”Dansk folkeparti har förlorat oskulden”
En gång var Dansk folkeparti förebilden för populisterna i Norden. Så är det inte längre. I stället fascinerar en annan uppstickare i Danmark.
Dansk folkeparti var den orädda och fräcka föregångaren som vågade säga saker högt om invandringspolitiken, och som med provocerande utspel slungade de övriga partierna mot identitetskris och självtvivel.
Partiet är kanske det parti som påverkat den danska politiken mest under 2000-talet – utan att partiet burit regeringsansvar en endaste dag. I stället har man utnyttjat sin roll som stödparti för de borgerliga regeringspartierna mästerligt.
Som störst var Dansk folkeparti (DF) i EU-valet 2014 med ett stöd på 26,6 procent. I inrikespolitiken var partiet Danmarks näst största under perioden 2015–2019, med ett stöd på drygt 20 procent.
Men så hände något. I valet för ett år sen föll partiet hårt och skoningslöst och förlorade över hälften av sina mandat. Stödet på drygt 20 procent krympte till drygt 8 procent.
Efter det har kräftgången bara fortsatt. Flera opinionsmätningar visar nu, ett år senare, att DF är nere på rekordlåga nivåer kring 6 procent.
Förebilden har blivit ett skräckexempel.
Ni undrar förstås vad som hänt. Minns ni Pia Kjaersgaard, den stridbara partiledaren som dök upp i rubrikerna med jämna mellanrum? Tänkte väl det. Men vet ni vad partiets nuvarande ledare heter? Inte det, nej.
Han heter Kristian Thulesen Dahl och går för att vara en skicklig politiker. Ändå känner folk utanför Danmark inte till honom på samma sätt som vi förr visste vem Pia Kjaersgaard var.
Det illustrerar en del av problemet. Han når inte ut.
Lägg till att socialdemokraterna under Mette Frederiksen lagt om sin kurs när det gäller invandringspolitiken och lockat många tidigare S-väljare att återvända ”hem” efter många år i DF.
”Genom att själv framstå som ’Socialdemokratiet classic’ har Thulesen Dahl i själva verket bidragit till att legitimera Mette Frederiksen”, menar B.T:s politiska kommentator Jarl Cordua.
Ytterligare en miss på DF:s konto är miljön – partiet viftade bort klimatkampen som oviktig inför valet i fjol och missade därmed öppet mål, det vill säga att bli hemvist för dem som vill fortsätta äta danskt svinkött och köra bil.
Detta samtidigt som ett nytt fenomen dykt upp, nämligen Pernille Vermund som leder Nya Borgerliga. Partiet debuterade i valet i fjol och kom till mångas häpnad in med drygt 2 procent. Det avfärdades närmast som kuriosa och flera förståsigpåare förutspådde en utplånande tillvaro i skuggan av de stora.
Men så har inte skett. I stället rycker Nya Borgerliga framåt i opinionen samtidigt som Dansk folkeparti backar.
Orsaken stavas Pernille Vermund, det är kommentatorerna eniga om. Hon är en hårdför kvinna som oväntat men framgångsrikt backat upp den socialdemokratiska minoritetsregeringen under coronakrisen.
”Vi har arbetat konstruktivt i en period när Danmark stått i en historiskt stor kris, och jag tvivlar inte på att det betyder något”, säger hon till Danmarks radio.
Vermund har också oväntat backat upp ett annat partis starka kvinna, Venstres vice ordförande och tidigare kontroversiella inrikesministern Inger Støjberg, som hamnat i blåsväder och är föremål för en undersökning.
En ohelig allians av kvinnor på tvärs med partigränserna alltså.
Det är lika oväntat och provocerande som på sin tid de utspel Pia Kjaersgaard stod för.
Och där finns ytterligare en förklaring till Dansk folkepartis kräftgång. Medan Kristian Thulesen Dahl närmast framstår som en resonlig, kompromissvillig och förutsägbar politiker är det plötsligt Pernille Vermund som är den lösa kanonen på däck: Vad ska hon hitta på härnäst?
”Dansk folkeparti har det grundläggande problemet att partiet har mist sin oskuld. DF är inte längre den nya friska fläkten. Den rollen har Pernille Vermund övertagit”, säger kommentatorn Søs Marie Serup i B.T. Frågan är hur långt det räcker. Inte så mycket längre, menar flera kommentatorer och hänvisar till innehållet i politiken. I invandringspolitiken ligger Nya Borgerliga och DF nära varandra, men när det gäller den ekonomiska politiken och särskilt synen på skatter, den offentliga sektorn och fördelningspolitiken är Pernille Vermunds parti ett i allra högsta grad högersinnat borgerligt parti.
Till skillnad från DF som ligger i mitten. Där också den stora volymen av danskar befinner sig. Och där även statsminister Mette Frederiksens socialdemokrater slagit läger tillsammans med stadigt över 30 procent av danskarna.
Valmatematiken ger alltså inte Pernille Vermund mycket hopp. Men med tanke på att hon dömdes ut redan för ett år sedan är osvuret bäst. För man kan aldrig veta med henne. Hon blåser från de mest oväntade håll, nästan på trots mot naturlagarna.
”Partiet är kanske det parti som påverkat den danska politiken mest under 2000-talet – utan att partiet burit regeringsansvar en endaste dag.”