Omstöpta urvalsprov sätter press på studenter
Antagningskriterierna till universiteten förändrades med kort varsel
Coronapandemin orsakar stora förändringar i antagningen till universitet och högskolor. Ett första elektroniskt gallringsprov skrivs på distans samtidigt som betygen i studentexamen får mycket större tyngd.
– Vi tycker inte det är så bra att man på vissa linjer tar in upp till 90 procent utifrån studentbetyget. Sökande ska ges chanser att komma in både på inträdesförhör och på betyg, säger Emilie Jäntti, ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund.
De digitala distansproven väcker också många frågor.
– Hur ska man till exempel se till att det inte är någon annan som skriver provet i den sökandes ställe, eller att svaren inte kollas på telefonen? undrar Emilie Jäntti.
Vårens urvalsprov är en svår utmaning också för universitetens personal. Gurli-Maria Gardberg vid Åbo Akademis studentservice beskriver läget som obehagligt.
– Det här är inte sättet på vilket vi vill ta in studerande. Vårens lösningar ska inte bli bestående, säger hon.
Då urvalsprov skrivs på distans och betyget får större tyngd på grund av coronakrisen oroar sig många av vårens studenter för om allt går rättvist till. – Vi är i en motbjudande situation. Vårens lösningar ska inte bli bestående, säger Gurli-Maria Gardberg vid Åbo Akademis studentservice.
Coronapandemin rubbar cirklarna för vårens studenter på dramatiska sätt. Under en tid då pressen på abiturienterna annars också är som högst tidigarelades först studentskrivningarna. Därefter ställdes dimissionsfesterna in. Sedan kom beskedet att viruset också stöper om urvalsproven.
Praxis varierar mellan olika utbildningslinjer, men generellt gäller nu en tudelad urvalsmodell där ett första digitalt inträdesprov skrivs på distans för att gallra ut dem som går vidare till ett andra prov. Det andra provet skrivs – som det nu ser ut – på campus i mindre grupper.
Den andra genomgripande förändringen är att andelen studerande som tas in utifrån resultaten i studentexamen höjs markant – på en del linjer till hela 90 procent.
Många frågetecken
Bland studenterna har åtgärderna väckt många reaktioner. Enligt Emilie Jäntti, ordförande för Finlands svenska skolungdoms
förbund och själv abiturient, upplever många att de hamnat i en orättvis situation.
– Vi tycker inte det är så bra att man på vissa linjer tar in upp till 90 procent utifrån studentbetyget. Vi visste att systemet skulle förändras i den riktningen, men på grund av virusläget har höjningarna i betygsandelen blivit mycket större än planerat, säger Jäntti.
Hon befarar att studentprovet väger för tungt.
– Vem som helst kan misslyckas i ett enskilt prov, och den här våren har varit extra stressig då skrivningarna ordnades tidigare samtidigt som coronaepidemin förändrade mångas livssituation. På grund av tidtabellen blev många tvungna att prioritera vissa prov framom andra, säger Jäntti.
Jäntti har förståelse för beslutet att ordna det första skedet av urvalsproven på distans. Samtidigt väcker förfarandet många frågor.
– Vi håller med om att proven ska ordnas på ett sätt som tryggar allas hälsa. Men ett prov på distans kan inte jämföras med ett traditionellt prov där man personligen är på plats. Hur ska man till exempel se till att det inte är någon annan som skriver provet i den sökandes ställe, eller att svaren inte kollas på telefonen? undrar Jäntti.
– Då borde man ha en Skypekamera eller motsvarande som filmar den som skriver provet, och någon som övervakar kameran. Men det går inte att övervaka tiotals kameror samtidigt, och man kan inte heller ordna separata prov för varje enskild person.
Vilka önskemål har ni till dem som ordnar proven? – Framför allt ska sökande ges chanser att komma in både på inträdesförhör och på betyg. Det är också viktigt att informera de sökande tillräckligt tidigt och tydligt om vad som krävs, vilka böcker som ska läsas och hur allt i praktiken kommer att ordnas. Många sitter nu i spänning och väntar.
Går inte att övervaka
Åbo Akademi (ÅA) är ett av många universitet som ska tackla utmaningen med digitala distansprov. Risk för fusk finns alltid vid ett oövervakat prov på nätet, konstaterar Gurli-Maria Gardberg, områdeschef vid ÅA:s studentservice.
– Vi försöker se till att tekniken och plattformen är lättillgängliga för alla sökande, och att proven är uppbyggda så att möjligheterna att fuska minimeras, säger Gardberg.
Finns det i praktiken några möjligheter att avslöja eventuellt fusk? – Det finns inga sätt att övervaka tusentals människor som skriver ett elektroniskt prov på distans. Det enda vi kan påverka är hur provet utformas, att bygga in element där man har kort tid på sig att svara, eller där frågorna är uppbyggda så att det är svårt att snabbt leta fram ett svar. Om man inte själv skrivit provet lär det avslöjas i det andra provet på plats.
”90 procent för högt”
På många av ÅA:s linjer har andelen som tas in utifrån studentexamensbetyget höjts till 90 procent. Det innebär till exempel att det inom mindre utbildningslinjer bara är 1–2 personer som tas in utifrån urvalsprovet.
– På grund av coronaläget har betygskvoterna höjts så att vi ska kunna hålla grupperna som skriver urvalsprovet på plats tillräckligt små. Höjningen av betygskvoterna är också ett tryggare alternativ för studenterna i en situation där arrangemangen kring urvalsprovet blir osäkra. Historiskt har studentexamen varit en bra mätare för studieframgång, säger Gardberg.
Handlar det om en bestående förändring där betygsantagningen är det som gäller? – Nej! Betygsantagningen är visserligen här för att stanna, men årets höjningar ska inte ses som framtidens modell. Det är viktigt att vi behåller en urvalskvot för att också kunna ta in sökande som inte har studentexamen i bakfickan. 90 procent utifrån betyg är en för hög andel.
Överlag beskriver Gardberg vårens antagningssituation som mycket svår.
– Det här är inte sättet på vilket vi vill ta in studerande. Traditionellt slår man fast kriterierna väldigt tidigt och informerar tydligt. Att kasta om allt efter att ansökningstiden gått ut känns rent ut sagt obehagligt.
– En positiv aspekt kan ändå vara att vi får mer erfarenhet av elektroniska prov.
Skjuts inte upp
En alternativ lösning som dryftats i offentligheten har varit att skjuta fram urvalsproven till en senare tidpunkt. Motargumenten har emellertid torpederat förslaget.
Helsingfors universitet, med tiotusentals sökande till tiotals linjer, meddelar till exempel att urvalsprov på sensommaren inte kommer på fråga:
”Det är möjligt att det inte då heller kommer att vara möjligt att
Vem som helst kan misslyckas i ett enskilt prov, och den här våren har varit extra stressig. Emelie Jäntti
tryggt ordna traditionella urvalsprov, och därför kan universiteten inte räkna med det alternativet. Att senarelägga studiestarten är problematiskt och konsekvenserna av en sådan åtgärd är betydande.”
De elektroniska proven har inte varit problemfria. Den 7 maj måste urvalsproven vid Helsingfors universitet avbrytas på grund av ett fel som uppstod i systemet som användes i provet.
HBL rapporterade nyligen om att riksdagens justitieombudsman tagit emot över 20 klagomål om högskolornas förfarande. Lejonparten av klagomålen handlar om att antagningskriterierna förändrats med kort varsel. En utredning har begärts av Undervisnings- och kulturministeriet. Den ska vara klar i början av juni.