Coronakrisen pressar ”snåljåparna” till EU-solidaritet
De kallas sparsamma fyran, eller mer elakt, snåljåparna. Sverige, Danmark, Nederländerna och Österrike. Frågan är hur de ställer sig på onsdag när EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till återhämtningsfond efter coronakrisen. – Jag tror knappast Danm
Det har sagts att Mette Frederiksen är den mest EU-kritiska statsminister Danmark haft sedan folkomröstningen 1972.
Det vill Derek Beach, EU-expert och professor vid Århus universitet, inte skriva under utan forskning som backar upp det. Men klart är att Frederiksen talar lite om EU i offentligheten, säger han, och när hon gör det är det uttryckligen som företrädare för den sparsamma fyran (Frugal four) som absolut inte vill se EUbudgeten växa.
– Inte ens utrikesministern, Jeppe Kofoed, som är tidigare EU-parlamentariker, talar särskilt mycket om EU. Snarare snackar regeringen ner EU-politiken, eller försöker gömma den, säger Beach.
Det är annorlunda än de tidigare socialdemokratiska statsministrarna.
– Helle Thorning-Schmidt var proEU och kosmopolitisk. Också Poul Nyrup Rasmussen ville på 90-talet utveckla EU mot ett mer socialt Europa som rimmar med den socialdemokratiska ideologin, säger Beach.
Det finns mätningar som tyder på att de EU-nonchalanta danskarna har blivit mer EU-vänliga som en följd av coronakrisen. Fienden är inte bara det lömska viruset utan också globala stormakter (läs Kina och USA) som roffar åt sig godsaker på världsmarknaden.
Också Frederiksen har gjort sig till tolk för en mer Europakoncentrerad produktion av läkemedel och beredskapsmaterial. Men då ska vi komma ihåg att läkemedel är en av Danmarks främsta exportartiklar.
– Frederiksen är statsminister för att hon vann ett val där hon lyckades locka tillbaka 20 procent av Socialdemokratiets tidigare väljare, och av dem kom majoriteten från populistiska Dansk Folkeparti, säger Beach.
Den avgörande frågan var invandringspolitiken, där Socialdemokratiet har gjort ett klart skifte genom att acceptera en mer restriktiv linje.
– Om det har skett motsvarande skifte inom EU-politiken är svårt att säga i det här skedet eftersom vi vet för lite om regeringens linje. Men de gånger Frederiksen eller finansminister Nicolai Wammen har uttalat sig har det mest handlat om att opponera sig mot den långtidsbudget som nu ligger på bordet. Pengarna behövs hemma, är budskapet.
Det är troligen ett budskap som faller i god jord hos de invandrarkritiska väljare som ofta också är EUskeptiker.
– Om det sedan är den linje som regeringen driver i Bryssel återstår att se. Helt klart är i varje fall att regeringen har gjort en strategisk kalkylering om att inte diskutera EU-politiken publikt om det går att låta bli, säger Beach.
Toppmötesdiplomatin har fallit bort
Ett besked om den danska hållningen lär vi få efter onsdagens möte där EU-kommissionen lägger fram sitt förslag till hur den återhämtningsfond kan se ut, som Tyskland och Frankrike överraskande tog initiativ till nyligen.
Beach, som forskat uttryckligen i hur EU hanterar kriser, konstaterar att ovanligt lite har läckt ut om kommissionens planer.
– Ursula von der Leyen håller korten nära bröstet. Varje kommissionsordförande har sin egen stil och det här är kanske hennes, säger han.
Men det kan också vara coronakrisen som spökar.
– Normalt träffas regeringscheferna till möten där de diskuterar, söker lösningar och ger en lägre tjänstemannanivå mandat att ta fram förslag till hur kompromisserna kunde genomföras i praktiken. Men coronakrisen med videomöten via Zoom har omöjliggjort den här typen av diplomati. Allt det jobb som normalt sker
i maskinrummet har fallit bort den här gången.
Det finns betydande risker med det, bedömer Beach.
– Det finns ett värde i att regeringarna känner sig inkluderande i processen och att saker diskuteras på olika nivåer. Det värsta för Ursula von der Leyen är om hon på onsdag lägger fram ett förslag som regeringarna säger ”tack, men nej tack” till. Det vore en mardröm för henne. Därför tror jag att kommissionens förslag kommer att ligga nära de riktlinjer Angela Merkel och Emmanuel Macron stakade ut.
Har Merkel sina allierade med sig?
Den sparsamma fyran gick i helgen ut med sitt svar på Merkel-Macronutspelet och gör på sätt och vis tummen upp för en återhämtningsfond som är knuten till ”en moderniserad EU-budget” och som garanterar att länderna är bättre rustade inför nästa kris.
Men fonden ska vara temporär och innehålla en solnedgångsklausul som innebär att det man nu kommer överens om löper ut om två år. De fyra sparsamma har tidigare varit stenhårda med att den nya EUbudgeten inte får överstiga en procent av ländernas bnp.
– Jag tror inte att Danmark vill vara det land som lägger in sitt veto mot återhämtningsfonden. Inte de andra tre heller. Men det är ingen lätt sits för Frederiksen, Mark Rutte, Sebastian Kurz eller Stefan Löfven.
– Hittills har de inte haft något emot att spela ”good cop, bad cop” eftersom de haft Tysklands stöd i
ryggen när det gäller budgetdisciplinen. Men vad händer nu när Tyskland plötsligt har ändrat position? Risken finns att Merkel har rört sig snabbare än sina allierade.
Också Finland har av tradition lagt sig nära den tyska linjen. Det verkar även Sanna Marin (SDP) göra men vi vet ännu ganska lite om hennes EU-linje. Också mot den bakgrunden blir EU-kommissionens förslag på onsdag intressant.
Danmark hör till de länder – tillsammans med Tyskland, Österrike, Nederländerna och Sverige – som får rabatt på sina EU-avgifter. Det var Helle Thorning-Schmidt som förhandlade fram det för Danmarks del. Det avtalet löper ut med den nya budgeten och det sägs att Mette Frederiksen inte kan komma hem utan en lika bra rabatt. Vad har det för betydelse i förhandlingarna? – Kontexten är annorlunda än när Thorning-Schmidt förhandlade 2013. Då var EU på väg ut ur finanskrisen och det fanns en allmän opinion om att ”vi ska inte betala skulderna för de lata italienarna och giriga grekerna”. Men coronakrisen är annorlunda, och det finns mer solidaritet nu. Så jag tycker inte att Frederiksen kan mätas på det. Det är andra saker som kommer att vara avgörande, till exempel mycket av återhämtningspengarna kan knytas till den gröna omställningen. Det är en sak som är viktig för den danska regeringen och som kunde gynna danska företag.
❞ Helt klart är i varje fall att regeringen har gjort en strategisk kalkylering om att inte diskutera EU-politiken publikt om det går att låta bli.
Derek Beach