Epidemin har inte ökat dödligheten
Under 2 procent har dött i covid-19 på vårdhemmen i Helsingfors
Coronaepidemin har slagit hårdast mot vårdhemmen, men inte heller där har dödligheten ökat, enligt HBL:s granskning. Även om det saknas realtidsuppgifter om det totala antalet dödsfall på landets vårdhem visar en rundringning att coronaepidemin knappast har ökat den totala dödssiffran på vårdhemmen i huvudstadsregionen.
I Helsingfors bedömer man preliminärt att dödligheten är oförändrad, i Esbo slår man fast att den är det och i Vanda ser man eventuellt en smärre minskning i dödligheten på vårdhem sedan epidemin bröt ut och restriktionerna infördes.
Kommunerna väntar på nya direktiv kring besöksrätt. På Folkhälsan hoppas man att besöksförbuden ska luckras upp eftersom de äldre lider av att inte få träffa anhöriga.
För en knapp månad sedan briserade nyheten att två tredjedelar av alla coronadödsfall i Finland hade inträffat på vårdhem. Före och efter det har vi nåtts av nyheter om att flera klienter har gått bort i covid-19 på en handfull vårdhem. Det har skapat en bild av att vårdhemmen inte har lyckats skydda sina klienter, som hör till samhällets svagaste.
När HBL granskar siffrorna närmare förändras bilden, i synnerhet om man accepterar fakta att vårdhemsklienter under normala förhållanden lever i snitt i två år efter ankomst och att en tredjedel av dem dör varje år. Det beror på att många är mycket gamla och har kunnat bo hemma länge. Vårdhemmen fungerar som en sista anhalt i livet.
Riksomfattande realtidsuppgifter om antalet döda på vårdhem finns inte att tillgå nationellt, uppger Institutet för hälsa och välfärd, och därför vet man inte än om epidemin har ökat dödligheten på vårdhemmen. Uppfattningen att det normalt dör 1200 finländare på vårdhem per månad bygger på en studie från 2016.
På kommunnivå finns ändå vissa uppgifter nästan i realtid. HBL:s sammanställning indikerar att coronaepidemin inte har ökat dödligheten på vårdhemmen i huvudstadsregionen.
Nationellt har Helsingfors drabbats klart hårdast av coronaepidemin med drygt hälften av alla Finlands dödsfall. När staden uppdaterade siffrorna i torsdags hade 127 helsingforsare dött i covid-19. Av dem var 80, eller nästan två tredjedelar, vårdhemsklienter.
Helsingfors har 4 400 vårdhemsplatser, vilket betyder att epidemin har dödat knappt 2 procent av klientelet.
– Varje dödsfall är ett för mycket, men att andelen är under 2 procent visar också att vi har lyckats stävja epidemin, säger Seija Meripaasi, direktör för sjukhus-, rehabiliteringsoch vårdtjänsterna vid Helsingfors stad.
Ingen förhöjd dödlighet
I normala tider dör 130–150 klienter i månaden på vårdhemmen i Helsingfors, men variationen är stor och spannet snarare 100–180, beroende på exempelvis när influensasäsongen infaller. Den vanligaste dödorsaken är lunginflammation, som är typisk också vid covid-19.
Frågan är om de 80 coronadödsfallen de två senaste månaderna kommer ovanpå den normala snittsiffran eller om de ryms inom spannet.
– Det vet vi inte än med säkerhet eftersom vår statistiska analys blir klar först om några dagar. Preliminärt ser det ut som att den totala dödligheten från början av det här året ligger på samma nivå som förra året, säger Seija Meripaasi.
I Esbo har 15 vårdhemsklienter dött i covid-19. I normala tider dör 30–35 av stadens klienter varje månad efter att ha levat högst två år på vårdhem. Staden har 1 350 vårdhemsplatser, vilket betyder att 1 procent har dött av covid-19.
– Den totala dödligheten är inte högre än förra året. De som har dött har varit mycket fragila och inte behövt sjukhusvård alls, säger stadens omsorgsdirektör Juha Metso.
I Vanda dör i medeltal 30 vårdhemsklienter i månaden under normala förhållanden. Totalt har man 1 300 klienter, och i snitt lever de i ett år och tre månader efter att de har flyttat in.
Under de två senaste månaderna har 8 vårdhemsklienter i Vanda dött i covid-19. Det är en halv procent av klientelet, men siffran ska tolkas försiktigt eftersom ytterligare 20 Vandaklienter har testat positivt. Totalt dog 20 vårdhemsklienter i mars av olika orsaker. Det är klart under månadssnittet. Siffran för april finns inte än.
Mindre säsongsinfluensa
Minna Lahnalampi-Lahtinen, direktör för äldreomsorgen i Vanda, är säker på att coronaepidemin inte har höjt dödssiffran på vårdhemmen i Vanda.
– Det är för tidigt att säga om vi kan se en trend, men det verkar som att dödligheten på våra vårdhem har minskat under coronatiden, säger hon.
En förklaring kunde vara att personalen har varit extra noggrann med handhygienen och att besöksförbuden har begränsat kontakterna med folk utifrån.
– Det minskar också risken för att säsongsinfluensa eller andra smittosamma sjukdomar kommer in och sprids på vårdhemmen, säger Minna Lahnalampi-Lahtinen.
Hon påpekar också att flera Vandaklienter har tillfrisknat efter covid-19 och att en del av dem som har testat positivt inte har uppvisat några symtom alls.
– Det är samma mönster som i det öppna samhället, säger hon.
På Folkhälsans resurserade boenden finns över 300 platser. HBL har kännedom om att en klient har dött i covid-19. Folkhälsan uppger att sammanlagt fyra klienter och tio anställda av 850 har testat positivt, men kommenterar inte hälsotillstånd eller dödsfall.
Luckra upp reglerna
Sammantaget visar HBL:s granskning att coronaepidemin åtminstone inte nämnvärt har påverkat dödligheten på vårdhemmen. Mot den bakgrunden säger Gun Eklund, vd för Folkhälsan välfärd, att de nationella direktiven kring besöksförbud borde luckras upp, i synnerhet som de äldre på vårdhem eller resurserade boenden lever där en så begränsad tid.
– I alla andra sammanhang betonar man valfrihet och egen beslutanderätt. Jag har en känsla av att folk själv borde få bestämma, säger hon.
Eklund anser att rätten till besök kunde återinföras på trygga villkor, till exempel så att träffen sker utomhus och med högst en anhörig per gång, eller inomhus men inte på den enhet där de äldre bor.
– Jag hoppas reglerna luckras upp så att man fick ta ut sin anhöriga till exempel för en stund i parken. Man kan också ordna samtal genom glasruta med hjälp av bluetooth och högtalare. Äldre med demenssjukdom ska man helst träffa i en så bekant miljö som möjligt, säger hon.
I Esbo är Juha Metso tydlig med att långvarig isolering av klienter som ändå inte kommer att leva länge till inte är hållbart.
– Både i mitt jobb och via släkt och vänner ser jag klart att ganska många lider av isolering och ensamhet. Det är otroligt tungt för många äldre att inte få träffa sina närmaste. Därför har balansgången varit svår. Jag är benägen att hålla med dem som kräver att man kunde tillåta träffar på ett tryggt sätt, säger han.
Ta kontakt på mors dag
Seija Meripaasi säger att Helsingfors stad har varit mycket noga med att följa de nationella direktiven om besöksförbud och isolering, men hon förstår viljan att luckra upp linjen, sakta och försiktigt.
– Vi har följt läget och jämfört med Sverige. Ur den synvinkeln har vi lyckats skydda de äldre väl, men långvarig isolering får andra konsekvenser. Vi väntar fortfarande på att regionförvaltningsverket ska komma med nya direktiv och vi är beredda att successivt lätta på restriktionerna, säger hon.
Staden har inte för avsikt att i större skala satsa på containrar som mötesrum eftersom det finns möjligheter till trygga besök, till exempel på olika sidor av en glasruta i samma rum, på många boenden. (läs om en besöksstuga på sidan 14)
– På flera boenden görs en del arrangemang till mors dag så att isoleringen inte ska kännas så stram, säger hon.
Bland annat försöker man aktivera anhöriga och närstående att ringa eller besöka klienterna på trygga mötesplatser, och staden har planerat morsdagsbesök med tidtabeller för anhöriga för att undvika köer och rusning. En avskiljande glasruta fungerar som säkerhetsåtgärd eller så kan klienten komma ut på en balkong. Vårdhemmens telefoner används vid behov. Stolar placeras ut och de anhöriga ska kunna lämna en gåva i en korg.
Arrangemangen mellan enheterna varierar, men staden hoppas att så många mödrar som möjligt på vårdhemmen ska få en morsdagsros också om de inte får besök.