Färre föddes för tidigt under coronakrisen
Färre barn har fötts extremt för tidigt under coronanedstängningen i Danmark. Också i Finland ser man en minskning. Varför vet man inte men jakten på svar har startat. – Min första tanke är vilka faktorer det är i arbetslivet som bidrar, säger nyblivna ma
Färre barn har fötts för tidigt i Finland under coronapandemin. Det visar preliminära siffror som forskningsprofessor Mika Gissler vid Institutet för hälsa och välfärd har tagit fram till HBL.
– Preliminärt såg det ut som om antalet prematura barn har minskat med 40 procent jämfört med förra året. Men uppgifterna från HUS är inte fullständiga så om vi utesluter HUS är minskningen 10 procent, säger Gissler.
Motsvarande uppgifter från Rigshospitalet i Köpenhamn visar en nedgång på hela 90 procent bland extremt för tidigt födda.
Det märktes inte så mycket i mars, annat än som en vag aning. Men när mars övergick i april kunde överläkarna Morten Breindahl och Ulrik Lausten-Thomsen inte längre blunda för faktum: Det var ovanligt lugnt på Neonatalogiska avdelningen på Rigshospitalet i Köpenhamn.
Tillsammans kontaktade de Statens Serum Institut och bad statistikerna kolla upp siffrorna över antalet extremt för tidigt födda barn. Extremt för tidigt födda kallas de barn som föds i vecka 28 av graviditeten eller tidigare.
Och mycket riktigt, under perioden 12 mars till 14 april har antalet extremt för tidigt födda barn i Danmark sjunkit med hela 90 procent.
Överläkaren och professorn Michael Christiansen på Seruminstitutets avdelning för medfödda sjukdomar ler brett när han berättar om den jämförande statistiken för de senaste fem åren.
– Det vi kan se är att det totala antalet födslar inte skiljer sig märkbart under de senaste fem åren, och inte heller antalet för tidigt födda. Det är alltså bara när det gäller de extremt för tidigt födda vi ser skillnaden, säger Christiansen.
Totalt ingår 31 180 nyfödda i studien, och av dem föddes 1 566 för tidigt, det vill säga före vecka 37 av graviditeten.
Lund bekräftar trenden
Läkarna står i solen utanför Rigshospitalet och det går nästan att ta på deras iver över upptäckten. Normalt går man inte ut med den här typen av information förrän den är vetenskapligt bekräftad och publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Men nu gör de, efter moget övervägande, ett undantag.
– Vi har naturligtvis diskuterat om vi ska göra det. Och kom fram till att vi behöver veta mer om utvecklingen i andra länder. Hur är det till exempel i Finland? Eftersom det här pågår nu behöver vi få ut information så att det uppstår diskussioner också bland sjukvårdspersonalen, säger Breindahl, Christiansen och Lausten-Thomsen.
I Sverige bekräftar Lunds universitet trenden. Karin Källén, professor i epidemiologi, säger till nyhetsbyrån TT att det under åtminstone en period av pandemin har fötts färre extremt prematura.
Också i Finland visar preliminära siffror, som forskningsprofessor Mika Gissler vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) tar fram till HBL, en liten nedgång.
– Preliminärt såg det ut som om antalet prematura barn har minskat med 40 procent jämfört med förra året. Men uppgifterna från HUS är inte fullständiga så om vi utesluter HUS är minskningen 10 procent, kommenterar Gissler.
Talen baserar sig på preliminära uppgifter i THL:s vårdanmälningsregister (sjukhusregistret).
Ger nya perspektiv
Den gäckande följdfråga många ställer sig är vad det beror på. I en av Köpenhamns grönskande parker sitter ett gäng nyblivna mammor och njuter av värmen med sina telningar. De blev mammor i oktober och har varit föräldralediga under coronanedstängningen.
– Upptäckten ger god mening, säger Mette Hedtoft, Emilie Frijs Due,
Rikke Sinding och Sofie Lykke Bundgaard unisont.
– Under nedstängningen ändrades tempot. Folk var hemma, också de som jobbade. Alla sociala engagemang lades på is. Inga middagar ute, inget pusslande med barnvakter. Läkarnas upptäckt känns logisk.
Emilie Frijs Due, till vardags psykolog, är den enda av mammorna som oroade sig för graviditeten.
– Jag har en vän som födde för tidigt, så jag antar att det var därför jag var rädd, säger hon.
Den vånda som blir föräldrarnas ständiga följeslagare när barn föds för tidigt kan hon levande föreställa sig.
– Min första tanke är vilka faktorer det är i arbetslivet som bidrar. Är det månne stressrelaterat?
De unga mammorna kallar sig själva privilegierade.
– Vi har alla jobb där vi har bråttom men inte stressigt på samma sätt som i fysiskt tunga jobb, säger Sofie Lykke Bundgaard som är konsult.
Till exempel servitörer med oregelbundna tider, sena kvällar och fysiskt ansträngande arbetspass är i en helt annan situation, menar de.
– Det har länge pågått en debatt i Danmark om att gravida kvinnor sjukskriver sig för lätt på grund av stress eller andra symtom. Graviditet är ingen sjukdom, sägs det. Den här upptäckten ger kanske ett nytt perspektiv på debatten – eventuellt finns det goda skäl att vara försiktig, säger Emilie Frijs Due.
Nyfikenhet, ödmjukhet
Kunskaperna och forskningen om för tidigt födda barn har gjort stora framsteg under de senaste decennierna och de nordiska länderna ligger i topp när det gäller överlevnaden av extremt för tidigt födda.
Sture Andersson, professor i neonatalogi vid HUS i Helsingfors, beskrev 2018 utvecklingen så här :
”När jag började med det här på 80-talet dog kring 50 nyfödda per år på intensivvårdsavdelningen i Helsingfors. I dag är talet 15.”
Ändå gäckar svaren på varför det trots allt sker såväl läkare som forskare.
– Barn som föds extremt för tidigt löper fortfarande en stor risk att få allvarliga sjukdomar och komplikationer. Därför är den kraftiga nedgången intressant både för de enskilda barnen och för deras föräldrar men också ur ett samhälleligt perspektiv, säger läkarna på Rigshospitalet i Köpenhamn.
Morten Breindahl tillägger att det kan finnas många orsaker till för tidig födsel, och i de flesta fall finns det inte ens bara en orsak. En hypotes är ändå om det handlar om färre infektioner.
– Utan tvivel har Danmarks coronanedstängning ändrat våra liv drastiskt. Den fysiska kontakten är starkt reducerad och vi har skärpt fokus på god hygien samtidigt som många aktiviteter och sammankomster är satta på väntläge.
Det är mot den bakgrunden upptäckten i Köpenhamn ska ses.
– Det är en spännande upptäckt och jag är oerhört nyfiken på fortsättningen. Men också ödmjuk – det är viktigt att understryka att vi ännu inte vet vad den exakta orsaken är, säger överläkaren Morten Breindahl.