Åsikterna går isär om Finlands förslag för EU:s återhämtningsfond
Riksdagens stora utskott har hört sakkunniga och ska under veckan färdigställa det förslag som Finland går in med i förhandlingarna om EU:s gemensamma återhämtningsfond.
På tisdagen inledde riksdagens stora utskott behandlingen av EU:s gemensamma stödpaket till de länder som har drabbats hårt av coronakrisen. Enligt nuvarande plan ska utskottet på fredag ge sitt officiella utlåtande, som också utgör grunden för Finlands inställning i frågan.
Regeringen meddelade i torsdags att Finland inte kan godkänna den planerade gemensamma återhämtningsfonden i dess nuvarande form. EU-kommissionens förslag behöver enligt regeringen ändras på ett flertal punkter. Bland annat måste stödpaketet bli mindre, det måste ha som utgångspunkt att pengarna betalas i form av lån och giltighetstiden för paketet måste bli kortare än de fyra år som kommissionen föreslår.
Riksdagens stora utskott har hört sakkunniga och ska under veckan komplettera regeringens förslag, för att sedan på fredag lägga fram Finlands ramar för förhandlingarna. Inom riksdagens stora utskott var åsikterna blandade innan utskottet samlades till den första förberedande diskussionen på tisdagen.
Oppositionen kritisk till fonden
Återhämtningsfonden kommer inte att gynna Finland och pengarna kommer inte heller att riktas rätt, anser kritiska oppositionsröster utskottet. Kristdemokraternas ordförande och utskottsmedlem Sari Essayah säger att partiet inte står bakom fonden.
– Nackdelarna för Finlands del är absolut fler än fördelarna. Därför kommer Kristdemokraterna att lämna in avvikande åsikt i frågan.
Också det största oppositionspartiet Sannfinländarna är inne på samma spår.
– Finland borde helt avvisa fonden, säger både Sannfinländarnas riksdagsgrupps och stora utskottets första vice ordförande Jani Mäkelä.
Mäkelä och Essayah anser båda att återhämtningsfondens medel inte kommer att riktas rätt.
– Det finns exempelvis tydliga rapporter om att Italien behövde ett stödpaket redan innan coronakrisen, säger Mäkelä.
– I skuggan av coronakrisen åtgärdas nu andra ekonomiska problem då pengarna är tänkta att betalas som direkta stöd och tillräckligt tydliga motkrav inte finns, säger Essayah.
Enligt EU-kommissionens förslag ska fonden uppgå till totalt 750 miljarder euro. 500 miljarder av summan skulle vara direkta bidrag och 250 miljarder skulle betalas ut som lån till de EU-länder som ansöker om ekonomiskt stöd.
Mäkelä ser inte att regeringens krav på att minska den totala summan skulle förbättra situationen för Finlands del.
– Jag anser inte att det förändrar något även om stödsumman skärs ner till exempelvis 450 miljarder. 50 miljarder är visserligen mycket pengar, men den minskningen ändrar inte på de grundläggande bristerna som finns i fonden, säger Jani Mäkelä.
Enhälligt beslut är målet
Stora utskottets ordförande Satu Hassi (Gröna) understryker att kommissionens förslag inte är den slutgiltiga återhämtningsfonden. Det är först nu som förhandlingarna börjar.
Hon håller med regeringen om att kommissionens förslag som sådant inte fungerar för Finland, men att helt säga nej till fonden är inte heller ett alternativ.
– En gemensam lösning inom EU behövs. Exakt hur den kommer att se ut är ännu väldigt öppet. Genast då jag såg kommissionens förslag insåg jag att där fanns punkter som säkert skapar politiska spänningar, och det har de gjort.
Bland annat lyfter hon fram miljardfondens totala storlek och att majoriteten av pengarna skulle betalas som stöd.
Även utskottsmedlemmen Eva Biaudet (SFP) understryker fondens betydelse och säger att den skulle ha två olika funktioner för Finlands del. Dels skulle den underlätta att få hela EU på fötter och åter göra unionen konkurrenskraftig utåt, dels gynna Finlands egen export.
– Det har varit väldigt intressant att höra sakkunniga i frågan och också slående att se hur eniga Finlands främsta ekonomer är i att ett gemensamt stödpaket nu behövs.
Utgångsläget är att EU-länderna ska komma till ett enhälligt beslut.
– Sakkunniga har antytt att det eventuellt kunde vara möjligt att bilda någon form av koalition för de EU-länder som vill gå med om man inte lyckas nå ett enhälligt beslut, men utgångsläget är absolut enhällighet, säger Hassi.
I skuggan av coronakrisen åtgärdas nu andra ekonomiska problem då pengarna är tänkta att betalas som direkta stöd och tillräckligt tydliga motkrav inte finns.
Sari Essayah