Regeringen stimulerar för en tusenlapp per finländare
Regeringen har enats om ytterligare en rekordstor tilläggsbudget för det här året. De största anslagen riktas till kommuner, till företag och till barn och unga med risk för utslagning – allt som en följd av coronakrisen och restriktionerna.
Regeringens tredje tilläggsbudget gick lös på 3,6 miljarder euro. Den fjärde krossar även det rekordet. Regeringen enades i går kväll om ytterligare satsningar på 5,5 miljarder för att hjälpa Finland att återhämta sig efter att samhället stängts ned. Om man fördelade summan jämnt skulle den motsvara tusen euro per finländare.
Den största potten på cirka en miljard går till kommunerna. Nästan lika mycket frigörs för nya former av stöd till företag vars kostnader har fortsatt löpa medan intäkterna har sinat under restriktionerna.
För att hjälpa barn och ungdomar som löper risk för utslagning viker man flera hundra miljoner. Den här riskgruppen är betydligt större än annars, eftersom skolorna under distansundervisningen inte kunde erbjuda samma slags stöd som normalt.
– Avsikten med tilläggsbudgeten är att stödja samhället och hjälpa ekonomin att återhämta sig efter krisen. Vi lanserar ett brett paket med fokus på barns och ungas välmående, och påbörjar en ekologisk återuppbyggnad, säger statsminister Sanna Marin (SDP).
I tilläggsbudgeten ingår också regelrätta och klassiska stimulansåtgärder, som större satsningar på infrastruktur. Därtill kommer anslag för 4800 extra studieplatser vid universitet och yrkeshögskolor.
Budgetuppgörelsen föregicks av en politisk tvist där Centern veterligen ska ha hållit hårt på regeringsprogrammets skrivning om att balansera upp statsbudgeten, som coronakrisen omöjliggjort. Vänsterflanken var veterligen inte lika pigg på att förbinda sig till specifika sysselsättningsmål eller acceptera nedskärningar i det här skedet.
– Regeringens mål är att stabilisera de offentliga finanserna. Vi kommer inte att kunna undvika nedskärningar eller skattehöjningar på sikt, säger finansminister Katri Kulmuni (C).
För att få loss pengarna till de tre tidigare tilläggsbudgetarna har regeringen beräknat att staten måste låna 13,5 miljarder euro.
De stora sysselsättningspolitiska riktlinjerna och eventuella nedskärningslistor kommer regeringen att tvista om i augusti och september när statsbudgeten för 2021 ska manglas fram.
I det här skedet gäller det ändå att frigöra medel för stimulans, anser regeringen, men:
– När vi gör det är det viktigt att vi väljer riktning noggrant. Finland reser sig med en grön återuppbyggnad, säger inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) som gläds åt satsningar på klimatåtgärder och naturskydd.
Hon glädjer sig också åt större satsningar på kollektivtrafiken som regeringen ska berätta mer om i dag. På kort sikt viker regeringen 100 miljoner euro för kollektivtrafiken, som kompensation för intäktsbortfallet från biljettförsäljningen.
Undervisningsminister Li Andersson (VF) säger att regeringen räddar både människorna och företagen. Regeringen höjer utkomststödet fram till slutet av året, men en betydligt större satsning är ”välfärdspaketet” till barn och unga, 310 miljoner. Det behövs eftersom coronakrisen har slagit hårdast mot de elever som redan tidigare var i större behov av stöd.
– Välfärdspaketet stöder undervisningen, lappar de hål som uppstått under distansundervisningen och stärker kampen mot utslagning. Också universiteten får sex miljoner euro extra utöver de pengar som behövs de extra studieplatserna, säger hon.
Regeringen ska också satsa på socialtjänster för barn och unga och på mentalhälsotjänster.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) betecknar tilläggsbudgeten som ”unik” för hennes ministerkarriär, men tillstår att exceptionella tider kräver exceptionella åtgärder – krisen var och är massiv, och då måste också bron över den vara bastant.
– Vårt mål är att företagens hjul ska börja rulla igen. Vi behöver ett samhälle med utbildad och kompetent arbetskraft, säger hon och tillägger att regeringen sysselsättningsmål vid budgetmanglingen i höst kommer att skruvas upp över det nuvarande målet på 60 000 nya jobb.