Finska EU-parlamentariker oense om krispaket på 750 miljarder euro
Mauri Pekkarinen (C/RE) vill sätta stopp för direkta bidrag till drabbade medlemsländer.
EU-kommissionen vill låna 750 miljarder euro för att stimulera EU:s ekonomi under coronakrisen. 500 miljarder skulle delas ut som direkta bidrag och 250 miljarder skulle ges som lån till medlemsländerna. En massiv kris kräver massiva åtgärder, anser Sirpa Pietikäinen (Saml/EPP).
– Om vi inte lyckas hantera hälsokrisen så går det dåligt för ekonomin. Och om det går ekonomiskt dåligt i Europa så lider den finska ekonomin, säger Pietikäinen på en distansträff med pressen på torsdagen.
Pietikäinen tror att kostnaderna kan bli mångfalt större än krispaketet om EU misslyckas. Hon poängterar samtidigt att pengarna inte får användas för att betala medlemsländernas gamla skulder, utan för att investera i digitalisering och grön ekonomi.
– Vi får inte lägga en enda euro på kolkraft.
Medlemsländerna måste enas
Medlemsländerna har debatterat EU:s långtidsbudget i ett par år redan. Kommissionens budgetförslag för 2021–2027 ligger på 1100 miljarder, vilket redan är klart högre än de sparsamma ländernas krav. Därtill kommer krispengarna på 750 miljarder som kommissionen ska låna.
I praktiken är det medlemsländerna som garanterar kommissionens lån. Hur lånen ska betalas tillbaka skjuts på framtiden, eftersom kommissionen planerar att börja betala tillbaka lånen först under följande budgetperiod som börjar 2028. En del kan betalas genom att införa olika EU-skatter, eller till exempel koltullar, men de inkomsterna ser ut att bli marginella jämfört med medlemsländernas betalningar.
Medlemsländerna måste fortfarande enhetligt godkänna stödpaketet och den största frågan är vad de kommer att kunna enas om. Det är också öppet hur länge det kommer att ta. Stödbehovet anses vara brådskande, samtidigt som den nya budgetperioden börjar vid årsskiftet.
Eero Heinäluoma (SDP/S&D) ser ett stödpaket som nödvändigt, men han är skeptisk till att största delen, 500 miljarder, är tänkt att delas ut som bidrag.
– Stödet borde bygga mer på lån. Det är viktigt eftersom det binder medlemsländerna till att använda pengarna på ett ansvarsfullt sätt. Då måste inte heller Finland betala lika mycket.
Mauri Pekkarinen (C/RE) är mer kritisk och anser att bidrag för 500 miljarder går klart emot flera av EU:s principer, till exempel principen om att medlemsländerna själva har ansvar för sina skulder.
– Om man nu ger stöd åt länder som har levt över sina tillgångar så kommer de knappast att sluta med det.
Juridisk fråga
Stödpaketet väcker många frågor på ett juridiskt plan om vem som ansvarar för statens ekonomi och om kommissionen alls kan ta lån. Pietikäinen anser inte att det är värt att ge de juridiska frågorna desto mer eftertanke just nu.
– En motsvarande mekanism användes under eurokrisen och det godkändes av EU-domstolen, säger Pietikäinen.
Pekkarinen tycker ändå inte att de juridiska frågeställningarna ska avfärdas så fort, medan Heinäluoma betonar att det i första hand är en juridisk diskussion och inte en politisk.
– Men jag anser att en sådan diskussion behövs, säger Heinäluoma.
”Bidrag bättre än lån”
Ville Niinistö (Gröna/EFA) ser positivt på förslaget och ser det som en möjlighet att utveckla hela EU och investera i grön ekonomi, digitalisering och utbildning och på det sättet höja EU:s konkurrenskraft.
– Det är bättre att ge bidrag än lån. Om räntorna inte skiljer sig markant från marknadsräntorna så finns det risk för att lånen inte används och att investeringarna uteblir.
Niinistö säger att europeiska investeringar är centrala för Finland, vars export till största delen går till EU-länder. Finlands export består också till stor del av teknologi och maskiner som man investerar i.
– Stödpaketets nytta för Finlands tillväxt är betydande.
Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP/RE) skrev i ett pressmeddelande på onsdagen att han ser kommissionens förslag som ett välkommet och solidariskt initiativ, och att vi måste ställa upp för de länder som drabbats hårdats av coronaviruset.
– Vi kan vänta oss fortsatta diskussioner om hur den europeiska solidariteten bör se ut. Jag kommer fortsätta framhålla den beprövade mall som vi använder oss av i EU:s budget, till vilken alla medlemsländer bidrar enligt bruttonationalinkomster.