Nybyggen kan minska rejält
Framtiden är oviss för den konjunkturkänsliga byggbranschen
Osäkerheten som coronapandemin medför kan leda till att nyproduktionen av bostäder minskar med en fjärdedel i år, enligt en rapport som branschorganisationen Byggnadsindustrin RT presenterade i går.
– Med den här farten minskar utbudet så mycket att det inte räcker för att täcka efterfrågan, säger Jouni Vihmo, chefsekonom vid Byggnadsindustrin.
Med nära 200 000 arbetstagare hör byggindustrin till de branscher som sysselsätter flest i Finland. Om man inte lyckas stimulera sektorn kan upp till 20 000 arbetstillfällen gå förlorade, menar RT.
– Finland måste byggas upp igen efter krisen. Genom snabba och preventiva återupplivningsåtgärder kan man förhindra en utdragen recession och massarbetslöshet inom branschen, säger Byggnadsindustrins vd Aleksi Randell.
Framtiden är oviss för den konjunkturkänsliga byggbranschen, en sektor som med sina nära 200 000 arbetstagare hör till de branscher som sysselsätter flest i Finland.
Vid Finlands största byggbolag YIT kunde man redan i mars märka att försäljningssiffrorna försämrades då bostadsaffärerna blev färre, vilket fick bolaget att lägga alla planerade byggstarter på is över en månad.
I takt med att coronarestriktionerna har luckrats upp har marknaden ändå repat sig tillfälligt, men osäkerheten om hur utvecklingen ser ut framöver är fortfarande stor.
Enligt Antti Inkilä, som är direktör för YIT:s bostadsbyggen i Finland, Baltikum, Tjeckien, Polen och Slovakien är det inte en fråga om huruvida de redan påbörjade byggena kan slutföras. Däremot kommer man att behöva en extra funderare om de byggen där spaden ännu inte satts i marken.
– Coronapandemin höjer risk
nivån. Vi kommer att behöva en högre reservationsgrad än tidigare för att faktiskt börja bygga ett bostadshus.
YIT leder flera stora bostadsprojekt i huvudstadsregionen som väntar på byggstart snarast, bland annat vid Tölö tull, Arabiastranden och Fiskehamnen. Därutöver ansvarar bolaget för planeringen av flera jätteprojekt som är tänkta att förverkligas senare under 20-talet, såsom skyskraporna under namnet Trigoni som ska byggas i Böle. Dessa berörs inte av krisen, säger Inkilä.
– Hittills har vi inte fattat några beslut om att skjuta upp eller fördröja byggen. Situationen är än så länge normal, men framöver måste vi och alla andra i branschen göra mer noggranna övervägningar än förr.
I och med att de stora byggbolagen är låsta vid redan påbörjade projekt slår recessioner alltid med en viss fördröjning mot byggindustrin. Än så länge har inte YIT heller behövt ta till samarbetsförhandlingar, vilket andra bolag i samma bransch har gjort.
I onsdags meddelade till exempel byggbolaget Westpro, som bygger ett bostadskvarter i Fiskehamnen, att osäkerheten tvingar till samarbetsförhandlingar som rör hela personalen på 60 personer. I en enkätundersökning som gjordes av Centralhandelskammaren i mars meddelade över hälften av bolagen att de troligtvis måste minska personalstyrkan.
Nyproduktionen sjunker
– Den finska ekonomin står inför en ökenvandring. Siffrorna är väldigt dystra, sade Byggnadsindustrins chefsekonom Jouni Vihmo då han presenterade branschorganisationens färska konjunkturrapport under torsdagen.
I rapporten förutspås nyproduktionen av bostäder att krympa rejält under 2020 och 2021. Antalet byggstarter väntas minska med en fjärdedel bara i år.
Det gäller särskilt i fråga om höghuslägenheter. Enligt rapporten kommer bolagen börja bygga 28 000 nya icke-subventionerade bostäder i år, jämfört med 39 110 i fjol.
I en enkätundersökning svarade en dryg fjärdedel av de tillfrågade byggbolagen att de redan nu har råkat ut för att beställare skjutit upp planerade byggprojekt.
– Med den här farten minskar utbudet så mycket att det inte räcker för att täcka efterfrågan, säger Vihmo, och hänvisar till en uppskattning som statliga forskningscentralen VTT tagit fram.
Enligt den borde 35 000 nya bostäder byggas årligen för att svara på behovet. Byggbranschen har vaknat till liv igen de senaste åren efter den utdragna nedgång som följde på finanskrisen, men redan i år började kurvan gå nedåt igen.
Om inget görs för att stimulera utbudet kommer Finland inte att ”byggas klart”, som Byggnadsindustrin uttrycker det.
Efterlyser stimulans
Byggnadsindustrin är en arbetstung bransch och därför brukar offentliga stimulansåtgärder i recessionstider ofta riktas just dit. Den sortens åtgärder efterlystes också i den så kallade Vihriälägruppens rapport, där fyra toppekonomer gav sin syn på hur Finland ska ta sig ur krisen.
Totalt väntas byggandet i Finland minska med 5 procent i år och 4 procent nästa år, vilket skulle leda till att arbetskraften inom branschen krymper med kring 20 000.
– Det är omöjligt att säga exakt hur många ett byggprojekt sysselsätter, men man brukar grovt räkna med att en bygginvestering på 1 miljon euro skapar ungefär 16 nya jobb, säger Antti Inkilä.
En energiinjektion i byggbranschen höjer inte bara sysselsättningen bland byggarbetare, utan skapar svallvågor i den totala ekonomin bland annat då de anställda får pengar att konsumera. Dessutom
antas satsningar på infrastruktur föda nya investeringar.
– Finland måste byggas upp igen efter krisen. Genom snabba och preventiva återupplivningsåtgärder kan man förhindra en utdragen recession och massarbetslöshet inom branschen, menar Byggnadsindustrins vd Aleksi Randell.
Särskilt kritisk är finansieringen. Enligt Antti Inkilä har man på YIT redan märkt att bankerna håller hårdare i sina pengar, och enligt Byggnadsindustrin är situationen ännu värre för små bolag.
Det är framför allt de icke-subventionerade byggena som förutspås minska, och därför ivrar Randell för möjligheten för byggbolagen att få statlig fyllnadsborgen.
Stor andel utländsk arbetskraft
I coronakrisens inledande fas var det framför allt tillgången på arbetskraft som orsakade huvudbry för byggbolagen. Reserestriktionerna innebar att utländska byggarbetare tillfälligt stoppades från att ta sig till Finland.
– Det ledde till att de i stället stannade här och inte alls åkte hem. Om de hade gjort det skulle projekten oundvikligen ha försenats. I huvudstadsregionen är den utländska arbetskraften oersättlig, det finns inte tillräckligt många inhemska byggarbetare att anställa, säger Antti Inkilä.
På YIT finns stora regionala skillnader i andelen regional arbetskraft. Vid byggprojekten norr om Tammerfors är nästan varje byggarbetare finländsk, medan en dryg tredjedel av bolagets arbetskraft i huvudstadsregionen är utländsk.
Hur effektivt är det att stödja byggindustrin för att få i gång den finska ekonomin, om så många av arbetstagarna är utländska?
– Det är inte bara genom sysselsättningen som ekonomin stöds, utan stimulansen stöder också bland annat företag som levererar material. Infrastruktursatsningar föder också nya investeringar – om vi till exempel bygger en ny järnväg så öppnar det för andra att göra nya investeringar i närheten av banan. Det är en mer mångbottnad fråga, säger Inkilä. Jouni Vihmo fyller i: – Det handlar inte om att ställa olika branscher mot varandra: det finns sektorer som har drabbats lika hårt eller ännu hårdare av krisen. Men byggbranschen är vettig att stödja dels eftersom den är väldigt arbetsintensiv, dels eftersom den ger pengar tillbaka i form av skatt. Skatteandelen är kring 40 procent av varje euro som investeras i infrastruktur, menar Vihmo.
Hur påverkas priserna?
Enligt Statistikcentralen bodde cirka två tredjedelar av finlands befolkning i egna bostäder 2017, vilket gör bostadsprisernas utveckling till en central fråga för många finländare.
Rapporterna om att bostadsaffärerna minskar drastiskt kan väcka farhågor om att bostäderna nu kommer att sjunka i värde.
Vihmo konstaterar ändå att det på längre sikt finns få faktorer som talar för att priserna skulle sjunka, även om han drar sig för att uttala sig tvärsäkert om vilken riktning bostadspriserna kommer att ta.
– Krisen sänker utbudet på bostäder, men inte efterfrågan. Det talar inte för att priserna skulle rasa, åtminstone inte i städer med någon sorts tillväxtutsikter.
Hittills har vi inte fattat några beslut om att skjuta upp eller fördröja byggen. Situationen är än så länge normal, men framöver måste vi och alla andra i branschen göra mer noggranna övervägningar än förr.
Antti Inkilä direktör för YIT:s bostadsbyggen i Finland, Baltikum, Tjeckien, Polen och Slovakien