IDENTITET OCH ARKITEKTUR.
Malin Blomqvist är landskapsarkitekten som ser det sköna i omgivningen, inte för att hon blundar för det fula utan för att hon uppfattar möjligheter på alla gator och torg, gårdar och gränder. Blomqvist jobbar på två håll, i Köpenhamn där hon bor och i He
Hagnäs torg har alla möjligheter. Det anser landskapsarkitekten Malin Blomqvist om planerna på att utveckla torget. Här ska inte göras några stora ingrepp, torget sjuder av historia och ska hålla sin identitet betonar Blomqvist, som är uppvuxen i Kyrkslätt men bor i Köpenhamn. Hennes byrå har också ett finger med i planeringen av området Knekten i Fiskehamnen.
När vi träffas i mars på Bangatan i Helsingfors, där landskapsarkitekturbyrån MASU planning har sitt Finlandskontor, har varken Danmark eller Finland stängt gränserna och trappat ned samhällsfunktionerna på grund av covid-19 men coronavirusets existens präglar redan vårt beteende. Vi tar inte varandra i hand och sitter på betryggande avstånd på var sida om mötesbordet. Malin Blomqvist är på väg hem till Köpenhamn ett par dagar senare.
Namnet på byrån, MASU ska härledas från förnamnen på Malin Blomqvist och Sune Oslev. Båda är landskapsarkitekter och dessutom äkta par som startade byrån tillsammans 2007. I dag sysselsätter MASU planning ungefär ett dussin landskapsarkitekter som arbetar med att göra upp planer för miljöer och omgivningar i främst Danmark och Finland men också i Norge och Sverige.
– När jag är i Finland känner jag mig finländsk, i Danmark är jag en kombination av både finsk och dansk men med åren flyter landsidentiteten ihop. Som utvandrare har man alltid med sig sin bakgrund, som invandrare ska man anpassa sig och skapa en ny mångsidig identitet, säger Malin Blomqvist.
Hon är uppvuxen i Kyrkslätt, landskapsarkitekt från Aalto-universitetet i Otnäs och det var studierna som förde henne till Köpenhamn.
– Efter några år av studier kändes Finland trångt och jag tog chansen att studera som utbyteselev vid
Kunstakademiets arkitektskole i Köpenhamn. Det var där och då jag träffade min make och sedan pendlade jag mellan länderna, jobbade ett år på en arkitektbyrå i Danmark, slutförde mina studier i Otnäs och tog examen 2005 från Aalto-universitetet. Åren inom den danska studievärlden var väldigt lärorika och har satt stark prägel på min yrkesmässiga identitet, säger hon och fortsätter:
– Egentligen hade jag sedan tänkt stanna i Helsingfors men jag blev erbjuden fast jobb på arkitekturbyrån från studietiden och så ledde det ena till det andra. Nu har det gått femton år och vi har både företag och familj.
Ta tillvara närmiljön
Blomqvist och hennes kolleger utgår från stadsrummet utanför huskroppen och de planerar miljöer som torg, gårdsplaner, strandstråk och parker i både gamla befintliga landskap och nya. Principen är densamma, att se och ta tillvara särdragen och möjligheterna i omgivningen.
– Egentligen är det ingen skillnad om platsen är gammal eller ny för det handlar om att lyfta fram de starka aspekterna som präglar närområdet. En existerande plats kan ha uppstått enligt andra behov och under andra ideologier och omständigheter än i dag men genom att ge platsen nytt värde och anpassa åtgärder till nutida önskemål och behov svarar man på dagens krav. Samtidigt är det skäl att respektera den ursprungliga identiteten och inte förlora den kulturhistoriska synvinkeln.
– En plats i vardande i till exempel en ny stadsdel eller nytt bostadsområde uppstår ju inte heller ur en vit fläck utan anknytning till någonting. Också på en obebyggd plats finns något att förhålla sig till, referenser i omgivningen som kan vara allt från klippor och vatten till kvarter i grannskapet eller till exempel nedlagd verksamhet. Där gränserna är otydliga, identiteten är diffus kan man använda ett starkt och tydligt formspråk för att ge platsen ett mervärde.
Knekten omringas av park
Ett stort projekt som MASU planning är aktuell med i Helsingfors ligger i södra Fiskehamnen. Fiskehamnen är stadsdelen som byggs på tidigare Sörnäs hamn som delvis uppfördes genom omfattande utfyllnadsarbeten. När Fiskehamnen är färdigbyggd om tjugo år ska området ha 25 000 boende och tusentals jobb. Till södra Fiskehamnen räknas udden Sumparn och dess spets Knekten. Bägge har varit fristående holmar.
På Knekten ska man bygga tio bostadskvarter för omkring 3 000 invånare och i helheten ingår utöver butiker och krogar även hotell och en småbåtshamn. Flervåningshusen ska stå tämligen tätt mitt på området medan stränderna i öster, söder och väster är gemensamma för alla. Det är Malin Blomqvist och hennes team som planerar allmänningen på Knekten, det vill säga stränderna som ramar in kvarteren.
– Knekten har unika egenskaper i och med att området är hanterligt i storlek och samtidigt inringat av vatten i tre väderstreck. Det inre av Knekten är det mer privata medan stränderna gestaltas som gröna stråk och parkområde, säger Blomqvist.
Det geografiska läget och stadsbilden på Knekten relaterar i söder till de öppna vyerna till sjöss och den vidsträckta utsikten mot silhuetten av innerstan med bland annat Skatudden, Havshagen och Domkyrkan inom synfältet.
– Den södra udden av Knekten ska bjuda på stadsrum för umgänge och aktiviteter, platser där folk kan njuta av vyer, vatten och varandra på terasser och avsatser som lite likt en ramp sänker sig mot vattenbrynet, säger hon.
Stråket på den östra stranden är som en hälsning till grannarna, Blåbärslandet och Högholmen medan den östra delen anknyter till Knektens identitet som gammalt hamnområde i närheten av tidigare industrikvarter på andra sidan om viken. Tvärs genom Knekten byggs dessutom en bilfri stadsboulevard.
Nytt lyft för Hagnäs torg
Malin Blomqvist har också planer i anslutning till Hagnäs torg i allmänhet och den lilla intilliggande Hagnäsparken i synnerhet.
Helsingfors stad har nyligen godkänt planen för att utveckla området kring Hagnäs torg och i konceptet ingår nya bostadskvarter och nytt hotell vid Hagnäskajen, parkeringshus under torget och ny bro som ersätter förbindelsen mellan Norra kajen och Sörnäs strandväg. I helheten ingår dessutom planer på att fräscha upp parken och torget.
– Hagnäs torg är en plats som sjuder av historia och några radikala in
Hagnäs torg är en plats som sjuder av historia och några radikala ingrepp som påverkar identiteten är inte att tänka på.
Malin Blomqvist
grepp som påverkar identiteten är inte att tänka på. Det öppna torget förblir ett öppet torg, närmast hallen kan man tänka sig en springbrunn och så ska belysningen ses över. Jag ser gärna att man flätar samman torget med Hagnäsparken på andra sidan om Grönnäsgatan. Parken är en undangömd pärla som har stor potential som trivsam plats med rum för umgänge. De formklippta träden och parkfälten med stenmjöl som beläggning är som ur någon gammal mellaneuropeisk stad men i dag är området tyvärr mer eller mindre outnyttjat, antagligen för att folk inte har någon orsak att besöka parken, säger Malin Blomqvist.
Blomqvist är medveten om att det knappast blir möjligt att stänga Grönnäsgatan helt från fordonstrafik. Strävan är ändå att begränsa trafiken genom att främst bara tillåta bussar.
– Med ganska enkla medel kan man göra parken mer attraktiv för folk som bor i omgivningen och folk som handlar på torget eller i hallen. Dessutom är Hagnäs torg en livlig knutpunkt för trafiken i innerstan. Man kan ge parken ett allmänt fräschare intryck, bygga lekpark för barn, spelplaner för unga och äldre, plats för kafé och andra aktiviteter som anknyter till torget. Strävan är att öppna upp för samhörighet och samverkan.
Än så länge är torget upptaget av den tillfälliga saluhallen som står kvar tills den gamla hallen från 1914 är färdigrenoverad. Renoveringen har visat sig vara besvärligare än väntat och man räknar med att hallen öppnar tidigast om ett år, alltså våren 2021.
Tills dess sker ingenting i den närmaste miljön, det vill säga i parken och på torget.
Gemensamma nordiska värderingar
I landskapsarkitekturen har många projekt sin upprinnelse i planeringstävlingar som kommuner och städer, samfund och företag ordnar.
– Vi deltar i massor av tävlingar. Ibland vinner vi, ibland inte. Det händer också att förslaget som vi har vunnit med aldrig genomförs. Visst kan det kännas frustrerande men alla processer och förlopp kring en plan resulterar också i nya insikter, ny inspiration som man kan tillämpa i andra sammanhang. Ett arbete är aldrig bortkastat även om det förblir på pappret.
Malin Blomkvist berättar att filialerna i Helsingfors och Köpenhamn jobbar ihop som ett team och arbetsspråket flyter mellan finska, danska, svenska och engelska.
– Landskapsarkitektur är en gemenskap som förmedlar element och innehåll som inte är avhängiga ett språk. Det nordiska samfundet är dessutom gemensamt, vi förstår varandra för att vi delar synen på välfärdssamhället, har liknande strukturer, myndighetsuppbyggnad och också tycke för samma formspråk och design.
I Helsingfors står MASU planning till exempel bakom genomförandet av campus i Opinmäki i Esbo och innergården vid ett nybygge i Kottby. Projekt på gång finns i till exempel Arabia där man ska bygga om det inre av det gamla fabrikskvarteret, på taket av trähuskvarteret Wood City på Busholmen och på det nya stora bostadsområdet Kronbergsstranden på Degerö samt campus vid Aalto-universitetet i Otnäs. Utanför huvudstadsregionen är sträcker sig planeringen till bland annat idrottscampus i Raumo, Rönnudden i Åbo och utvecklandet av torget i Borgå.
Knekten har unika egenskaper i och med att området är hanterligt i storlek och samtidigt inringat av vatten i tre väderstreck. Det inre av Knekten är det mer privata medan stränderna gestaltas som gröna stråk och parkområde.