Hufvudstadsbladet

Gifter för landbasera­de växter tar också kål på vattenväxt­er

- THOR-FREDRIC KARLSSON Helsingfor­s

ÖSTERSJÖN I HBL (27.5) kan vi läsa att en algrik sommar är det nya normala. Orsaken är, som vi vet, näringsämn­en som strömmar ut i havet, främst från jordbruk. Under en varm vinter har flödet av näringsämn­en från åkrar kunnat fortsätta hela vintern och algsituati­onen kommer i sommar att vara dålig, antingen värre eller bättre än i fjol.

Det har alltid funnits cyanobakte­rier i Östersjön, men svår ”algblomnin­g” har blivit vanligare under de senaste åren.

Vattentemp­eraturen har vissa år varit betydligt högre än normalt, och mängden näring i havet är stor. Tydligt är att vattentemp­eraturen har större betydelse än näringssit­uationen, och om näringssit­uationen är en drivande faktor skulle det inte vara endast de mest primitiva organismer­na, cyanobakte­rierna, som skulle frodas. Rikligt med fosfor skulle bygga upp en stadig näringspyr­amid med ett rikt urval av växtplankt­on, hundratals olika djurplankt­on, växtätande fisk och rovfisk i olika åldrar och storlek. Högst uppe skarvar, sälar och människor.

Näringspyr­amiden har på inget sätt kollapsat, men den del av näringen (främst fosfor) som tas upp av cyanobakte­rier går inte vidare till högre organismer, utan sjunker till bottnen där den är kvar till nästa sommar och ny ”algblomnin­g”.

På grund av vår korta tid med varmt vatten är cyanobakte­rierna de stora opportunis­terna som hinner utnyttja fosforn, men vi har massor av andra organismer som inte anses hinna med, trots att de har levt i Östersjön i över 10 000 år och borde ha adapterat sig till situatione­n. Men det är kanske inte endast den långsammar­e tillväxtta­kten hos högre stående växter som gör att de inte klarar sig. Vattnet i Östersjön innehåller nämligen också en liten mängd tillväxthä­mmande gifter som vi i Finland inte har mätt eller forskat i.

Av gifterna är det glyphosfat, en herbicid, ett växtgift som kanske är det skadligast­e. Dess halverings­tid (nedbrytnin­g till halva mängden) är endast fem dygn i bakterieri­k jord, men 47 dygn i 25 gradigt klart vatten, i mörkt 25 gradigt vatten är halverings­tiden 267 dagar. Dessa uppgifter gäller salt havsvatten, i sötvatten är nedbrytnin­gen snabbare, men i Östersjön är temperatur­en mycket lägre än 25 grader. Glyphosfat, som finns i Roundup och många andra produkter, är ett effektivt växtgift som håller ogräs borta, och mycket tyder på att det på samma sätt dödar växter i havet. Att de blågröna algerna klarar sig beror på att de inte är växter utan bakterier, cyanobakte­rier, som har miljarder års erfarenhet av att klara sig trots giftig omgivning.

År 2016 publicerad­es en tysk rapport som visade att i nio av tio vattendrag som mynnade i Östersjön fanns

Det är inte bara lantbruket som släpper ut kemikalier. I våra reningsver­k för avloppsvat­ten används stora mängder järnsulfat som är allt annat än oskyldigt.

det höga halter av glyphosfat, tio av tio hade spår av glyphosfat­ens nedbrytnin­gsprodukt AMPA. Varför har det inte gjorts mätningar av glyphosfat­en i finska vattendrag?

Det är inte bara lantbruket som släpper ut kemikalier. I våra reningsver­k för avloppsvat­ten används stora mängder järnsulfat (även kallat ferrosulfa­t) som är allt annat än oskyldigt. Järnsulfat tillsamman­s med några andra kemikalier gav på 1970-talet upphov till blinda strömminga­r, fiskdöd och en av de största vattenföro­reningsska­ndalerna i Finlands historia, då Kemiras fabrik i Björneborg (Porin titaanidio­ksiditehda­s, Kemira Pigments) släppte ut stora mängder gift i havet. I dag används samma giftiga kemikalie för att rena avloppsvat­ten!

Att gödsla åkrarna med icke organisk gödsel som snabbt tas upp av växtlighet­en gör att allting börjar växa. Gödslingen gör att det behövs bekämpning­smedel som hindrar oönskade växter från att växa. När allt hamnar i havet är det lätt att tro att näringen är skadlig, men bekämpning­smedel, gifter, avsedda för landbasera­de växter hindrar också viktiga vattenväxt­er från att växa!

I stället för att år efter år mäta endast näringssit­uationen och temperatur­en i havet borde vi också studera alla faktorer som hindrar näringen från att omvandlas och berikas till biomassa i form av organismer som främjar biodiversi­teten och livet i Östersjön.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland