Satsningar på barn, unga och skola får tack av expertisen
Satsningarna på barns och ungas välbefinnande i tilläggsbudgeten får tack av expertisen, medan effekten av hållbarhetsåtgärderna återstår att se. Vårdslöshet och slöseri, kommenterar oppositionen den rekordstora tilläggsbudgeten.
Samtidigt som regeringspartiernas ledamöter hurrade åt vägavsnitt eller spårprojekt som finns listade i det omfattande förslaget till tilläggsbudget, som presenterades på tisdagskvällen, skärpte oppositionen tonen en aning på sociala medier.
”Tilläggsbudgeten skulle sköta coronakrisen, men i stället blev det en okontrollerad penningutdelning. De yngre generationerna blir tvungna att betala för det här slöseriet genom högre skatter och växande skulder. Den här ansvarslösa penningslungan kan vi inte acceptera, riktningen måste ändras”, skriver Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo på Twitter.
Sannfinländarnas vice ordförande Riikka Purra för sin del förfasade sig över den arbetsbörda som väntar nästa regering.
– Vardagen börjar återvända till politiken, nu står regeringen och oppositionen tydligare mot varandra igen, kommenterar Kim Strandberg, professor i statskunskap vid Åbo Akademi.
Förslaget till tilläggsbudget på 5,5 miljarder har till uppgift att lappa hålen efter coronakrisen och stimulera återuppbyggnaden, och är redan den fjärde i ordningen i år.
– Här finns lite av varje, också löpande ärenden och inte bara sådant som har med krisen att göra. Det visar väl att man inte vill att allt ska stanna upp medan landet återhämtar sig, säger Strandberg.
Samtidigt ryktas om viss oenighet i regeringsleden, och det lär inte bli lättare då de nya sysselsättningsmålen ska spikas och statsfinanserna balanseras i sinom tid.
– Regeringens exceptionella popularitet kommer säkert att dala lite då det blir tal om kostnader och skattehöjningar, men kriser brukar ändå förena mer än de splittrar. Man har säkert fått perspektiv, och regeringskrisen i höstas känns nu som en ganska liten fråga, säger Strandberg.
Mer till barn och unga
I tilläggsbudgeten ingår bland annat ett flertal satsningar på barns och ungas välbefinnande. Sammanlagt omfattar de 320 miljoner euro fördelade på framför allt Social- och hälsovårdsministeriets och Undervisnings- och kulturministeriets områden.
Den grundläggande utbildningen ska få hela 70 miljoner mer för att lappa de luckor som vårens distansundervisning orsakat, och också småbarnspedagogiken, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen ska få sitt – bland annat för handledning till studerande som avbrutit sina studier eller riskerar trilla av studierna.
Dessutom ska statsandelarna för basservice till barn, unga och familjer höjas för att bekämpa sociala problem och psykisk ohälsa i coronakrisens spår.
– Undantagsförhållandena har haft en dramatisk inverkan på barns och ungas vardag, och det finns stor risk för att ojämlikheten ökar. De som redan befinner sig i en svagare position på grund av sådant som fattigdom, sjukdom eller funktionsnedsättning har i många fall drabbats extra hårt. Det finns ett stort behov för det här stödpaketet, säger Esa Iivonen, ledande sakkunnig vid Mannerheims barnskyddsförbund.
Iivonen är också ordförande för en nytillsatt arbetsgrupp som ska granska coronakrisens konsekvenser för barn och familjer och hur barnets rättigheter kan tryggas under återuppbyggnaden.
– Under coronarestriktionerna har tillgången på social- och hälsovårdstjänster varit mer begränsad, och det här och krisen i sig har haft en stor inverkan också på barns och ungas psykiska hälsa. Därför är det viktigt att nu satsa på sociala tjänster och psykvårdstjänster, men också på utbildningen. Då skolorna startar igen i höst är det helt centralt att det finns tillräcklig tillgång på elevvårdstjänster, säger Iivonen.
Staten skjuter också till 124 miljoner euro till universitet och yrkeshögskolor, för att öka antalet nybörjarplatser med hela 4 800 redan i höst.
– Det är mycket viktigt. Den som nu blir utan studieplats har också svårare att få in en fot på arbetsmarknaden, då fler blivit utan jobb. Därför behövs fler studieplatser, även om det säkert är utmanande att genomföra i en hast.
Något som Iivonen däremot saknar i tilläggsbudgeten är åtgärder för att motverka barnfattigdom.
– Barnfattigdomen har ökat, och en möjlighet hade varit att tillfälligt höja barnbidraget. Någon sådan åtgärd finns inte med. Vi måste noggrant följa med situationen, och kommunerna borde absolut inte permittera lärare eller andra centrala funktioner då hösten kommer, säger Iivonen.
Modigare klimatsatsningar önskas
En annan aspekt som regeringspartierna gärna betonat är att återuppbyggnaden ska vara hållbar och beakta klimat och miljö, och miljöminister Krista Mikkonen lyfter upp satsningar på bland annat spårtrafik, cykelvägar, energieffektivitet och understöd för att frångå oljeuppvärmning.
Satsningarna på spårtrafik, cykeloch gångvägar och kollektivtrafiken uppgår totalt till närmare en miljard euro (läs mera på sidan 8).
– Visst är trafiken en stor orsak till utsläpp, och får man i gång byggandet av spårtrafik genast har det både en stimulerande och utsläppsreducerande effekt. Men det återstår att se hur snabbt det går, säger Markku Ollikainen, professor i miljöekonomi vid Helsingfors universitet och ordförande för Finlands klimatpanel.
Att spåren byggs ut garanterar inte att folk lämnar bilen hemma, men om tågförbindelserna är tillräckligt snabba kan de också konkurrera med inrikesflyget.
– Om satsningarna är sådana att den tunga trafiken på landsvägarna kan ersättas med tågtransporter har det också direkta effekter på utsläppen, säger Ollikainen.
Stödet för att frångå oljeuppvärmning uppgår till 45 miljoner euro, och får tummen upp av Ollikainen. Det är också en åtgärd som fördelar sig över regionerna, liksom satsningar på energieffektivitet.
Däremot hade Ollikainen gärna sett modigare satsningar på åtgärder med innovationspotential. Det kunde också vara ett mer smärtfritt sätt att ersätta den omstridda torvförbränningen, som står för ungefär lika stora utsläpp som trafiken, anser Ollikainen.
– Till exempel försök med förnybar energi som vindkraft till havs eller geotermisk djupvärme hade varit bra satsningar.