Prognos: bnp dyker med 8 procent

Stimulanspolitiken är ändå på en högre nivå än under finanskrisen. Det kan hjälpa att förhindra ett ”förlorat årtionde” till.

Det kommer att ta flera år innan Finlands ekonomi återhämtar sig efter coronakrisen, enligt Näringslivets forskningsinstituts (Etla) senaste prognos. Prognosen presenterades på måndagen och enligt den förväntas bnp minska med 8 procent i år.

– Det är en väldigt djup dykning som kan jämföras med finanskrisen. Inför nästa år är vi mer optimistiska, men tillväxten beror främst på att gropen blir så djup, säger Markku Lehmus, prognoschef.

År 2021 förväntas bnp återhämta sig med en tillväxt på 4 procent. Prognosen ligger på en väldigt lika nivå som det övriga euroområdet. Sverige verkar klara sig snäppet bättre men skillnaderna är små.

Allvarliga följder

Konsekvenserna av krisen ser ut att bli allvarliga. Investeringarna minskar med 11 procent och exporten med 17 procent, samtidigt som arbetslösheten förväntas stiga till närmare 10 procent. Den offentliga skuldsättningen ökar till 74 procent av bnp i år och rekordhöga 77 procent nästa år.

– Det speciella för den här krisen är att det uttryckligen är tjänsterna som drabbas, då det ofta brukar vara exporten eller finansmarknaden, säger Ville Kaitila, forskare vid Etla.

Lönsamheten dyker kraftigt inom så gott som all industri. Tjänstesektorn ser ut att drabbas ännu hårdare, speciellt hotell- och restaurangbranschen där förädlingsvärdet minskar med nästan 30 procent.

Trots att den ekonomiska djupdykningen ligger på samma nivå som under finanskrisen tror institutets forskare att ekonomin kan återhämta sig snabbare än för tio år sedan.

– Till exempel får små positiva signaler om vaccin genast börskurserna att stiga. Att återställa förtroendet inom ekonomin förutsätter ändå att vi verkligen får bukt med spridningen, säger Markku Lehmus.

Samtidigt är stimulanspolitiken på en helt annan nivå än under finanskrisen.

– Därför tror vi inte heller att vi hamnar i en lika allvarlig kris. Men det kan ändå ta flera år att nå samma nivå som 2019.

Osäkerheten kring prognosen är stor. Då Finansministeriet gjorde sin prognos för en månad sedan förutsågs ekonomin krympa med 5,5 procent och återhämta sig med 1,3 procent följande år. Näringslivets forskare anser ändå att det nu finns mer information att tillgå.

– Om vi skulle fråga Mikko Spolander (överdirektör vid Finansministeriet) i dag så tror jag att hans uppskattning skulle ligga ganska nära vår, säger Aki Kangasharju, vd för Näringslivets forskningsinstitut.

Verkar Finland klara sig bättre nu än under finanskrisen? – Vi talar om siffror i samma klass som under finanskrisen, men nu har vi inte noterat liknande strukturella problem som då. Nokias svacka syntes först lite senare och förvärrade situationen. Sedan kom eurokrisen. Vi kan tala om det förlorade 2010-talet.

Enligt Kangasharju är det möjligt att det också nu finns problem som pyr under ytan, men han hoppas på det bästa.

– Om ekonomin inte återhämtar sig så handlar det inte längre om ett förlorat årtionde utan om en förlorad generation. I så fall kommer vi att bli tvungna att montera ner delar av välfärdsstaten.