Också verkliga problem åker ut med sköljvattnet

KONSPIRATIONSTEORIER I dag tycks det ha blivit en verklig modefluga att kvittera en mängd med verkliga samhälleliga och andra problem med att kalla åsikterna för konspirationsteorier. Man behöver inte längre ge sig in på att analysera vad det egentligen handlar om här utan allt som man inte tycker om i mediedebatterna stämplar man som ”konspirationsteori”. Så behöver man sen inte längre befatta sig med ärendets innehåll.

För att nämna ett exempel tar jag upp det som närmast berör mig. Elöverkänslighet har hittills varit ett problemkomplex som det varit svårt att diskutera. Småningom har

man dock i den vetenskapliga forskningen och debatten mer och mer kunnat påvisa att elöverkänsligheten existerar som ett verkligt problem. Senast har professor Dominique Belpomme från Frankrike gjort det med stöd av forskning som baserar sig på 2 000 elöverkänsligas läkarberättelser (https://www.ncbi.nlm.nih. gov/pubmed/32168876).

Redaktör Jan-Erik Andelin tar i sin krönika upp problemet med konspirationsteorier (HBL 4.5) på ett nyanserat sätt, trots att också hans artikel nämner anti-5G-kampanjerna som typiska konspirationsteorier, fast det i dem ofta handlar om just sjuka och besvikna elöverkänsligas försök att få upprättelse för sina påståenden att mobiltelefonerna verkligen kan vara hälsovådliga.

Andelins grundidé tycks vara att man börjar sprida konspirationsteorier då man av olika orsaker blivit knäckt och besviken av att till exempel ha haft fysiska problem som inte gått att diagnostisera. Och så säger han att dessa konspirationsteorier dessutom tycks klumpa ihop sig på vissa geografiska orter (bibelbältet till exempel där också vaccinmotståndet grasserar). Hans slutsats tycks vara att en livskris ofta ligger bakom tendenserna att börja sprida konspirationsteorier.

Till en del måste jag säga att Andelin har rätt. Då jag blev svårt elöverkänslig hamnade jag djupt ner i en livskris (tvingades bland annat sjukpensionera mig). Men den här krisen var ju en följd av att jag slogs ut av sjukdomen och överkänsligheten, inte tvärtom. Så det stämmer säkert att många som odlar dessa konspirationsteorier av en eller annan orsak verkligen är fysiskt eller psykiskt knäckta. Och tvingas söka förklaring i sådant som inte erkänns av det ”etablerade samhället”.

Dagens problem ligger dock enligt mig i att man i sociala medier och i den politiska och journalistiska debatten fört den här frågan så långt att man stämplar allt avvikande som ”konspirationsteori”. Då behöver man inte längre motargumentera på riktigt till exempel de elöverkänsligas påståenden utan det räcker med att man säger att ”jaha, kommer ni dragande igen med era konspirationsteorier”.

CHRISTIAN BLOM Helsingfors