EU lanserar jättefond
I dag kommer EU-kommissionen att lansera upplägget för en återhämtningsfond för alla medlemsländer som drabbats ekonomiskt av restriktionerna för att hejda pandemin. Fondens storlek och utdelningsvillkor är oklara in i det sista.
EU-kommissionen ska i dag presentera en gigantisk återhämtningsfond som ska hjälpa Europas ekonomi ur coronakrisen. Så sent som i går var det helt oklart hur stor fonden ska bli och på vilka villkor pengar ska delas ut. Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP) säger att fonden kommer att gynna Finland.
Tyskland och Frankrike har talat för att den återhämtningsfond som ska hjälpa EU-länderna ur coronakrisens ekonomiska dimension behöver gå lös på 500 miljarder euro. Dagen innan kommissionen lanserar sin plan är det oklart om de två stora får som de vill.
– Vi diskuterade över huvud taget inte fondens omfattning. Vi väntar ödmjukt på kommissionens förslag, säger Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP) efter att medlemsländernas EU-ministrar hade mötts per videokonferens på tisdagen.
Summor på upp till 1 000 miljarder euro har nämnts i spekulationerna, men:
– Det är säkrast att inte gissa någonting, säger Tuppurainen på en presskonferens per telefon.
Nederländerna, Österrike, Sverige och Danmark har krävt att utdelningen ska ske i form av lån, inte som gåvomedel. Ett antal andra länder har en annan syn på saken än ”den sparsamma kvartetten”. Här är det sannolikt att man når en kompromiss som kombinerar lån med andra former av stöd, på strikta villkor.
– Det mesta är gissningar tills vi ser kommissionens förslag. Jag spekulerar ogärna, men tolkar jag dagens diskussion rätt står det helt klart att någon form av villkorlighet kommer att krävas, säger Tuppurainen.
Hon påpekar att inte ett enda medlemsland ens frågade efter en öppen utdelning, och att en stor del av pengarna kommer att riktas till EU:s två stora projekt, den gröna given för en hållbar omställning och digitaliseringspaketet.
– Det kommer knappast ändå att förutsättas lika strikta villkor som åtstramningsvillkoren efter finanskrisen. Läget är ett annat nu med en hälsokris som slagit mot alla länder.
Vad verkar väga tyngre i fondens upplägg, den sparsamma kvartettens eller de övrigas ståndpunkt? – Alla de här fyra länderna var mycket konstruktiva i dag, de vill helt tydligt nå en lösning. Nyckeln finns säkert i att fonden och EU:s sjuåriga budgetram betraktas som en helhet. Jag är säker på att kvartettens synpunkt beaktas. Också Finlands ståndpunkt är att stöden i första hand ska vara lån och att det ska finnas en klar tidtabell för återbetalning.
”Finland bara gynnas”
Finlands regering har enligt Tytti Tuppurainen en enhällig ståndpunkt om att EU:s medlemsländer är i behov av kraftiga stimulansåtgärder. Europaministerns bedömning är att Finland enbart kommer att gynnas av fonden.
– Vi kommer också att gynnas av satsningen på Horizon-programmet [för forskning och innovationer] och fonden för rättvis omställning [för regioner som drabbas när den fossila energiproduktionen avvecklas].
Tuppurainen säger att regeringen har lobbat flitigt i riktning Bryssel för att fonderna ska vara så ändamålsenliga som möjligt
Efter att kommissionen har presenterat fonden på onsdag ska EUparlamentet sammanträda till en extra session för att omgående behandla fonden och rambudgetförslaget.
Ett beslut i frågan dröjer ett tag. Tytti Tuppurainen bedömer att det kommer att förutsätta att EUländernas regeringschefer träffas fysiskt, vilket beroende på epidemiutvecklingen eventuellt kan vara möjligt i juli.
Ungern backar
EU-ministrarna diskuterade också utvecklingen av rättsstaten i EU och riktigt många länder uttryckte sitt stöd till planen att ta fram en lägesrapport. Frågan är känslig eftersom kritiken i allra högsta grad riktas mot ett enda medlemsland, Ungern, som har avvecklat rättstatsprincipen, delvis under coronaepidemins täckmantel.
Den rapport som utarbetas riktar sig inte explicit mot Ungern, och backas därför upp unisont. EU ska diskutera rättstatsutvecklingen under det tyska ordförandeskapet, sannolikt i november.
Ungern har fått mycket kritik för att man införde undantagsförhållanden och nationellt nödläge på obestämd tid då epidemin tog fart. Regeringen har utnyttjat läget för att driva igenom en hel del kontroversiell lagstiftning utan koppling till epidemihanteringen.
Men nu skymtar en vändning, eller åtminstone tecken på något i den stilen. Nyhetsbyrån Reuters rapporterar att nödläget väntas upphöra 20 juni, enligt vad Ungerns justitieminister Judit Varga skriver på Facebook.
❞ Det kommer knappast ändå att förutsättas lika strikta villkor som åtstramningsvillkoren efter finanskrisen. Läget är ett annat nu med en hälsokris som slagit mot alla länder. Tytti Tuppurainen Europaminister (SDP)