Ilska över hemligt EU-papper – men problemet har funnits länge
Oppositionen anklagar regeringen för hemlighetsmakeri efter att den begärt sekretess på information om EU:s nya stödfond, en fråga i miljardklassen. Men riksdagens egen utredning bjuder på dyster läsning om informationsproblem – inte bara under den här regeringen.
Riksdagen som företräder folket har rätt till all information som behövs. Men en rad brister har fått riksdagen att själv göra en stor utredning om hur det ser ut i praktiken.
Grundlagsutskottet pekar på dessa brister:
• Behandlingen av beredskapslagarna, där grundlagsutskottet ”i flera omgångar tvingats påpeka” vikten av rätten till information, som borde ges till riksdagen på regeringens eget initiativ, skriver utskottet.
• Vårdreformen förra valperioden, där social- och hälsovårdsutskottet upprepade gånger fick be om information, och särskilt incidenten då en e-postväxling mellan Finansministeriets tjänstemän läckte till riksdagen. I e-postbreven tycktes det föras en diskussion om vilka penningsummor som ska redogöras i ett papper till riksdagen eller inte, vilket ledde till klagomål till Justitiekanslern. Inblandad i e-posthärvan var bland annat understatssekreterare Päivi Nerg, som varit på förslag till ny kanslichef.
Biträdande justitiekansler ansåg att det inte var fråga om så relevant information för riksdagen – men riksdagen tycker annorlunda, enligt grundlagsutskottet. Det är bara riksdagen själv som kan besluta vilken information riksdagen vill ha.
• Och sist med inte minst, EUärenden: Grundlagsutskottet har ”upprepade gånger tvingats fästa statsrådets allvarliga uppmärksamhet” vid att riksdagen ska få tillräcklig och uppdaterad information i EU-frågor.
I det sistnämnda fallet tvingades grundlagsutskottet klaga så sent som förra veckan – dessutom i en miljardfråga. Helsingin Sanomat var först med att rapportera om det.
För närvarande behandlas frågan om EU:s stora återhämtningsfond som kommissionen föreslår ska gå lös på 750 miljarder euro. Frågan är principiellt stor. Regeringen har själv ansett att det är viktigt med en”tillräcklig offentlig debatt såväl i hemlandet, i Europa som i riksdagen. Med tanke på beslutsfattandets legitimitet behövs ett brett godkännande av medborgarna.”
Men regeringen bad om att utredningen om fonden till riksdagen skulle vara helt sekretessbelagd för utomstående. I fredags klagade grundlagsutskottet på att den breda sekretessen är ”mycket problematisk”. Det som i allmänhet hålls hemligt inom utskotten är Finlands egna förhandlingsstrategier – vilket är nödvändigt – men utredningen innehöll även annat av intresse.
Stora utskottet stod inför samma problem på grund av riksdagens coronarestriktioner: sekretessbelagda papper kan inte behandlas på distansmöten med experter. Utskottet fick ta tag i det själv, och be om en version där bara de absolut nödvändiga förhandlingshemligheterna dolts, och resten kunde publiceras.
Statsminister Sanna Marin (SDP) och Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP) svarade på torsdagen på oppositionens frågor om ”hemlighetsmakeriet” med att regeringen har gått tillväga enligt tidigare praxis då man sekretessbegärde hela dokumentet; att man senare gått till mötes med en redigerad version, och dessutom publicerat ett pressmeddelande ”för att tjäna den allmänna debatten”.
Men det handlar inte bara om detta papper. Det finns mer dyster läsning i de utlåtanden om informationsgången som grundlagsutskottet samlat in av alla utskott.
Alla är inte missnöjda, men i flera utlåtanden nämns just EU-ärenden.
Då Tuppurainen säger att man bett om sekretess enligt gammal praxis – så är just detta, ”sekretess i onödan”, ett problem som stora utskottet säger hänt redan under gångna år:
”I allmänhet har utskottet inga svårigheter att acceptera sekretessbegäran som grundar sig på främjandet av Finlands förhandlingsmål. Under de gångna åren har det dock förekommit situationer där en ospecificerad sekretessbegäran och ett beslut om sekretess i onödan har försvårat den offentliga debatten om en viktig fråga”, skriver utskottet i riksdagens interna utredning om informationsgången.
Ekonomiutskottet beklagar å sin sida att man inte får en klar bild av helheten, då det droppar in nya coronaåtgärder från EU. De kommer i bitar: en sysselsättningsfond på 100 miljarder euro, bruket av den tidigare stabilitetsmekanismen, Europeiska investeringsbankens åtgärder och nu mastodonten på 750 miljarder euro, där Finlands ansvar kan uppgå till 13 miljarder. ”Helheten inklusive de kumulativa effekterna är oklar”, skriver ekonomiutskottet.
I Finland har riksdagen sedan tidigare slagit fast att EU-åtgärder inte får äventyra riksdagens budgetsuveränitet. Det betyder att Finland måste kunna sköta sina grundlagsenliga uppgifter utan att de äventyras av borgensansvaret. För att bedöma det har flera utskott i riksdagen – upprepade gånger – bett om att få tillräcklig information om all borgen som Finland förbundit sig till kumulativt och om riskerna som helhet.
Ett minimum för ett ”brett folkligt stöd” kan anses vara att folkets representation i riksdagen kan behandla allt så öppet som möjligt och med en så begränsad sekretess som möjligt.
Stora utskottets ordförande Satu Hassi (Gröna) frågade mycket riktigt på frågetimmen om regeringen i fortsättningen kan tänka sig att redan från början öppna upp de delar av EU-dokumenten som inte behöver vara hemliga.
– Om riksdagen ber om det, så gör vi det även i fortsättningen, lovade Tuppurainen.
Regeringen bad om att utredningen om fonden till riksdagen skulle vara helt sekretessbelagd för utomstående. I fredags klagade grundlagsutskottet på att den breda sekretessen är ”mycket problematisk”.