Regionflyg möjliggör export
FLYGTRAFIK Torsten Fagerholm skriver i sin ledare (HBL 19.5) om Finnairs beslut att fram till slutet av oktober inte upprätthålla någon flygtrafik på en del av landsortsflygplatserna. Karleby-Jakobstad är en av dessa drabbade flygplatser.
Kommunerna i regionen, utvecklingsbolagen, landskapsförbunden, handelskammaren och riksdagsledamöterna jobbade extra hårt hela fjolåret för att flygplatsen skulle få bättre förbindelser med tanke på exportindustrin. Det här lyckades man med och efter långa förhandlingar beslöt Finnair återinföra morgonflyget till Helsingfors i mars 2020. Den dagen kom aldrig, utan det gjorde coronan som i sin tur lade alla flygturer på is.
Flygbolagen står inför riktigt stora ekonomiska utmaningar över hela världen, även vårt eget Finnair, och den finska staten planerar att delta i kapitaliseringen av företaget med en betydande summa. Dessutom har staten tidigare garanterat ett lån på cirka 600 miljoner euro åt Finnair. Under de senaste dagarna har åsikterna kring ärendet svävat hit och dit.
En del har varit av den åsikten att när staten vidtar så omfattande åtgärder så kan landsortsflygplatserna inte ignoreras helt. Andra igen har påtalat att eftersom Finnair är ett börsbolag ska det agera lönsamt och har inte något samhällsansvar gentemot regionerna. Staten är den största ägaren i Finnair och både riksdagsledamöterna och politikerna har fått utstå oförtjänt hård kritik: ”flygrutterna bestäms inte utifrån valkretsar, utan på lönsamhet.”
Jag kastar fram frågan: är antalet passagerare det enda rätta sättet att mäta lönsamhet? I diskussionen får man inte glömma bort flygplatsernas betydelse för region- och samhällsekonomin. Professor Jorma Mäntynen kom med en briljant infallsvinkel i denna debatt för ett par veckor sedan. Han undrade om man över huvud taget kan mäta investeringar i flygtrafikinfrastrukturen utifrån någon annan logik än vad som gäller för investeringar i järnvägsoch vägtrafiken.
Mäntynen gjorde en jämförelse med vägtrafiken. Om man tillämpade detta på vägtrafiken skulle det här betyda en stängning av mindre trafikerade vägar om de inte har någon annan trafik än långtradare lastade med trävirke. På det här sättet skulle man sudda ut skogsindustrins betydelse för landets exportinkomster.
Värdet på exporten från näringslivet inom verkningsområdet som hör till Karleby-Jakobstad flygplats är nästan fyra miljarder euro årligen. Mer än 10 procent av värdet på Finlands export av varor kommer från landskapen Mellersta Österbotten och Österbotten, medan endast 4,5 procent av befolkningen bor här. Det finns flera företag i regionen vars produktion exporteras till mer än 90 procent. I förhållande till det ekonomiska områdets exportintäkter är kostnaderna för Karleby-Jakobstad flygplats en spottstyver. En årlig investering på några miljoner euro i form av flygförbindelser möjliggör tusenfaldiga inkomster i form av export. Utan flygförbindelser kommer de här inkomsterna helt klart att äventyras.
På det stora hela handlar det om att hålla Finland konkurrenskraftigt i den internationella konkurrensen. Frågan måste övervägas noggrant och i den processen måste man också beakta följderna av en avvecklad flygtrafik. PAULA ERKKILÄ direktör Österbottens handelskammare SVAR Varje pausad eller nerlagd flygrutt är mer än olycklig för de drabbade regionerna – som lyckligtvis förblir fullt nåbara via tåg. I åratal har Finnair via olika partner försökt banta ner kostnadsstrukturen för inrikesflyget, med föga framgång. Juridiskt bestämmer börsbolag själva vart de flyger. Ifall politikerna vill idka (i sig legitim) regionpolitik måste de finna andra verktyg: statligt upphandlade flygrutter. Också lokalt kunde man axla större ansvar i stället för att ropa på gratislösningar från staten.
Finnair försöker vaska fram stora sekiner för att uppgradera den ålderstigna europaflottan. Det går inte att locka kapital från marknaden för att sen låta det sippra ner i ett olönsamt inrikesflyg. Vi saknar en bredare diskussion: vore det otänkbart med flygrutter direkt ut i vida världen från Vasa, Tammerfors eller Uleåborg? Vore färre flygplatser, men med bättre utbud ett ideal att sträva efter? Vågar Österbotten återuppliva drömmen om ett eget flygbolag efter det kraschade Nextjet? Upp till bevis, bollen är även hos regionerna. TORSTEN FAGERHOLM ledarskribent, HBL
❞ Jag kastar fram frågan: är antalet passagerare det enda rätta sättet att mäta lönsamhet? I diskussionen får man inte glömma bort flygplatsernas betydelse för region- och samhällsekonomin.