Förarlösa bussar öppnade dörrarna för passagerare
I går öppnade en förarlös buss för passagerare. Den har provkörts i Böle sedan april. Enligt HRT lär det ändå dröja innan självkörande bussar blir en beständig del av kollektivtrafiken i regionen.
Sedan april har en eldriven, förarlös minibuss med rundade former kunnat ses i trafiken i närheten av mässcentret i Helsingfors. Covid-19-pandemin satte käppar i hjulen för provkörningarna, som hittills har gjorts utan passagerare, men sedan tisdagen kan allmänheten testa hur det känns att åka med det självkörande fordonet.
Bussen går under namnet Gacha och har tagits fram av Esbobaserade programvaru- och robotikföretaget Sensible 4 i samarbete med inredningsjätten Muji. I Esbo, Tavastehus och Vanda kunde man provsitta bussen redan i fjol, men nu gör man första gången ett pilotförsök i Helsingfors. Det betyder att bussens köregenskaper testas i mer urbana förhållanden än tidigare – med fler medtrafikanter, fotgängare och trafikljus att ta i beaktande, förklarar vd Harri Santamala då pilotförsöket presenteras på tisdagsmorgonen.
Siktar på snabb expansion
Än så länge sitter en reservchaufför med i bussen för säkerhets skull. På sikt är tanken ändå att sensorerna, som läser av omgivningen och de hinder som uppstår längs vägen, ska sköta jobbet på egen hand.
Företaget har satsat stort på att utveckla en sensorteknik som inte förvirras av väderfenomenen utan klarar både regn och snöyra.
– Vår utgångspunkt när vi utvecklat tekniken har varit att det alltid kommer nederbörd i någon form, säger Santamala.
De tidigare pilotförsöken som Sensible 4 har gjort har medfört stor synlighet för den gråa Gacha-bussen. Den är ändå bara en sorts skyltfönster utåt för företaget – den verkliga produkten är sensortekniken som den fungerar med.
Tanken är inte att massproducera Gacha-bussar, utan att sälja vidare mjukvaran till en bilproducent. Det nyss påbörjade pilotprojektet är också det första där man använder sig av tekniken i två andra fordon: en ombyggd skåpbil av märket Dongfeng och en tvåsitsig Renault Twizy. Dessa är tills vidare inte öppna för allmänheten, på grund av smittorisken.
– Planen för den närmaste tiden är att fortsätta testa tekniken. Vi siktar på att hitta en samarbetspartner som kan inleda produktion med vår teknik om två år, säger Santamala.
Eftersom Sensible 4 är ett mjukvarubolag är det också lätt att skala upp verksamheten, menar Santamala. Även om covid-19 sinkade passagerartesterna i Helsingfors har våren varit hektisk. I sin första investeringsrunda, som slutfördes i februari, plockade företaget in 6,5 miljoner euro från japanska handelshuset Itochu och Nordic Ninja VC, en nordisk teknologifond som backas upp av japanska teknologibolag. Med det stärkta kapitalet har man kunnat utöka personalen från 30 till närmare 70 anställda under några månader.
Kan användas för matartrafik
Försöket i Helsingfors sträcker sig till början av juli och förverkligas som en del av det EU-finansierade Fabulos-projektet, där Helsingfors stad deltar. Projektets syfte är att undersöka autonoma fordon som en del av kollektivtrafiken.
I Helsingfors har man gjort olika sorters tester med självkörande bussar sedan mitten av 10-talet, men det pågående är det hittills största. Enligt Ulla Tikkanen, projektkoordinator på det kommunalt ägda innovationsbolaget Forum Virium, finns det stor potential för autonoma fordon inom det man med en översättning från engelskan brukar kalla sista milen-logistik, matartrafik från större knutpunkter såsom metrostationer.
– Nyttan med små autonoma fordon är större än med större fordon, eftersom förarens andel av det totala antalet som åker med fordonet är större än till exempel på ett tåg, säger Tikkanen.
I Fabulos-projektet deltar tre olika konstellationer bestående av ett antal europeiska företag. Projektet pågår till slutet av 2022, och tanken är att man då ska hitta en lösning som kan kommersialiseras.
HRT efterlyser större fordon
Helsingforsregionens trafik (HRT) deltar också i pilotförsöket och linjen hittas under beteckningen 29R i HRT:s linjeförteckning. Kollektivtrafikplanerare Essi Kyllönen säger att HRT huvudsakligen medverkar som sparringpartner till programvaruutvecklarna i det här skedet.
– På sikt ser vi att autonoma fordon kunde vara en effektiv lösning för kollektivtrafiken, då personalkostnaderna utgör kring 55 procent av våra kostnader.
Enligt Kyllönen ersätter små bussar av den typ som nu testas inte den befintliga fordonsflottan, men om de massproduceras så att kostnaderna sjunker kunde de bli ett komplement. Till exempel kunde de användas för att betjäna glesbebyggda områden, dit det inte är lönsamt att köra med vanliga bussar.
Det som HRT ändå i huvudsak är intresserat av är större fordon – vilket enligt Harri Santamala är fullt möjligt så länge bolaget hittar en lämplig samarbetspartner.
När tror du att vi kommer att se förarlösa bussar som en beständig del av HRT:s kollektivtrafik? – Det är svårt att säga – det kan vara om fem år, eller om tjugo. Eller så kommer det någon helt ny innovation som ersätter de förarlösa bussarna, säger Essi Kyllönen.
Tankesmedjan Magmas nya undersökning visar att en stor del av de utlandsfödda invånarna i Finland anser att det svenska språket är en viktig del av det finländska samhället.
Utlandsfödda invånare i Finland har en positiv attityd till finlandssvenskar, konstaterar tankesmedjan Magma. Under våren har Magma med hjälp av en enkät bland tidningen Helsinki Times läsare undersökt hurdan kunskap invandrare har om svenskan i Finland, och hurdana attityder de har till språket. En liknande undersökning gjordes 2009.
Forskare och samhällsanalytiker Kaisa Kepsu på Magma presenterade resultaten av undersökningen under ett webinarium på tisdagen. Resultaten kommenterades av bland andra Alexis Kouros, chefredaktör på Helsinki Times.
– Invandringen har ökat i alla de nordiska länderna. Antalet personer som pratar utländska språk har passerat antalet personer som pratar svenska i Finland. Därför är det relevant att undersöka hur den här inbördes väldigt heterogena gruppen människor känner inför Finlands tvåspråkighet och det svenska språket och kulturen, säger Kepsu.
I och med att det var en öppen undersökning som riktade sig till Helsinki Times läsare innehåller undersökningen inte ett representativt urval enligt akademisk standard.
Svenskan i Finland viktig
I undersökningen kommer det fram att utlandsfödda invånares medvetenhet om svenskan i Finland är hög. Attityderna till svenskan och finlandssvenskar är i allmänhet positiva, och till och med mer positiva än år 2009.
– Det här borde utnyttjas och byggas på. Det borde finnas fler möjligheter för invandrare att komma i kontakt med svenskan, säger Kouros.
Ungefär 60 procent av informanterna ansåg att det svenska språket är en viktig del av det finländska samhället. Motsvarande siffra år 2009 var 47 procent. Utbildning, ålder eller kön verkar inte inverka på den uppfattningen.
En majoritet av informanterna uppgav att de har vänner med svenska som modersmål, men 43 procent ansåg ändå att de inte hade tillräcklig kunskap om den svenska språkkulturen i Finland.
Stark vilja att lära sig svenska
En stor del av informanterna, 79 procent, höll helt eller delvis med påståendet ”Svenska skulle vara lättare för mig att lära mig än finska”.
”Svenskan uppmuntras inte tillräckligt bland invandrare. Jag önskar att jag hade vetat att svenska var ett möjligt språkalternativ för att få finländskt medborgarskap”, skriver en av informanterna i enkäten.
– Jag var överraskad över att attityderna gentemot svenskan i Finland var så positiva, och att det finns en stark vilja bland invandrare att lära sig svenska, säger Kepsu.