Olika teorier om virusets ursprung florerar
Varifrån härstammar det nya coronaviruset? Fladdermöss, myrkottar – eller ett hemlighetsfullt laboratorium i Wuhan?
Samtidigt som covid-19 spridit sig världen runt har konspirationsteorierna frodats – USA har anklagat Kina för att ha förorsakat det nya virusutbrottet, men också i Ryssland och Kina har mystiska konspirationsteorier om det nya coronavirusets ursprung haft stor utbredning.
En del pekar på ett hemlighetsfullt laboratorium i Wuhan som virusets källa.
Samtidigt som covid-19 spridit sig över hela världen har konspirationsteorierna florerat – USA har anklagat Kina för att ha förorsakat det nya virusutbrottet, men också i Ryssland och Kina har mystiska konspirationsteorier om det nya coronavirusets ursprung florerat.
– Antingen gjorde någon ett hemskt misstag. Det var troligen inkompetens, någon var dum, de gjorde inte det jobb de borde ha gjort, säger USA:s president Donald Trump då han än en gång blir tillfrågad om kopplingen mellan viruslabbet i Wuhan och covid-19-utbrottet.
Varningar för två år sedan
Virusforskningsinstitutet i Wuhan har undersökt virus som är nästan identiska med det virus som förorsakat covid-19-pandemin. Enligt ett uttalande utreder USA:s underrättelsegemenskap om virusutbrottet är en följd av kontakt med vilda djur – eller en olycka vid ett labb.
– Det finns bevis för båda scenarierna, säger en underrättelsetjänsteman till CBS News.
Enligt Washington Post varnade diplomater USA om viruslabbet redan 2018 – två år innan covid-19-pandemin spred sig över hela världen. Efter att ha besökt det virologiska institutet i Wuhan – det första i Kina som uppnått den högsta biologiska skyddsnivån (BLS-4) – var diplomaterna djupt bekymrade över säkerhetsbristerna.
De noterade också att virologerna i Wuhan funnit bevis för att sarsliknande coronavirus kan smitta direkt från fladdermöss till människor.
Enligt den konventionella teorin har det nya coronaviruset spridit sig via djurmarknaden i Wuhan, där de första fallen av det nya coronaviruset uppdagades i december 2019. Ursprungligen härstammar coronaviruset sannolikt från fladdermöss, men det såldes uppenbarligen inte fladdermöss i Wuhan.
Fladdermöss är en inte helt ovanlig delikatess i Kina, men hästskonäsorna anses inte vara lika saftiga att äta som flyghundarna. Och det pekar på att det nya coronaviruset har sitt ursprung i en koloni av hästskonäsor, precis som de tidigare utbrotten av sars och mers.
Mysteriet bakom sars
Sarsutbrottet 2003 antogs också ha fått sitt ursprung i en koloni av hästskonäsor, som via maskpalmmårdar – en kinesisk delikatess – spridit det dödliga viruset till människor. År 2017 rapporterade den kända kinesiska virologen Shi Zheng-Li och hennes kollegor att de funnit sarsliknande virus i en fladdermusgrotta i provinsen Yunnan.
I den här fladdermuskolonin fanns alla genetiska element som återfinns i den version av sarsviruset som förorsakade ett dödligt virusutbrott 2003. I korthet behövs det alltså inte någon mellanhand, utan fladdermössen kan sprida viruset direkt till människor. Det nya coronaviruset bakom covid-19 är nästan identiskt med ett virus som Shi ZhengLis grupp uppsamlat i Yuhan.
Riskfylld forskning
Det virologiska institutet i Wuhan har studerat sars-liknande virus i åratal i syfte att förhindra framtida epidemier. Redan 2015 kritiserade några andra virologer i en artikel i Nature Shi Zheng-Lis och hennes kolleger för att ta onödiga risker efter att de kombinerat virus från fladdermöss för att ta fram ett sars-liknande virus som kan smitta till människor (syftet var att ge mera klarhet i vilken utsträckning fladdermusvirus kan bli farliga för människor).
I mars 2020 har redaktionen för Nature tillagt en fotnot: ”Vi är medvetna om att den här artikeln gett upphov till obekräftade teorier om att det nya coronaviruset bakom covid-19 var designat. Det finns inga bevis för att det är sant; forskarna tror att ett djur är den mest sannolika källan till coronaviruset.”
”Inte skapat i ett labb”
Enligt en studie som publicerades i Nature Medicine har det nya coronaviruset inte skapats i ett labb. Enligt forskarna binder sig ytproteinet i det nya coronaviruset så effektivt vid ACE2-enzymnet i människors cellmembran att det inte kan förklaras genom annat än naturligt urval.
Det förklarar dock inte hur det nya coronaviruset spridit sig till människor. Skribenterna bakom artikeln i Nature Medicine tar också ställning till teorin om att viruset kan ha spridit sig av misstag från ett laboratorium.
Det har hänt förut: 2003 blev en doktorand i Singapore smittad av sars vid ett institut som bedrev forskning i nilfeber, sars, denguefeber och kunjinvirus. De anser dock att det är osannolikt, eftersom det inte har rapporterats om ett coronavirus med ett så effektivt ytprotein förut.
Det har bland annat spekulerats om att det nya coronaviruset spridit sig via myrkottar, som används inom kinesisk medicin. Men det uppges inte finnas myrkottar till salu på djurmarknaden i Wuhan.
Myrkottarna är dock fridlysta, det är straffbart med upp till tio års fängelse att sälja myrkottar, så myrkottshandeln sker sannolikt i hemlighet. För ett år sedan beslagtog den kinesiska tullen i Guangdong en försändelse av malajiska myrkottar, som var allvarligt sjuka med en form av coronavirus, uppger Wall Street Journal. Det var för övrigt i provinsen Guangdong som sarsutbrottet fick sin början 2003.
Nyligen rapporterade dock en grupp virologer att det nya coronaviruset som förorsakar covid-19 påminner mera om ett av de virus som upptäcktes hos fladdermöss i Yunnan, än om besläktade virus som återfunnits hos myrkottar.
Med ett något olycksbådande tonfall noterar forskarna att uppkomsten av ett tredje coronavirusutbrott inom de senaste 17 åren, kombinerat med förekomsten av olika varianter av coronavirus hos fladdermöss, tyder på att fladdermusvirus sannolikt kommer att sprida sig från art till art även i framtiden. Med tidigare coronavirusutbrott syftar forskarna till sars och mers, som först uppdagades i Mellanöstern.
Varför fladdermöss?
År 2018 rekommenderade de amerikanska diplomaterna i två telegram att USA beviljar det virologiska institutet i Wuhan mera stöd, inte bara för att labbet gör ett viktigt jobb, utan för att det är farligt. Laboratoriet har alltså fått stöd av USA redan förut, men diplomaterna tyckte det var viktigt att ge mera stöd. Deras vädjan gav inget resultat, trots att forskare om och om igen varnat om riskerna för att ett fladdermusvirus kan förorsaka en ny pandemi.
Det dödliga ebolaviruset har antagligen också sitt ursprung bland fladdermöss, precis som sars och mers och en rad andra smittosamma virussjukdomar. Vad är det med fladdermöss som gör dem så farliga? De är relativt långlivade, de lever ofta i enorma kolonier och de ser ut att kunna bära virus som är farliga för andra däggdjur utan att själva bli sjuka.
Rykten om ”fladdermuskvinnan”
De kinesiska myndigheternas tystlåtenhet har inte dämpat konspirationsteorierna omkring ursprunget till det nya coronaviruset. Den unge läkaren, Li Wenliang, som först varnade om det nya virusutbrottet i Wuhan blev gripen för att ha spridit ryk
ten, frigavs senare, men avled i sviterna av covid-19.
Virusforskaren Shi Zheng-Li – som fått smeknamnet ”fladdermuskvinnan” – har upprepade gånger avfärdat anklagelserna om att det nya coronaviruset härstammar från det virologiska institutet i Wuhan.
Under de senaste dagarna har rykten cirkulerat om att Shi och hennes familj flytt landet och sökt asyl i Europa. Hon skrev dock på WeChat – Kinas motsvarighet till Facebook – att ryktena är grundlösa. Den statliga tidningen Global Times bekräftade att uppdateringen var autentisk, uppger South Morning China Post.
– Vi har inte gjort någonting fel och vi fortsätter att ha stark tilltro till vetenskapen. Det kommer en dag då molnen skingrar sig och solen kommer fram, skriver hon.
Ansträngda relationer
Coronakrisen har ytterligare ansträngt relationerna mellan USA och Kina, bara några månader efter att länderna tecknade ett historiskt handelsavtal, och efter att Trump upprepade gånger hyllat president Xi Jinping för Kinas insatser mot det nya coronaviruset. Konspirationsteorierna har inte gjort saken bättre – tvärtom har många av Trumpförvaltningens Kinahökar vädrat morgonluft.
Efter en videokonferens mellan ländernas handelsrepresentanter under fredagen försäkrade dock bägge parter att de står fast vid överenskommelsen, som är värd hundratals miljarder dollar.
Coronakrisen har varit förödande för USA:s ekonomi och också Kinas ekonomi har enligt Bloomberg News kallnat av till en nivå som inte setts sedan diktatorn Mao Zedongs tider.
Vi har inte gjort någonting fel och vi fortsätter att ha stark tilltro till vetenskapen. Det kommer en dag då molnen skingrar sig och solen kommer fram.
Shi Zheng-Li, kinesisk virolog
EU I en stort upplagd intervju i Financial Times (17.4) säger Frankrikes president Emmanuel Macron att euroobligationerna är en ödesfråga för Europa. Såvida man inte kommer överens om införandet av euroobligationer kommer, enligt Macron, både eurozonen och EU att splittras.
Macron föreslår bildandet av en euroobligationsfond om 400 miljarder euro för att hjälpa länder som Italien och Spanien, och låter förstå att om inte detta görs kollapsar eurozonen samtidigt som de populistiska partierna segrar i ovannämnda länder, kanske också i Frankrike. Ord och inga visor.
Man frågar sig hur många stödfonder eurozonen behöver och kommer att behöva och hur länge man kan fortsätta med att skuldsätta sig över öronen.
Vid EU:s statsministermöte den 23 april var man ense om att skapa en stor återhämtningsfond på kanske till och med 1,5 biljoner euro, men inte ense om så mycket annat. Bland andra Tyskland, Sverige och Nederländerna anser att fonden skall ge lån och inte bidrag, medan exempelvis Italien och Spanien är av motsatt åsikt. Det akuta problemet i dag är att de båda sistnämna länderna behöver bidrag eftersom de redan är överbelånade. Får de inte bidrag är risken överhängande att hela eurozonen kommer i fara.
Återhämtningsfonden kommer själv att låna upp pengar för att finansiera sin verksamhet. Eftersom alla EU-medlemmar deltar i fonden blir det ett delikat problem att exempelvis fattiga Rumänien ska hjälpa de stater som skulle få bidrag. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har tid på sig till mitten av maj att komma med ett förslag till lösning och har lovat presentera en sund kompromiss mellan bidrag och lån.
Såvida inte bidrag fås genom återhämtningsfonden är det endast Europeiska centralbanken (ECB) som har tillräcklig finansiell styrka att hjälpa Italien och Spanien och tillsvidare rädda eurozonen. Krisfonden ESM är för liten och kan dessutom endast ge stödlån om 2 procent av ett lands bnp. Vad ECB:s beslut att stödköpa obligationer för 750 miljarder euro beträffar bör beaktas att bankens mandat är att försvara prisstabiliteten. Stödköpen syftar dock till att rädda eurozonen genom att köpa Italiens, Spaniens och Frankrikes obligationer och ligger sålunda långt ifrån bankens mandat.
Den tyska författningsdomstolen kommer med ett utslag den 5 maj som direkt eller indirekt kan begränsa ECB:s manöverutrymme, vilket vore ödesdigert för eurozonen. En centralbank borde endast ge lån åt solventa låntagare, dessutom borde den inte gynna ett land inom eurozonen, vilket den de facto redan gjort.
Europa står i dag inför sin största kris sedan 1945, dagens kris är delvis självförvållad genom att den dysfunktionella euron gjort att man saknar immunitet mot externa störningar såsom coronakrisen. Intressant här är att konstatera att båda kriserna har samma land som huvudaktör. De flesta länder inom eurozonen har länge och upprepat beskyllt Tyskland för osolidarisk budgetpolitik till förfång för eurozonens funktion.
Vi har i dag ett Europa som trycker pengar för att rädda Italien och eurozonen över coronakrisen. Det som man bör fråga sig, om man nu lyckas rädda Italien, är hur landet skall klara sig efter krisen med en belåning på 160–180 procent av bnp, då man inte tidigare klarat sig med en lägre belåning. Är det någon idé att fortsätta med den dysfunktionella eurozonen?
Europa klarade sig efter 1945. Nu är problemet enklare, närmast genom att man kan lösa det genom att nedskriva skulder och skapa en mer funktionsduglig penningpolitik.
Problemet underlättas av att man kan lära sig av EU-länder som Polen, Sverige och Danmark som med sina egna valutor ekonomiskt klarat sig lysande jämfört med eurozonen. En eventuell upplösning av eurozonen är givetvis förenad med enorma svårigheter, medan en fortsättning inte synes ha någon ände på eländet.
Vad lär vi oss av eurozonens katastrofala utveckling? Jo, att penningpolitiska åtgärder är synnerligen viktiga. Endast införandet av en guldmyntfot i mitten av 1920-talet torde ha haft ännu mer ödesdigra följder när man utgår från att detta ledde till nazismens blomstring och världskriget därefter.
K-G BACKHOLM Helsingfors
Komplexa kriser som coronakrisen visar vad en god ledare är gjord av: medan en del trillar ner i alla tänkbara fallgropar kliver andra fram och leder sitt land, sitt företag eller sitt lag genom djupa vatten så att de en dag bottnar och kan vada mot stranden.
Det här är inte mina tankar utan jag citerar två forskare, Leonard Marcus och Eric J. McNulty, som listar fyra fallgropar för ledare i en artikel i Harvard Business Review.
”Under nästan två decennier har vi följt exekutiva ledare i starkt utsatta roller och situationer, från privat såväl som offentlig sektor. Vad vi kunnat se är att det under kriser oftast blir ett överfokus på operativt ledarskap och för lite fokus på verkligt ledarskap”, skriver de.
Jag läser artikeln från min spaningshorisont i Köpenhamn. Det är mycket tal om statsminister Mette Frederiksens ledarskap här. På sociala medier gör hon täta uppdateringar i en ton som ger oss följare känslan av att hon talar till just oss, och hon får svar i samma familjära ton.
Frederiksen är långt ifrån den enda statsministern som fått folkets tack i form av ett överväldigande stöd i opinionsmätningarna. Också vår egen statsminister Sanna Marin (SDP) har imponerat på långt fler finländare än de som normalt sympatiserar med Socialdemokraterna. Samma fenomen ser vi i Sverige där förtroendet för Stefan Löfven rusat uppåt, och i Norge där statsminister Erna Solberg är mer populär än sitt eget parti Høyre.
Exempel på det motsatta finns också: Stödet för Rysslands president Vladimir Putin har dalat precis som för hans amerikanska kollega Donald Trump. Det verkliga skräckexemplet är ändå Brasiliens ledare Jair Bolsonaro som lett sitt land rakt in i ett politiskt kaos.
Mette Frederiksen är ändå intressant i sin egen rätt. Men vad är det hon gör?
Lisbeth Knudsen, en av Danmarks mest erfarna medieledare och ordförande för Demokratikommissionen, har i flera artiklar klätt av regeringen dess kommunikationsstrategi. Med Knudsens hjälp inser jag att det Frederiksen gör under coronakrisen är mer av detsamma, det vill säga hon tar strategin till nya höjder.
Exempel: När regeringen enats om någonting dyker Frederiksen som regel upp i rampljuset. Hon är retoriskt skicklig och upprepar nyckelfraser som ”vi ska hålla ihop – men på avstånd” och ”de svaga ska vara de starka”. Hon talar om ”rättvisa”, ”trygghet” och ”tillit”.
Journalisten Bent Winther har beskrivit det som anspelningar på en moderlighet som väcker minnen av barndomens trygghet. Hon talar om moral, hänsyn och förväntningar på ansvar.
”Det är det som gör Mette Frederiksen till något speciellt. Hon talar till oss som vi minns att våra föräldrar och lärare gjorde. Det känns tryggt och bekant.”
Fas 2 av kommunikationsstrategin går ut på att någon av Frederiksens fackministrar dyker upp och fyller på hennes värderingsbaserade budskap med detaljer och fakta. De får också sin tid i rampljuset, och Frederiksen bygger internt ett starkt och lojalt team. Hon frontar, men signalerar samtidigt att hon inte är något utan kollegorna.
Först därefter dyker invändningarna och de kritiska rösterna upp från berörda branscher och den politiska oppositionen.
I det skedet har medierna ofta ätit sig proppmätta ur Frederiksens hand och faller antingen i matkoma eller försvinner ut på rökpaus.
Jag karikerar givetvis, men icke desto mindre har medieveteranen Lisbeth Knudsen bett sin egen bransch skärpa sig och se igenom regeringens strategi. Visst är den rasande effektiv men också hårdför och starkt centraliserad.
Konklusionen? Vi inom medierna behöver bli bättre på att tänka som de skickligaste ledarna. Det gäller särskilt sättet att tänka några steg framåt. Vad är det ledarna har på gång med sina steg 3, 4 och 5? Vad är det för ett samhälle de bygger med de enskilda åtgärderna? Är det bara makten de vill åt eller är det något mer?
För att travestera en känd slogan från tv: Vi måste lära oss ställa frågan ”vart är de på väg?”.
”I det skedet har medierna ofta ätit sig proppmätta ur Frederiksens hand och faller antingen i matkoma eller försvinner ut på rökpaus.”
LENA SKOGBERG
Biträdande chefredaktör