Gifter för landbaserade växter tar också kål på vattenväxter
ÖSTERSJÖN I HBL (27.5) kan vi läsa att en algrik sommar är det nya normala. Orsaken är, som vi vet, näringsämnen som strömmar ut i havet, främst från jordbruk. Under en varm vinter har flödet av näringsämnen från åkrar kunnat fortsätta hela vintern och algsituationen kommer i sommar att vara dålig, antingen värre eller bättre än i fjol.
Det har alltid funnits cyanobakterier i Östersjön, men svår ”algblomning” har blivit vanligare under de senaste åren.
Vattentemperaturen har vissa år varit betydligt högre än normalt, och mängden näring i havet är stor. Tydligt är att vattentemperaturen har större betydelse än näringssituationen, och om näringssituationen är en drivande faktor skulle det inte vara endast de mest primitiva organismerna, cyanobakterierna, som skulle frodas. Rikligt med fosfor skulle bygga upp en stadig näringspyramid med ett rikt urval av växtplankton, hundratals olika djurplankton, växtätande fisk och rovfisk i olika åldrar och storlek. Högst uppe skarvar, sälar och människor.
Näringspyramiden har på inget sätt kollapsat, men den del av näringen (främst fosfor) som tas upp av cyanobakterier går inte vidare till högre organismer, utan sjunker till bottnen där den är kvar till nästa sommar och ny ”algblomning”.
På grund av vår korta tid med varmt vatten är cyanobakterierna de stora opportunisterna som hinner utnyttja fosforn, men vi har massor av andra organismer som inte anses hinna med, trots att de har levt i Östersjön i över 10 000 år och borde ha adapterat sig till situationen. Men det är kanske inte endast den långsammare tillväxttakten hos högre stående växter som gör att de inte klarar sig. Vattnet i Östersjön innehåller nämligen också en liten mängd tillväxthämmande gifter som vi i Finland inte har mätt eller forskat i.
Av gifterna är det glyphosfat, en herbicid, ett växtgift som kanske är det skadligaste. Dess halveringstid (nedbrytning till halva mängden) är endast fem dygn i bakterierik jord, men 47 dygn i 25 gradigt klart vatten, i mörkt 25 gradigt vatten är halveringstiden 267 dagar. Dessa uppgifter gäller salt havsvatten, i sötvatten är nedbrytningen snabbare, men i Östersjön är temperaturen mycket lägre än 25 grader. Glyphosfat, som finns i Roundup och många andra produkter, är ett effektivt växtgift som håller ogräs borta, och mycket tyder på att det på samma sätt dödar växter i havet. Att de blågröna algerna klarar sig beror på att de inte är växter utan bakterier, cyanobakterier, som har miljarder års erfarenhet av att klara sig trots giftig omgivning.
År 2016 publicerades en tysk rapport som visade att i nio av tio vattendrag som mynnade i Östersjön fanns
Det är inte bara lantbruket som släpper ut kemikalier. I våra reningsverk för avloppsvatten används stora mängder järnsulfat som är allt annat än oskyldigt.
det höga halter av glyphosfat, tio av tio hade spår av glyphosfatens nedbrytningsprodukt AMPA. Varför har det inte gjorts mätningar av glyphosfaten i finska vattendrag?
Det är inte bara lantbruket som släpper ut kemikalier. I våra reningsverk för avloppsvatten används stora mängder järnsulfat (även kallat ferrosulfat) som är allt annat än oskyldigt. Järnsulfat tillsammans med några andra kemikalier gav på 1970-talet upphov till blinda strömmingar, fiskdöd och en av de största vattenföroreningsskandalerna i Finlands historia, då Kemiras fabrik i Björneborg (Porin titaanidioksiditehdas, Kemira Pigments) släppte ut stora mängder gift i havet. I dag används samma giftiga kemikalie för att rena avloppsvatten!
Att gödsla åkrarna med icke organisk gödsel som snabbt tas upp av växtligheten gör att allting börjar växa. Gödslingen gör att det behövs bekämpningsmedel som hindrar oönskade växter från att växa. När allt hamnar i havet är det lätt att tro att näringen är skadlig, men bekämpningsmedel, gifter, avsedda för landbaserade växter hindrar också viktiga vattenväxter från att växa!
I stället för att år efter år mäta endast näringssituationen och temperaturen i havet borde vi också studera alla faktorer som hindrar näringen från att omvandlas och berikas till biomassa i form av organismer som främjar biodiversiteten och livet i Östersjön.