Svår utvärdering efter pandemin
Det är en svår tid för svenskar just nu, omringade av länder som inte vill släppa in världsförbättrarna från landet Lagom. Ledande politiker vill inte höra talas om att de själva hösten 2015 satte upp bland annat EU:s hårdaste regler mot flyktingströmmen.
Dessutom hade de med fyrkantighet skapat bland den sämsta integrationen inom OECD för flyktingar, då omdöpta till nyanlända på kanslisvenska.
Mångårig karantän i väntan på myndighetsbeslut om avvisning alternativt anvisning av vistelseort stod i stark kontrast till talarstolarnas budskap om solidaritet, alla ska med och människors lika värde.
Snart är det 20 år sedan Öresundsbron invigdes. Många danskar flyttade till Malmöområdet med lägre boendekostnader. Och många skåningar tog jobb på danska sidan med klart högre löner.
Men det blev en chock för fem år sedan när även svenskar och danskar efter ett drygt halvsekel av passfrihet plötsligt tvingades köa bland flyktingar bakom ståltrådsnät redan på första tågstationen Hyllie i utkanten av Malmö.
Rapporter strömmar nu in om länder som har fler dödsfall i coronavirus, alltså i antal. Och visst har USA många fler än Sveriges nu över 5 000 döda. Men USA har mer än 30 gånger så många invånare som Sveriges dryga tio miljoner.
Den internationella statistiken visade förra veckan att USA hade 362 döda i viruset utslaget på en miljon invånare, Sverige 500. Belgien, Storbritannien, Spanien och Italien tillhör de få som har större andel.
Dödsfall kan räknas på olika sätt i olika länder, men det är ändå säkrare än att dribbla med smittspridning som ju beror på antalet som testats med osäkra metoder.
När nu det officiella Sverige visar bristande förståelse över grannländernas njugghet med inpassering och utrikesministern uttalar oro för det nordiska samarbetet finns det skäl att jämföra statistiken runt Östersjön.
Mot Sveriges 499 dödsfall på en miljon invånare har Tyskland 107, Danmark 103, Finland 59, Estland 52, Litauen 28, Lettland 16, Polen 34. Norge 45, Island omräknat 29 dödsfall.
I en del länder har man avundsjukt pekat på att Sverige med låg partiell nedstängning har näringslivet bättre förutsättning att snabbt komma på fötter igen när pandemin ebbar ut.
Är det någonting som coronan har visat så är det felslagna prognoser, för smittspridning, samhällsekonomin och aktiekurser som hoppar upp och ned i takt med kinesiska avspärrade bostadsområden.
Professorer i epidemiska sjukdomar har diametralt olika åsikter. Likadant med nationalekonomer på universitet och banker som tror sig kunna räkna ut bnp på promillen fram till 2022, alltså tusendelar.
Och alla aktieanalytiker med nya råd kring årsskiftet om köp som fram till i dag har sjunkit med tiotals procent. Några har ökat i värde, Swedish Match som säljer snus, en del läkemedelsbolag samt flertalet spelbolag.
När pandemin ebbat ut väntar utvärderingar som inte blir nådiga för prognosmakarna. Inte heller för de politiker som i likhet med svenske statsministern skyller på experter. Eller om det blir tvärtom, att den svenska modellen i slutändan visar sig mest skonsam. Det är dock svårt att tro med dagens siffror. Men ingen vet hur det slutar.