas är det bara kring två veckor kvar till sommarlovet. Det kan innebära att vissa lärare och föräldrar anser att det inte är värt risken att återvända eller låta sina barn göra det.
Lehikoinen säger att det inte är en fråga för ministeriet.
– För lärarnas del är det en fråga för arbetsgivaren. Arbetsgivaren fattar beslut i den saken. Och då det gäller barnen så innebär det här en återgång till normalläget, vilket betyder att man måste ansöka om tillstånd att inte delta i undervisningen om man stannar hemma.
Hon tror inte att vare sig eleverna eller lärarna vägrar att återgå till närundervisning i desto större skala.
– Lärarna är kommunala tjänstemän och tjänstemän följer regeringens beslut. Om en stor del av lärarna vägrar att återvända skulle det leda till problem, men vi tror inte det kommer att ske.