Rasismen mot svarta utbredd i Finland
Ny utredning visar att de allra flesta svarta personer möter rasism i sin vardag
När EU undersökte vardagsrasism i tolv europeiska länder 2018 placerade sig Finland i topp.
I går publicerade Diskrimineringsombudsmannen (DO) en enkätstudie, som visar att två av tre svarta personer utsätts för rasism redan tidigt i skolan.
– Många tänker sig rasism som aggressiva påhopp på gatan. Men vi har en tydlig strukturell rasism som vi inte erkänner, säger Maria Swanljung vid DO.
De flesta låter bli att rapportera den diskriminering de möter.
För en vecka sedan samlades omkring 3 000 personer för att demonstrera mot rasism på Senatstorget. Nu publicerades en myndighetsrapport som slår fast att rasismen är utbredd i Finland – som hör till de länder i Europa där svarta möter mest diskriminering i vardagen.
Två av tre personer med afrikansk bakgrund har upplevt rasism i skolan. Nästan lika många anmäler ändå inte rasismen, för de tror inte anmälningen skulle få någon konkret effekt. Mer än var fjärde svarta person har upplevt fysiskt våld i skolan.
Det är några av de siffror som en ny rapport från Diskrimineringsombudsmannen (DO) visar. DO hösten 2019 lät svarta personer besvara en enkät på webben, för att samla in vittnesmål om den rasism de utsatts för.
Maria Swanljung, kommunikationschef vid DO, är besviken över siffrorna.
– Men jag är ändå inte överraskad. Det som förvånade mig mest var att de som besvarade enkäten har upplevt rasism redan i så ung ålder i skolan. Det här visar att vi har mycket kvar att göra.
Hon tillägger att rapporten är i linje med vad tidigare forskning visat.
EU-undersökningen Being Black in the EU kom 2018 fram till att Finland, av tolv slumpmässigt utvalda länder i Europa, var det land där svarta möter mest rasism i vardagen.
– Många tänker sig rasism som aggressiva påhopp på gatan. Men vi har en tydlig strukturell rasism som vi inte erkänner. Det handlar om mönster i arbetslivet och i vardagen, att svarta har sämre chanser att klara sig bra.
Men hur erkänner man rasismen?
– Försök att låta bli att känna dig personligt förolämpad fastän finländare utmålas som rasister, säger Maria Swanljung på DO.
Det är lätt hänt att man slår ifrån sig den strukturella rasismen. ”Det är i alla fall inte jag, utan någon annan, som gör sig skyldig till det.” Men det är fel, enligt Maria Swanljung. Mönstren och fördomarna går igen överallt, hela tiden.
Den strukturella rasismen kan anta olika former, menar hon. Svarta flickor som besvarat enkäten har uppgett att elevhandledningen i skolan rekommenderat låglöneyrken för dem – som närvårdare. Och i arbetslivet är svarta personer överrepresenterade i just de branscherna.
DO: ”Allvarliga samhällsproblem i Finland”
Totalt 286 personer besvarade enkäten. Dessutom intervjuade Diskrimineringsombudsmannen 11 personer. Här är några röster som myndigheten lyfter upp i sin rapport:
”Lärarna har aldrig ingripit i rasism som pågått under hela grundskolan, utan har underskattat mina upplevelser under hela skoltiden. I högstadiet drabbades jag av en allvarlig depression. En orsak var rasism och att man inte ingrep i den.”
”Jag har bara godtagit det, jag har aldrig anmält någon diskriminering som jag har upplevt.”
Av rapporten framgår att i synnerhet strukturell rasism förekommer ofta. Det handlar om att i skolan och arbetslivet konstant ha sämre förutsättningar än den vita majoriteten.
”Under min karriär har jag nekats vissa förmåner, till exempel något så enkelt som fast arbete, trots att jag arbetat på samma företag i över tre år. Det värsta är tystnaden från kollegerna, som bara ser på från sidan utan att säga något”, skriver en som besvarat enkäten.
Ställföreträdande diskrimineringsombudsman Rainer Hiltunen säger i ett pressmeddelande:
”För det första borde vi erkänna att det finns ett problem och bättre lyssna på dem som upplevt rasism.”
DO anser själv att rasismen inte får passera obemärkt. I slutordet konstaterar myndigheten:
”Afrofobisk rasism och diskriminering är allvarliga samhällsproblem i Finland som måste identifieras och erkännas i högre grad än i dag. Utöver den här utredningen visar många undersökningar, kontakter med diskrimineringsombudsmannen och polisens hatbrottsstatistik att rasism är vanligt förekommande.”
Utsattes för hatstorm
När DO publicerade enkäten spreds den vitt och brett. Men snart upptäckte myndigheten att många fejkade svar dök upp. Spåren ledde till olika nätforum, där personer uppmanats besvara enkäten på ett visst sätt. Det förekom bland annat rasistiskt språk – förolämpningar mot svarta.
DO tolkade det som ett försök att tysta ned vittnesmålen om rasism, och skriver om hatkampanjen i ett blogginlägg:
”I enkäten användes också sådana koder och memer som extremhögern använder eller så utformades svaret efter rasistiska stereotypier.”
Dessutom blev en tjänsteman på DO måltavla för kampanjen. Hen fick bland annat hatpost från dem som försökte manipulera undersökningen.
På grund av sabotaget redde DO ut var svaren kom ifrån, och sållade slutligen ut nästan 400 enkätsvar som visade sig härstamma från diskussionsforumen.