Masspsykosen som kostade miljarder
Att mjölka folk på deras livsbesparingar genom att sälja falska drömmar är enklare än någonsin i en tid då hajpen kring ny teknik överröstar vårt rationella och emotionella förstånd.
En augustikväll 1913 förvandlades mången miljonärplayboy till en föredetting då kulan föll på svart hela 26 gånger i rad vid Casino de MonteCarlo. De skinnade spelarna drabbades av ett klassiskt tankefel: kasinofällan. Blint, irrationellt hopp om att slumpen jämnas ut med tiden.
Också då det gäller ny teknik leder vår intuition oss in på bottenlösa villospår. Efter en FBI-utredning offentliggjordes i april åtalet mot svensken Sebastian Greenwood, inblandad i Onecoin. Svindeln, med kopplingar till östeuropeisk maffia, kan vara historiens största pyramidspel. En fejkad kryptovaluta värvade via sektliknande nätverksförsäljning miljontals medlemmar i ett åttiotal länder. Otaliga miljarder euro håvades in av allt från kosmetologer i Malax till vårdare i Uganda. I Finland blåste kring 40 miljoner euro bort, då 30 000 överoptimistiska personer lät sig duperas av messianska löften. Onecoin var det perfekta brottet: många av offren inser inte ens att de har blivit lurade.
Utbildning , hög intelligens eller status är inga garantier. Även den som genomskådar bländverk handlar ibland irrationellt. En rationell livshållning kan rentav skapa intellektuell bekvämhet: en illusion av ofelbarhet, en tendens att rationalisera. Det talas om Nobelsjukan: mången som belönats för sin vetenskapliga insats har på äldre dar kläckt ur sig sanslösa, ovetenskapliga teser. Överdrivet självförtroende och gamla meriter är en farlig mix. Isaac Newton snöade in på ockulta studier. Modigt nog medgav försvarsmaktens tidigare kommendör Gustav Hägglund att han år 2008 lät sig luras på 16 505 euro, då ett par jaktkompisar ivrade för det inhemska gyckelspelet Wincapita, som totalbleknar vid sidan om Onecoin.
Inget intellektuellt pansar skyddar oss mot emotionell svaghet. Omges måltavlan av ett starkt rationellt immunsystem kan en skicklig väckelsepredikant desarmera de känslomässiga försvarsmekanismerna, knycka i trådarna så att våra djupt mänskliga drag – desperation och girighet – sprattlar till.
Onecoin omgavs av en fasad av trovärdighet, öronbedövande hajp och bubblig, glamorös yta. I den digitala eran är det svårt att skilja mellan fejk och verklighet. Onecoin missbrukade slugt prestigefyllda varumärken som The Economist och Forbes, och betalade (en ovetande?) Tom Jones för att sjunga blåsningens lov: ”Why, why, why Delilah?”.
Människan är sin egen största sabotör och hjärntvättare. Efter starten 2014 spreds Onecoin som ett virus. Stad för stad, land för land gjordes den nyfrälste till sin egen mentala gisslan och fångvakt.
Det kommer fler bluffar som spelar på vårt inbyggda önsketänkande. Då vi tolkar ny information tenderar vi att välja bitar som bekräftar det vi redan tror på och känner oss till lags med, medan vi bortser från det obekväma. Detta selektiva bekräftelsefel, konfirmeringsbias, drabbar också seriösa forskare.
Dessutom avskyr vi så starkt att medge förluster att vi försöker rädda en hopplös situation genom att kasta goda pengar efter dåliga. Den som investerat inte bara pengar, utan också tid, energi, rykte och prestige antar en reflexmässig martyrroll. Slår profetian fel stärks tron, paradoxalt. Precis denna psykologiska försvarsmekanism gör religiösa kulter och konspirationsteorier så sega. Förespråkarna bygger sin identitet och sitt sociala liv kring en befängd åsikt, som man klamrar sig fast vid. Få vågar backa och därmed rasera självbilden. För en dogmatiker innebär det mentalt självmord att överge den tro, det hopp och den tröst som bär upp livslögnen.
Det finns ett gratiselixir mot självbedrägeri: nyfikenhet, ödmjukhet och sund skepsis. Läs på. Ifrågasätt. Kräv belägg, insistera på tråkiga detaljer. För all del: låt dig överraskas och ta till dig nya fakta – men fortsätt jobba livet ut med din emotionella intelligens. Var beredd att ompröva din ståndpunkt samtidigt som du iskallt analyserar dina känslotillstånd.