Lappvikens öde avgörs i dag
LAPPVIKENS SJUKHUSOMRåDE Hjärtat hoppade extra slag av förfäran när jag läste Maria Gestrin-Hagners artikel: Tvisten om Lappviken ”Byggnaderna riskerar att förfalla i 20 år till” (HBL 10.5). Jesper Ekelund är säkert en utmärkt professor i psykiatri, men artikeln innehöll otaliga felföreställningar och sensationella vinklingar utan grund.
När det gäller behovet att renovera Lappvikens sjukhus rekommenderar jag att lyssna till Tapani Mustonens analys på Youtube: https://youtu. be/-OnEy-43f7M. Mustonen är vice ordförande för Finlands arkitektförbund (Safa) och har tilldelats statens arkitekturpris 2014. Specialområdet är restaurering av gamla byggnader. År 2014– 15 gjorde staden en utredning över byggnadernas tillstånd. Mustonen i korthet: stommen är frisk, man ser sällan en så gedigen takkonstruktion, takbjälkarna är av felfritt virke med täta årsringar (oersättligt eftersom det kräver skog som växer långsamt). Mustonens förslag är att byggnaderna renoveras bit för bit vilket är möjligt och kan göras på 5–10 år.
Staden har redan 2017– 2019 låtit måla fasaden och reparerat yttertak och fönster, samt iståndsatt parken. Är det verkligen i Helsingfors intresse att sälja en nationell arkitekturskatt av denna klass för en miljon euro? När man renoverar ett avsnitt i taget ger det dessutom möjlighet att studera 1800-talets byggtekniska lösningar, material och färger för framtida bruk.
Stadsmiljönämndens möte i dag avgör Lappvikens öde. Ärendet handlar om att underteckna ett föravtal om försäljning till NREP. Engels sjukhusbyggnad med innergårdar är en tomt. Kommer innergården mot väster då att vara öppen för alla som nu? Tomt A är för serviceboende. Tomt B är för hotellbygge med optionen att lösas in för 7,5 miljoner euro. Då går staden miste om hälften av hyresinkomsten 788 000 som nämns med fet stil i faktarutan i Gestrin-Hagners artikel.
I föravtalet står dessutom: Hotell- eller kontorsbyggnad. NREP behöver alltså inte förbinda sig till en hotellbyggnad – en kontorsbyggnad godkänns. Skrämmande tanke
Är det verkligen i Helsingfors intresse att sälja en nationell arkitekturskatt av denna klass för en miljon euro?
då NREP är känt för att köpa upp byggtomter och fastigheter och sedan sälja med vinst.
Tuomas Rantanens (De gröna) förslag att Lappviken kunde fungera som ett fastighetsbolag likt Kabelfabriken och Maria sjukhus antingen i stadens regi eller med staden som delägare gör det möjligt att förverkliga en framtid för Lappvikens sjukhusområde och park som är i alla helsingforsares intresse och bevarar denna dyrbara historiska miljö för framtiden.
Lappviken 360, det bästa förslaget enligt Museiverkets Mikko Härö, har redan en gedigen och samhällsnyttig verksamhet öppen för alla. Nya finansiärer har visat intresse. Mumin är också välkommen, men i Tove Janssons anda, inte kommersialismens och profiteringens.
ANGELA OKER-BLOM konstnär, frilansjournalist, Helsingfors