Finlands Bank: Krisen ger bestående skador

Återhämtningen från coronapandemin och den ekonomiska nedgång den orsakat kommer att vara utdragen, visar en prognos från Finlands Bank.

Finlands Bank publicerade under tisdagen sin ekonomiska prognos för åren 2020–2022. De kommande åren ser inte ljusa ut och under 2020 väntas bruttonationalprodukten krympa med cirka 7 procent.

– Utsikterna för Finlands ekonomi förmörkas både av det svaga, internationella ekonomiska läget och av de begränsningsåtgärder som införts i landet. Återhämtningen kommer vara långsam, säger prognoschef Meri Obstbaum vid Finlands Bank.

Prognosen är på grund av coronapandemin förenad med stor osäkerhet. Ekonomin kan minska med 5 procent eller så mycket som med 11 procent, beroende på om det kommer en ny våg av pandemin.

Uppskattningen är att bruttonationalprodukten under de kommande åren inte kan ta sig till samma nivå som den var på innan coronapandemin slog till.

Försvagat förtroende

Ekonomin väntas stegvis börja återhämta sig under andra delen av 2020. Åren 2021–2022 växer ekonomin enligt prognosen med cirka 3 procent.Samtidigt överskuggas tillväxten av de finländska hushållens och företagens försvagade förtroenden. De lättade restriktionerna hjälper inte i första hand Finland på fötter.

– Vår prognos visar att Finland inte kommer klara sig ur krisen utan permanenta skador. Alla företag kommer inte att klara sig och ökningen i arbetslösheten förblir permanent, säger Obstbaum.

Enligt Obstbaum har den ekonomiska osäkerheten globalt sett aldrig varit större.

”Arbetslösheten permanent hög”

På arbetsmarknaden ses också en drastisk vändning nedåt. Obstbaum menar att arbetslösheten i värsta fall permanent kan ligga över 10 procent.

Sysselsättningen försämras med cirka två procentenheter åren 2020– 2021. Det är mindre än under depressionen på 1990-talet, men mer än under finanskrisen.

Det är möjligt att sysselsättningsgraden når upp till samma nivå som år 2018 – 71 procent – först 2022.

– Aldrig tidigare har antalet permitterade varit så här stort. Ännu i slutet av maj fanns det 150 000 permitterade i landet, säger Meri Obstbaum.

Hur många som blir permanent utan jobb beror på hur många företag som går i konkurs.

Finlands export minskar i år med 14 procent. Beställningarna till de finländska företagen är också på nedgång.

Finlands Bank ser det därför som osannolikt att utrikeshandeln stöder tillväxten i Finland. Samtidigt blir Finland allt mer beroende av den offentliga efterfrågan.

– Nästa år ser lite ljusare ut, men återhämtningen blir svagare än under finanskrisen, säger Obstbaum.

Ska man se något positivt så är det akuta skedet av krisen så gott som över och ekonomin börjar återhämta sig med draghjälp av den privata konsumtionen.

Skuldsättningen ökar

Minskade skatteintäkter och ökade arbetslöshetskostnader bidrar till att den offentliga ekonomin försvagas och skuldsättningen ökar.

Samtidigt tvingas staten vidta stimulerande åtgärder för att dämpa effekterna av den avstannade ekonomin. Enligt prognosen stiger den offentliga skuldsättningen till drygt 71 procent under 2020, men kommer fortsätta öka under de kommande åren.

Finlands Banks chefdirektör Olli Rehn säger att det nu är nödvändigt att fokusera på sådana investeringar och strukturreformer som förbättrar möjligheterna till ekonomisk tillväxt, produktivitetsutveckling och sysselsättning i framtiden.

– Coronapandemin är en påminnelse om att sunda offentliga finanser utgör ett oersättligt skydd i svåra tider. Det finns skäl att i goda tider förbereda sig för svåra, säger Rehn.