Helsingforsdagen firas virtuellt i år
På grund av coronaviruset firas Helsingforsdagen virtuellt i år.
Den 12 juni är Helsingfors födelsedag och dagen till ära brukar staden vara full av avgiftsfria evenemang. Den årliga högtiden firas till minne av att Gustav Vasa den 12 juni 1550 grundade staden i Helsinge socken, vid nuvarande Gammelstadsfjärden. Det här är första gången hela evenemanget sker digitalt, sedan staden började fira födelsedag 1959.
Program i urval
I en sändning från Hertonäs gård skördas nypotatis och tittarna får följa med in i hönsgården. (10.00– 12.00)
Soffberättelser, en föreställning av Borgbackens cirkusskola. Föreställningen bygger på artisternas personliga erfarenheter från de senaste månaderna. (10.00–23.59)
Därtill erbjuds en lektion i nutida dans med Tero Saarinen Company på engelska. (11.00–11.45)
På programmet står bland annat en barnkonsert med skickliga folkmusikduon Mimmit, som sjunger både på svenska och finska, och med svenska och finska stödtecken. (13.00–13.45)
UMO Helsinki Ensemble spelar musik av Ennio Morricone och sånger med Helsingforsanknytning. (13.00–14.00)
Aito Collective med bland andra Emma Salokoski bjuder också på en improvisatonskonsert a cappella riktad till hela familjen. (14.00– 14.45)
Serieverkstad online. Du behöver tusch eller blyertspenna men ingen tidigare erfarenhet av serieteckning. (14.00–16.00)
Feelgood-gympa till musik som handlar om Helsingfors. Lämplig för alla åldrar och leds av instruktörer från Friskis&Svettis. (18.00–19.00)
En konsert med skoltsamisk musik ges på finska, skolt- och enaresamiska. (19.00–20.30)
Kvällen avslutas med popstjärnan Almas virtuella skivutgivningskonsert. (21.00–22.00)
Utförligare information och fullständig programlista finns på evenemangets hemsida helsinkipaiva.fi/sv. För arrangemanget svarar Helsingfors evenemangsstiftelse och programpunkterna sänds i stadens egna informationskanaler på Facebook och helsinkikanava.fi.
Den enhälliga domen som lästes upp i Asker og Baerum tingrett innebär att Philip Manshaus måste sitta av minst två tredjedelar, det vill säga minst 14 år i fängelse. Den speciellt norska påföljden förvaring innebär att inlåsningen sedan kan förlängas ett obestämt antal gånger, om brottslingen fortfarande anses farlig – alltså i praktiken ett livstidsstraff.
Domstolen gick på åklagare Johan Øverbergs linje, som bland annat underströk att 22-åringen inte visat någon ånger.
– Tvärtom. Han försvarar handlingarna. Han skulle kunna ha gjort det igen, sade Øverberg enligt nyhetsbyrån NTB.
Manshaus advokat Unni Fries hade i stället yrkat att Manshaus skulle frikännas, med argumentet att det råder tvivel om hans tillräknelighet. Alternativet hade då varit psykiatrisk vård, men så blev det alltså inte.
Trygghet i gungning
22-årige Manshaus själv har under rättegången alltså erkänt handlingarna, men förnekat att de är brottsliga. Han försöker förklara sig med att han agerat i nödvärn och som en del i en motståndskamp. Men han är uppenbart medveten om att samhället ser det annorlunda.
– Jag inbillar mig inte att jag frikänns. Jag väntar mig en fällande dom och ett hårt straff, sade han i tingsrätten.
Det var den 10 augusti förra året som han mördade sin 17-åriga styvsyster i deras hem, och sedan gick till attack mot al-Noor Islamic Centre i Baerum utanför Oslo.
– De här handlingarna sätter tryggheten vi ska ha i Norge, oavsett tro eller etnicitet, i gungning, sade Øverberg i sitt anförande i tingsrätten i maj.
Attacken mot al-Noor Islamic Centre blev dock ett fiasko ur Manshaus synvinkel – moskébesökare övermannade honom innan någon hann skadas. I förhör har högerextremisten sagt att han hade för avsikt att döda så många som möjligt.
I en video som Manshaus spelade in i bilen på väg till moskén syns han sjunga. När han kommer fram och upptäcker att parkeringsplatsen är tom utbrister han dock ”fan, det är ju ingen här!”. Därefter följer dramatiska scener då han öppnar eld och folk börjar skrika, innan han blir övermannad.
Kontakt med nazister
Manshaus hade även andra planer, enligt papper som hittades på hans säng och som tidningen Nettavisen har fått tillgång till. Bland annat ville han köra in i fotgängare i den invandrartäta Oslostadsdelen Grønland.
Före dådet hade Manshaus varit i kontakt med Den nordiske motstandsbevegelsen (DNM), den nynazistiska organisation som går under namnet Nordiska motståndsrörelsen (NMR) i Sverige och Finland. DNM antas inte ha varit inblandat i planerna, men en tidigare medlem i gruppen kallades som vittne i rättegången.