Berghäll i Alphyddan kan sprängas för nytt höghus
Invånare i Alphyddan har satt sig till motvärn mot ett husbolags beslut att sälja en del av sin tomt och låta köparen bygga hus på den. Genom affären finansierar husbolaget flera renoveringar.
En rådgivare till oppositionsledaren Juan Guaidó hade ingått ett avtal med den Floridabaserade säkerhetsentreprenör som säger sig ligga bakom det påstådda kuppförsöket mot Venezuelas president Nicolás Maduro. Det visar ett hemligt dokument publicerat av The Washington Post – men tillförlitligheten ifrågasätts av Utrikesministeriet i USA.
Rådgivaren, Juan José Rendón, ska i höstas ha skrivit under ett avtal med säkerhetsföretaget Silvercorp i USA, vars chef Jordan Goudreau tagit på sig landstigningen i Venezuela, som regimen i Caracas beskrivit som ett kuppförsök.
Rendón medger att han betalat 50 000 dollar till företaget för vissa utgifter, men säger att avtalet varken färdigställdes eller sattes i verket. Goudreau ska i stället ha tagit saken i egna händer och skickat ut sina mannar på ”detta självmordsuppdrag”, enligt Rendón.
Åtta personer dödades då de försökte ta sig i land vid hamnstaden La Guaira, nära Caracas internationella flygplats, tidigt i söndags morse. Samtidigt greps 13 personer, varav två amerikanska medborgare, som senare framträtt i statlig tv och under oklara former erkänt inblandning i operationen.
Skulle tillfångata Maduro
Juan Guaidó har tidigare förnekat allt samröre med Silvercorp och inblandning i det besynnerliga invasionsförsöket, som väcker många frågor om hur denna lilla grupp hade tänkt överlista Venezuelas hundratusentals man starka försvar och tillfångata Nicolás Maduro.
Oppositionsledarens eget namn finns inte på det nu publicerade dokumentet. Maduro själv pekar ändå ut honom som direkt ansvarig för planen, som enligt den venezuelanske ledaren gick ut på att få honom dödad.
– Han är i stånd att underteckna ett kontrakt om att döda sin politiska motståndare. Vem gör något sådant? Underteckna ett kontrakt med en legosoldat för att få sin politiska motståndare dödad, säger Maduro i en tv-intervju med Telesur, enligt den spanska nyhetsbyrån EFE.
Fakta och propaganda
USA:s regering nekar bestämt till inblandning i operationen och har uttryckt tvivel kring dokumentet som The Washington Post har publicerat. President Donald Trump upprepar sitt avståndstagande i en intervju med Fox News där han också säger att han inte hade förlitat sig på en så pass liten grupp om en dylik operation hade varit aktuell.
– Jag vet ingenting om det här, säger den amerikanska presidenten till nyhetskanalen.
– Om jag hade velat gå in i Venezuela så hade jag inte gjort en hemlighet av det. Jag skulle inte skicka en liten grupp. Nej, nej, nej. Då skulle det kallas för en invasion.
❞ Om jag hade velat gå in i Venezuela så hade jag inte gjort en hemlighet av det. Jag skulle inte skicka en liten grupp. Nej, nej, nej. Då skulle det kallas för en invasion. Donald Trump USA:s president
USA en framträdande roll, men under covid-19-pandemin har USA närmast visat ett dåligt exempel.
– Det paradoxala är att vi skulle behöva internationellt samarbete mer än någonsin förut, eftersom vi står inför så enorma utmaningar. Kina har inte förtroendet som krävs. USA vill inte ta ledarskapet. Ryssland har sina egna problem. Vem ska axla ledarskapet? säger Aaltola.
WHO tvekade
Världshälsoorganisationen WHO kan inte heller undgå all kritik. I synnerhet under de kritiska första månaderna dröjde WHO med att reagera, uppenbarligen av politiska skäl, och valde i stället att hylla Kina för landets sätt att sköta virusutbrottet.
Först senare gick det upp för WHO att Kina inte avslöjat hela sanningen för omvärlden. USA:s president Donald Trump demonstrerade sitt missnöje med att dra in USA:s finansiering av WHO. Finland har dock beslutat att göra tvärtom och utöka sitt stöd till WHO.
– Förut har det internationella samarbetet grundat sig på ömsesidigt förtroende. I framtiden kan samarbetet grunda sig mer på själviska orsaker: Vad kan länderna vinna på att samarbeta? Samarbetet kan bli mindre inkluderande och mera exkluderande till sin natur. I FN har alla medlemsländer haft rösträtt, men i framtiden kan det bli aktuellt med mera begränsade samarbetsorgan, säger Aaltola.
Avglobalisering
Coronakrisen har blottlagt farorna med en globaliserad värld, som grundar sig på ömsesidigt beroende, och är sammanvävd av snabba flygförbindelser. Kina är en oundviklig handelspartner för Europa, USA och Japan i den rådande världsekonomiska ordningen. Covid-19 kan dock bli startskottet för ett slags avglobalisering, eller global frikoppling, där globala handelsrelationer delvis ersätts med regionala avtal.
– Covid-19 kan fördjupa andra motsättningar, leda till att stormakternas relationer blir ännu sämre, och eventuellt förorsaka regionala konflikter. Det är ett lika sannolikt händelseförlopp, som att vi skulle återvända till något slags ny normal ordning, säger Aaltola.
”Behöver inte Kina”
Under de senaste åren har Kina varit i centrum för produktionen av i synnerhet elektronik. Men redan förra året twittrade Donald Trump att USA inte behöver Kina – och uppmanade företag att dra sig tillbaka från Kina. Japans premiärminister Shinzo Abes regering lovade nyligen miljardstöd till företag som flyttar sin tillverkning från Kina.
– Coronapandemin kan bli strået som slutligen knäcker kamelens rygg när det gäller ekonomisk globalisering. Kinas växande ekonomiska och militära styrka hade redan skapat enighet i USA om att frikoppla Kina från USA-baserad högteknologi och försöka få bundsförvanterna att följa efter, skriver tankesmedjan Chatham Houses direktör Robin Niblett i Foreign Policy.
Kan gå tvärtom
Förtroendet för Kina har fått en allvarlig törn. Det återstår dock att se om omvärlden verkligen klarar av att frigöra sig från sitt beroende av Kina.
– Covid-19-pandemin har visat hur starkt Kina har blivit. Det kan visa sig bli svårt att flytta produktionen. Men åtminstone kan tillverkningen av nödvändigheter, som skyddsutrustning och läkemedel, flyttas tillbaka, närmare de centrala marknaderna, säger Mika Aaltola.
Det kan också gå tvärtom. Kinas position kan bli allt starkare i framtiden, då USA väljer att isolera sig mer än förut.
Även EU:s roll är för närvarande ett frågetecken. Medlemsländerna har inte lyckats bilda en enig front under covid-19-pandemin.
Svag beredskap
Oavsett, covid-19 har demonstrerat svagheterna i den nuvarande världsordningen. Världshälsoorganisationen WHO hanterade sars-utbrottet 2003 väl, men tvekade med att klassificera covid-19 som en pandemi, fastän det fanns tydliga varningssignaler – i kontrast till hur snabbt WHO reagerade på fågelinfluensan 2004 och svininfluensan 2009.
– Vår förståelse för pandemier har blivit större, men vi var långt ifrån förberedda, inte ens Finland hade den beredskap som behövdes. Det behövs ett effektivare organ som hanterar den här typen av kriser, ett organ som inte är beroende av att få information av länder som kan ha ett intresse av att mörklägga fakta, och som har befogenheter att bestämma om åtgärder i sin region, säger Aaltola, som också studerat tidigare pandemier.
– De medelstora länderna borde kanske ta fler initiativ i stället för att vänta på att stormakterna tar sig samman, länder som Sydkorea, en del länder i Europa – eller Finland.