Haavisto: Vi vet inte om andra finländare tänker lämna lägret
Barnskyddet och polisen har hand om familjerna som återvände från al-Hol
Största delen av finländarna i syriska alHol är fortfarande kvar i lägret, och enligt utrikesminister Pekka Haavisto håller finska myndigheter kontakt med dem så gott det går.
Under tisdagen kom uppgifter om att också svenska familjer flytt den slutna delen av lägret de senaste veckorna, men Haavisto har inte kännedom om de kvarvarande finländarnas planer.
I söndags anlände tre finländska familjer som flytt från lägret till Finland, och de tas nu omhand av barnskyddet och polisen, uppger Haavisto. Han tror inte att kvinnorna utgör ett säkerhetshot.
– Jag tror att myndigheterna nog har möjlighet att hålla koll. Myndigheterna vet mycket väl vilken deras bakgrund är och var de varit.
Största delen av finländarna i al-Hol är fortfarande kvar, och enligt utrikesminister Pekka Haavisto håller finländska myndigheter kontakt med dem så gott det går. De finländare som anlände från al-Hol i söndags är nu en fråga för barnskyddet och polisen.
Två dagar efter att tre finländska familjer som flytt från IS-lägret i alHol landat i Finland kommer nyheten om att också två svenska familjer tagit sig ut från lägret och vidare till Turkiet. Men utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) tror inte att de kurdiska myndigheterna börjat se mellan fingrarna med avsikt.
– Jag tror inte att det är deras plan och jag tror inte att det ligger i deras intresse att folk börjar lämna lägret spontant, säger Haavisto.
Han har inte någon närmare information om de svenskar som enligt Dagens Nyheters uppgifter ska ha flytt lägret för ett par veckor sedan, men säger att Finland utbyter information med alla europeiska länder som har medborgare kvar i lägret.
I den slutna delen av lägret i alHol, som inhyser familjemedlemmar till IS-krigare, fanns enligt uppgift tidigare elva finländska kvinnor och ett trettiotal barn. Enligt Utrikesministeriet finns det fortfarande ungefär tjugo barn och färre än tio mödrar med finskt medborgarskap kvar i lägret.
– Vi håller förstås kontakt med finländarna till den del det är möjligt i det här läget, eller med deras släktingar, och dessutom har finländska myndigheter kontakt med de kurdiska myndigheterna som kontrollerar lägret och hjälporganisationer som jobbar där, säger Haavisto.
Har finska myndigheter vetskap om ifall fler av finländarna i lägret planerar ta sig ut på egen hand? – Det vet vi ingenting om. Det var först i efterhand vi fick veta om att de familjer som nu anlänt lämnat lägret, vi visste ingenting på förhand. Vi vet heller ingenting om de finländares planer som fortfarande är kvar i lägret, säger Haavisto.
Myndigheterna fick vetskap om att finländare lämnat lägret redan för flera veckor sedan, och flera veckor innan de korsade gränsen till Turkiet. Men enligt Haavisto har Finland inte bistått familjerna på den syriska sidan. Vissa av familjerna har däremot fått bistånd vid gränsen till Turkiet, då finländska myndigheter informerat turkiska gränsmyndigheter om deras ankomst.
– Vi har mycket liten möjlighet att följa situationen på den syriska sidan om gränsen. Det är mycket farligt att resa i området och vi har ingen möjlighet att hjälpa finländare där, säger Haavisto.
Utrikesministeriet uppger att man inte uppmanat finländarna att lämna lägret på egen hand, och enligt Haavisto har man inte heller vetskap om exakt hur det gått till eller om människosmugglare varit inblandade.
– Vi vet inte exakt vad som hänt. Men alla familjer har rest skilt för sig, och haft olika planer för att ta sig till gränsen. Vissa har rest omkring på olika ställen i nordöstra Syrien i flera veckor.
Så sent som förra veckan sade Haavisto i en intervju för Ilta-Sanomat att Finland just nu inte har någon möjlighet att hjälpa finländarna i lägret, eftersom de kurdiska myndigheterna för tillfället inte tillåter att någon lämnar lägret. Haavisto förklarar saken med att det inte varit möjligt att informera tidigare utan att försätta personerna på flykt i fara, och att det han sagt om lägret fortfarande håller streck.
– Jag tror inte att något europeiskt land fått ut sina medborgare på ett tag, och till det har de kurdiska myndigheterna som kontrollerar lägret gett två orsaker: Den ena handlar om coronasituationen som är allmänfarlig och den andra handlar om att den kurdiska administrationen planerar någon form av rättegångar mot dem som begått brott.
Myndigheterna känner kvinnornas bakgrund
Det var i december som regeringen slog fast att de finländska barnen i alHol ska tas hem till Finland så fort som möjligt, men att det inte finns någon motsvarande förpliktelse som gäller mammorna. Varje beslut fattas ändå utifrån individuell prövning och barnets bästa.
På grund av coronapandemin arbetar det specialsändebud som ministeriet utsett för att sköta ärendet nu på distans från Finland.
– Men mandatet är fortfarande detsamma, och specialsändebudet håller fortfarande kontakt med de kurdiska myndigheterna som kontrollerar lägret, säger Haavisto.
Skyddspolisen har bedömt Isåtervändarna som ett säkerhetshot, och Samlingspartiet och Sannfinländarna har både nu och tidigare kritiserat regeringen för hemlighetsmakeri och krävt att säkerhetshotet tas på allvar. På måndagen anklagade
Sannfinländarna regeringen för att ha organiserat hela operationen ända från lägret i hemlighet.
Haavisto betonar att de nio barn under tio år som nu kommit till Finland har levt i ett farligt område och ett läger som på många sätt domineras av IS.
– Ju kortare tid barnen tillbringar i ett sådant läger desto bättre är deras chanser att anpassa sig till ett normalt liv, skola och att lära sig nya saker. Vilken omgivning vi kan erbjuda de här barnen är nu en barnskyddsfråga.
Vad gäller kvinnorna är det polisens sak att ta reda på vad de gjort och föra vidare processen.
– Vi samarbetar med flera organisationer som har viktig information, och det är nu polisens sak att samla in den här informationen, säger Haavisto.
Kan man garantera att kvinnorna inte utgör ett säkerhetshot? – De är ganska få, och jag tror att myndigheterna nog har möjlighet att hålla koll. Myndigheterna vet mycket väl vilken deras bakgrund är och var de varit.
En rad samlingspartister har påtalat luckor i den finländska terrorismlagstiftningen, och Haavisto ger dem delvis rätt då det gäller straffbarheten för medlemskap i eller aktivt stöd till terrororganisationer.
– Men då är det mycket viktigt att listan på terrororganisationer ligger i våra egna händer. Var går gränsen för en terrorgrupp och vad är annat slag av motstånd mot en regering? Det är en känslig fråga som inte är lätt att lösa. Ta till exempel Sydafrika och Nelson Mandela, han definierades som terrorist av regeringen men blev sedan president och Nobelpristagare. Sådant kan också hända.