Logistiskt pussel då skolan öppnar
Ett avancerat pussel läggs för att behålla den sociala distansen i skolorna. I Grundskolan Norsens enhet vid Unionsgatan inleder eleverna dagen vid olika tider, och alla årskurser har sin egen ingång. Huvudprincipen är att klasserna inte blandas, säger re
En lastbil för kylvaror backar in vid det öde skolhuset vid Unionsgatan 2 på tisdag morgon, och förebådar vad som ska komma. Tills vidare är det främst rektor, vice rektor och några till som rör sig i de ekande korridorerna, men på torsdag morgon strömmar eleverna till igen.
I Grundskolan Norsen har man förberett sig bland annat genom att plocka fram handspriten och ställa skolbänkarna i raka rader, med avstånd till varandra.
– Det är ju lite tragikomiskt hur vi ordnar nu, med katederundervisning och skolbänkar enskilt i rader. Det är ju inget främmande för lärarna, men visst känns det som att gå bakåt i tiden, säger biträdande rektor Clara Lindqvist.
Vid den ovanliga skolstarten på torsdag morgon kommer flaggan att vaja i topp och eleverna i årskurs sju får använda den ståtliga huvudingången, som i vanliga fall hålls stängd.
Då närundervisningen återupptas kommer alla klasser att samlas på olika ställen, och vid olika tidpunkter, för att undvika trängsel i korridorerna. Att gå in i skolbygganden är inte tillåtet på egen hand, utan klasserna väntar tills deras lärare hämtar dem och alla årskurser har egen ingång.
Rast när det passar bäst
– Huvudprincipen är att klasserna inte ska blandas sinsemellan, och lärarna håller sig också med sin egen klass. Men inom klasserna får ju eleverna vara tillsammans och samarbeta, även om vi kommer att göra vårt bästa för att alla ska hålla avstånden, säger rektor Ann-Britt Bonns.
Några regelrätta raster blir det inte, utan klasserna och läraren tar paus tillsammans och går ut tillsammans då det känns lämpligt.
Mycket utomhus
Grundskolan Norsen har 786 elever fördelade på tre adresser, med de lägre klasserna i Cygnaeus-enheten och Kronohagen-enheten och årskurserna 5–9 i Norsen vid Unionsgatan. Nu tar skolan dessutom i bruk Tölö gymnasiums lokaler för årskurserna åtta och nio, för att logistiken ska fungera utan rusning i Norsenenheten.
– Bara att hämta lunchen i nedersta våningen och gå upp med den till klassrummet skapar en hel del trafik. Då är det lättare att undvika varandra om man inte är så många, säger Bonns.
Också de andra stora svenska grundskolorna i Helsingfors tar nu i bruk extra utrymmen, då Hoplaxskolan får tillgång till gymnasiet Lärkans lokaler, Åshöjdens grundskola utvidgar till Arbis i Tölö och en del av Botbyeleverna flyttar till Brändö gymnasium. Gymnasierna för sin del fortsätter på distans.
– Skolorna kommer också att göra utfärder och flytta en del av undervisningen utomhus, och gympasalar och andra specialrum kommer att tas i bruk, säger Niclas Grönholm, chef för den svenska servicehelheten vid fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors.
Det sociala viktigt
I Grundskolan Norsen har man packat upp handspriten som ska stå i alla klassrum, och lärarna har nu också en ny arbetsuppgift som kan vara lika avgörande som den pedagogiska: att se till att eleverna tvättar händerna med tvål och vatten varje gång de kommer in i skolan, före och efter lunch och innan de lämnar skolan.
Vad gäller de pedagogiska ambitionerna är strävan fulla dagar, även om schemat och upplägget kan se lite annorlunda ut.
– Vårt mål är att dagarna ska vara meningsfulla och innehållsrika, och välmåendet och den sociala biten är extra viktiga nu. Förhoppningen är att eleverna får ta igen den sociala biten, vara tillsammans och vara mycket ute. Lärarna får gärna vara flexibla nu, och det är bra att diskutera tillsammans allt sådant som kommer upp, säger Bonns.
Alla klasser tillbringar skoldagen med sin egen klasslärare, och i de högre klasserna med klassföreståndaren och en kompanjonslärare. Det betyder att samma lärare håller alla timmar, vare sig det handlar om matte eller spanska.
Bonns plockar fram mobilen och visar upp den digitala plattformen Teams. Där har alla ämneslärare på högstadiet lagt upp sina egna lektioner, prydligt förpackade med innehåll och anvisningar så att också historieläraren ska ro i land med matten och kemiläraren med franskan.
– Det har väckt en del munterhet bland eleverna då klassföreståndaren meddelat att det sedan är hen som håller alla lektionerna. Förhoppningen är att alla kan lära sig tillsammans och diskutera, och lärarna har försökt göra upp lektioner som ska kännas meningsfulla, säger Bonns.
Få har ansökt om frånvarolov
I Grundskolan Norsen har nästan alla elever studerat på distans under de senaste veckorna, och bara ett tjugotal har fått närundervisning. När närundervisningen nu återupptas
verkar det som om så gott som alla elever återvänder.
– Nu får vi kolla upp hur distansundervisningen har fungerat, och se till att alla hänger med och ingen halkar efter. Jag tror att det finns goda möjligheter att reparera eventuella luckor nu och få alla med, säger Lindqvist.
Under distansundervisningen har behovet av elevvård och specialundervisning varit ungefär på samma nivå som normalt, och elevvården och speciallärarna har hållit regelbundna möten.
– Personalen har nog en ganska bra uppfattning om vilka elever som behöver stöd, och vi har beredskap för att behovet kan vara större nu. Nu är det viktigt att lärarna är uppmärksamma på eleverna, säger Lindqvist.
Tills vidare är det bara ett tiotal elever vars vårdnadshavare anhållit om ledigt från skolan terminen ut. Några av lärarna återvänder inte heller till närundervisningen av hälsoskäl.
– Men vi har lyckats lösa situationen med hjälp av vikarier. Som tur är har klasslärarstuderandena paus i studierna nu i maj, säger Bonns.
Inte heller i hela staden verkar antalet frånvaroansökningar vara särskilt högt, men exakt hur det blir klarnar först då närundervisningen börjat. Enligt anvisningarna ska vanliga regler för frånvaro gälla, men är man sjuk ska man vara borta med låg tröskel.
– Besluten om frånvaro fattas individuellt. Rektorerna har nog en svår uppgift i att bedöma ansökningarna så att alla behandlas jämlikt nu, och vi har diskuterat den här saken ganska mycket med dem, säger Niclas Grönholm.
Långa dagar
Men det är inte den enda svåra uppgiften. För Ann-Britt Bonns och Clara Lindqvist i Grundskolan Norsen, liksom för de andra rektorerna, är arbetsdagarna långa. Och att förutse precis alla situationer i det nya läget går inte.
– Vi får försöka förmedla att det här är något vi gör tillammans, och jag tror att det kommer att gå bra, säger Bonns.
– Vi får ta det lugnt och lösa frågor som uppstår efter hand, säger Lindqvist.
Bland de högprioriterade är frågan om kaffet. Då lärarna inte får vistas i lärarrummet krävs andra lösningar.
– Vi har lovat att det ska finnas kaffe för lärarna. Det är det minsta vi kan göra, det har varit mycket för dem nu, säger Bonns.
Samtidigt som det är mycket att fundera på är det också roligt då eleverna återvänder.
– Det blir roligt att se eleverna. En skola ska ju inte vara tom, den ska ha elever i, säger Lindqvist.