Flygkris kan bli det gröna klivet
85 procent av all flygtrafik i Europa ligger för tillfället nere. I Borgå fortbildar yrkeshögskolan Haaga-Helia flygfolk som nu är permitterade för en framtid som ska bli både digital och mera hållbar, säger programmets ledare Maija Eklöf.
– Människan har en känsla av frihet varje gång ens flygplan lyfter. Vi kommer inte att sluta flyga, säger Maija Eklöf.
Hon började själv jobba inom flyget under studietiden i Helsingfors, som flygvärdinna. Sedan dess har hon haft en lång karriär inom olika flygbolag och ansvarat för kabinverksamheten och flygupplevelsen ombord, först vid Finnair och sedan vid Etihad Airways som är ett av storbolagen i Persiska viken med bas i Abu Dhabi.
I dag leder hon utbildningsprogrammet för affärsverksamhet inom flyg vid yrkeshögskolan HaagaHelias campus i Borgå. Och nu är det kris i branschen, fast kanske en skapande sådan. I Finland har de stora inom flyget skickat hem de anställda. Den största delen av flygen står på marken.
– Finnair och Finavia har permitterat anställda i tusental, och Norra flera hundratal, säger Maija Eklöf.
Till sommarens kurser kommer flera hundra korttidsstuderande vid det engelskspråkiga program där man kan bli ”flygtradenom” eller bachelor of aviation business.
Jobbarna trogna flygplatsen
Olli-Pekka Lummi, 37, från Esbo har permitteringsveckor framför sig i sitt jobb hos regionalflygbolaget Norra som är en stor underleverantör av flyg för Finnair.
Han jobbar som affärsutvecklare och som en av förmännen för 35 anställda som sköter om bolagets marktjänst på Helsingfors-Vanda. Som familjepappa med tre barn under skolåldern ska han använda permitteringstiden till studier i Borgå.
– Det här är nog en omskakande tid, säger han.
Norras flotta uppges just nu flyga bara 15 till 20 procent av sitt normala flygprogram. Inga plan är helt parkerade utan roterar mellan rutterna i tur och ordning. Olli-Pekka Lummis team ansvarar för att transportera besättningar till och från planen, att sköta catering för passagerare och besättningar på bolagets mindre ATR-propellerplan i närtrafiken och att vintertid avisa planen.
Vid Helsingfors-Vanda har OlliPekka Lummi arbetat hela sitt arbetsliv.
– Jag började här för 17 år sedan, direkt efter armén. Då var jag ”lämpare” hos fraktbolaget TNT, och lastade paket på de löpande banden, ett tungt och fysiskt jobb. Här på Helsingfors-Vanda säger vi ofta att när man en gång har börjat på flygplatsen så stannar man länge.
Flygvärdinnor blir hemvårdare
Finnair som är den stora motorn för flygtrafiken i Finland har en ekonomi som förväntas tåla veckor och månader av kris. Bolaget gick in i de knepiga tiderna med över 800 miljoner euro i kassan och har till skillnad från många konkurrenter inte hittills behövt säga upp personal.
I hela Norden har flygets kabinpersonal varit efterfrågad. Privata vårdbolag som Attendo och Mehiläinen har i samförstånd med flygbolagen anställt flygvärdinnor, som har en basutbildning i akutvård och hygien, som vårdare. Sibbo kommun, mitt under det livligaste inflygningsstråket till Helsingfors-Vanda, har anställt ledig kabinpersonal för kommunens hemtjänst.
Stora flygbolag som Lufthansa med långt över 100 000 anställda i världen har sagt att de står inför en konkurs om inte stora statsstöd pumpas in i bolaget. När HBL talar med Maija Eklöf har hon precis fått nyheten att brittiska Virgin Atlantic, en uppstickare inom brittisk långlinjetrafik, överger London-Gatwickflygplatsen, där hela succén med bolaget en gång började, och sparkar 3 000 anställda.
– Ingen vet riktigt hur det här kommer att gå till sist, säger Maija Eklöf.
”Slut på skutten till Paris”
Olli-Pekka Lummi ser lugnt på läget tillsvidare. Han tror att det mesta återgår till det normala inom det här året.
Studier från till exempel flygledningsorganisationen Eurocontrol har spått att 80–85 procent av alla flyg ska vara tillbaka i luften till jul. Många flygbolag talar ändå om att coronapandemin kommer göra skador på bolagens ekonomi ännu 2022.
Inom Norra arbetar Olli-Pekka Lummi också med att utveckla nya digitala verktyg och processer för en smidig flygtrafik. Redan nu behöver man se på saker och ting som efter krisen kan komma att behöva göras annorlunda. Den påtvingade pausen väntar man också ska medföra det stora klivet till ett mera hållbart och klimatsmart flyg, vilket omvärlden ända fram till coronakrisen krävde.
Så gick det bland annat i Frankrike där gruppen kring Air France fick ett statsstöd om hisnande 7 miljarder euro – på villkoret att man drar sig ur trafik som kan ersättas med snabba två timmars-tåg.
För Aviation business-programmet i Borgå har hållbarhet också varit ett ständigt fokus ända sedan programmet 2015 startade på skolcampuset på Västra åstranden.
– Den sista tiden före krisen var också ganska hektisk och många gjorde sina jump over to Paris-resor, flög utan att tänka så mycket på det. Vi kommer att få människor som tänker mera över sina flygresor och att det finns saker man också kan göra med tåg, bil eller semestra på cykel, säger Maija Eklöf.
Vi kommer nog att flyga igen. Men kanske med en större respekt för själva upplevelsen. Så att vi sätter värde på den, säger hon. Men hur dyrt det kommer att vara att flyga, vågar hon inte gissa.