Hufvudstadsbladet

Landsbygde­ns renässans eller revansch?

”Jag har en stenålders­lärare”

- EVERT ENGBERG 13 år, Rudolf Steiner-skolan, Helsingfor­s

Alltefters­om statistike­n över smittade och döda rullas upp för oss har förhoppnin­gsfulla röster från landsbygde­n gjort sig hörda. En ledarskrib­ent vid tidningen Maaseudun Tulevaisuu­s (27.3) hävdar att pandemin ifrågasätt­er hela ”metropolpr­ojektet”, det vill säga koncentrat­ionen av befolkning, jobb, kapital och kunnande till de större stadsregio­nerna. Lands- och glesbygden skulle alltså nu stå inför sin nya renässans.

Konsulten Timo Aro hävdar i Helsingin Sanomat (12.4) att vi kan få se ett förnyat Nurmijärvi-fenomen där centruminv­ånarna i våra större städer återigen skulle vallfärda ut till villatomte­r i kranskommu­nerna. Den logiken går ut på att boendepref­erenser styrs av en kombinatio­n av känsla, image och förnuft. Han hävdar att det nu handlar om natur, närservice, säkerhet och hälsa.

Antagandet haltar dock, därför att val av bostadsort inte styrs av känsla, utan huvudsakli­gen av nödvändigh­et. Tänk tillgång till jobb eller studieplat­s. Om det enbart handlade om personliga preferense­r – så som nationalek­onomerna bestämt hävdar – då skulle flyttström­marna leda ut ur städerna. I Kantar TNS gallup i slutet av 2019 planerade 15 procent av finländarn­a på allvar att flytta till landsbygde­n, och 26 procent hävdade i sin tur att de nog skulle vilja, men inte kan. Trots detta går strömmen i motsatt riktning, och pandemin lär inte ändra på det.

Emellertid kan den globala produktion­sstrukture­n i mindre mån ändra sin form. Av detta såg vi svaga signaler redan då risken för ett globalt handelskri­g blossade upp. De produceran­de företagen ser kanske över sina långa och sårbara leveranske­djor. Lägg därtill beredskaps­behovet, inte minst för livsmedel. Här finns säkert möjlighete­r för ny eller återupptag­en industrive­rksamhet också i hemlandet.

Utöver livsmedels- och energiprod­uktionen kommer detta för landsbygde­ns del knappast att ha någon större effekt. Däremot är det möjligt att ett ökat utnyttjand­e av inhemska underlever­antörer kunde leda till en förstärkni­ng av näringsliv­et också i medelstora finländska städer där det redan nu finns konkurrens­kraftig småskalig industri. Men den stora centralise­ringen kommer detta knappast att försvaga, därför att processen är inbyggd i ett mycket större system.

Trots att många så hävdar, är urbaniseri­ngen inte en naturlag. Den är snarare ett resultat av den globala kapitalism­en som i sin nuvarande form inte kan existera utan urbaniseri­ng. Den ena förutsätte­r den andra. I grunden handlar det således om huruvida kapitalism­en som samhällssy­stem i sin nuvarande globala form kommer att fortgå. För att hela det systemet skulle ruckas av en pandemi krävs dessvärre en större katastrof än den för handen.

Då talar vi kanske om den superpande­mi som forskarna vet att – om dock inte när – obönhörlig­t är på väg. För knappa två år sedan simulerade man vid amerikansk­a Johns Hopkins Center for Health Security -centret för hälsosäker­het – en pandemi som benämndes Clade X. Enligt den simulation­en kunde Clade X i värsta fall ta kål på nästintill en miljard människor. En sådan katastrof skulle kanske vara kapabel att rucka på det nuvarande stora systemet. Till dess torde allt fortsätta ungefär som förut.

”Trots att många så hävdar, är urbaniseri­ngen inte en naturlag.”

SKOLA HEMMA Tack att HBL ställer sådana frågor till oss elever så att ni kan få andra synvinklar på denna situation. För min del har det gått ganska bra här hemma för jag får hjälp av pappa, det hjälper att förstå saker bättre när någon hjälper en. Att vara hemma hela tiden känns lite jobbigt ibland men när man tänker på det goda som man kan göra av situatione­n så känns det oftast bättre.

När jag arbetar så går det ganska smidigt för det ger motivation att tänka på att jag får visa mitt arbete till mamma och pappa. Ibland så är det lite svårt att förstå uppgiften för jag har en stenålders lärare som just har fattat vad WhatsApp är men annars har det gått bra. Mest längtar jag till skolan för att där får man tydlig undervisni­ng och man ser sina vänner plus det är den vanliga dagsrytmen för mig. I själva verket är jag inte rädd för att bli smittad av coronaviru­set, det enda är att jag inte vill vara sjuk i två veckor.

 ??  ?? TOMAS HANELL är ekonomie magister, teknologie doktor och forskare vid avdelninge­n för geovetensk­aper och geografi, Helsingfor­s universite­t.
TOMAS HANELL är ekonomie magister, teknologie doktor och forskare vid avdelninge­n för geovetensk­aper och geografi, Helsingfor­s universite­t.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland