Katainen: Hybridpåverkan ett allt större samhällshot
Då coronaepidemin bröt ut bekymrade sig ex-statsminister Jyrki Katainen över att Finland riskerade bli en anarki där människor tog lagen i egna händer. – Till all lycka hade jag fel, säger Katainen som i sommar ska pröva hur det är att vara caravanare.
Hybridpåverkan bekymrar förra statsministern och EU-kommissionären Jyrki Katainen. Katainen säger att de tekniska metoderna blivit så sofistikerade att det är svårt för människor att veta vem som ligger bakom en kampanj med syfte att påverka folkopinionen.
– Tänk dig att Finland inte skulle vara EU-medlem och regeringen skulle föreslå att vi går med. Frågan skulle antagligen dela befolkningen kraftigt. Och det sannolika vore att Ryssland eller någon annan skulle ägna sig åt infernalisk yttre påtryckning.
I vårvintras då coronaepidemin var ett ofrånkomligt faktum var tidigare statsministern och EUkommissionären Jyrki Katainen, som sedan januari leder jubileumsfonden Sitra, bekymrad. Då fonden, som bland annat ägnar sig åt att blicka in i framtiden, skickade hem personalen på distansjobb, varnade Katainen för att följderna av epidemin kunde bli ödesdigra. Katainen fruktade att konkurser, arbetslöshet och strikta myndighetsbegränsningar riskerade leda till någon form av anarki.
– Mitt resonemang bottnade i att diskussionen i sociala medier hade blivit så rå och våldsam. Jag föreställde mig att undantagstillståndet i kombination med det lidande som epidemin skulle förorsaka, kunde innebära att en del människor skulle ta lagen i egna händer. Jag var rädd för att folk inte längre skulle respektera myndigheterna eller rättsväsendet. Men till all lycka hade jag fel, säger Jyrki Katainen.
– Ännu i februari såg vi mycket riktade trakasserier mot forskare, journalister och politiker samtidigt som fuskmedier spred falska nyheter och desinformation. Men plötsligt kunde man skönja en förändring: Folk började följa med hur forskarsamfundet försöker hitta botemedel mot corona och människor lyssnade på vad myndigheterna hade att säga och inväntade politikernas beslut.
– Det har varit hoppingivande att se. Finland har hittills klarat coronakrisen väldigt bra. Mycket beror på hur den breda allmänheten har förhållit sig till situationen. Det här har fått mig att fundera på hur vi ska kunna stödja den här sansade majoriteten och inte återfalla till den aggressiva ton som vi i viss mån tycks ha blivit kvitt, säger Katainen.
Sällskap av ivrig cockerspaniel
HBL träffar Katainen på distans. Han sitter ute i trädgården under en ståtlig alm vid familjens hus i Esbo. Katainen bär ett headset med mikrofon och hörlurar och har sin bärbara dator framför sig. Familjens cockerspaniel Sisu som liksom sin husse och matte är en ivrig jägare, avbryter ibland intervjun genom att skällande springa glada piruetter runt sin ägare.
Länder måste hjälpa varandra
Under den exceptionella våren har Katainen hunnit grubbla på följderna av epidemin. Han bedömer att coronakrisen kommer att fördjupa den europeiska integrationen och få EU-medlemmarna att inse hur viktigt det är med ömsesidigt bistånd vid överraskande situationer. Må det sedan vara kommande pandemier eller främmande makter som utför cyberattacker och utövar hybridpåverkan på unionsmedlemmar.
– Ponera att ett land skulle överväga Natomedlemskap och det skulle ordnas val i landet. I den situationen är det självklart att landet skulle utsättas för utomstående aggressiv påtryckning och hybridoperationer. Här behöver Europa bli mer motståndskraftigt och kapabelt att motverka hybridoperationerna. Jag hoppas att Finland ska vara i framkanten och vara med och sätta agendan i EU, eftersom någon ändå kommer att göra det, sannolikt Frankrikes president.
Katainen påpekar att EU-kommissionen alldeles nyligen kom ut med en rapport där det framgår att i synnerhet Ryssland och Kina under coronaepidemin lagt sig i EU-ländernas inre angelägenheter. Genom att sprida falsk information och ägna sig åt publicitetsdiplomati, där länderna låtsas hjälpa, sprider de samtidigt information i syfte att rubba den europeiska samsynen. Avsikten är att EU inte ska vara tillräckligt starkt för att skydda sina medborgares intressen.
Det är precis sex år sedan Jyrki Katainen lämnade posten som Samlingspartiets ordförande och statsminister. Sedan dess har mycket hänt.
– Då jag var statsminister började man se ett uppsving i aggressiv retorik, vilket hängde ihop
med de sociala mediernas framfart. På den tiden måste man inte som politiker vara aktiv i sociala medier, men i dag är det ofrånkomligt.
Utöver att Katainen har grubblat på hur man kunde stärka vad han kallar den ”sansade majoriteten” som lätt kommer i skymundan medan ytterligheterna kommer till tals, frågar han sig hur det påverkar de unga då de ser hur vuxna människor nu för tiden debatterar.
– Ibland undrar jag om den fräna tonen i sociala medier också smittar av sig och påverkar hur folk talar till varandra hemma. Jag frågar mig om den gamla termen ”hjärtats bildning” fortfarande existerar eller om den har blivit förlegad.
Katainen säger att det urartade debattklimatet i förlängningen leder till extremfenomen där det yttersta exemplet är att folk börjar ifrågasätta människovärdet.
Scenario: Elen stängs av i januari och vattnet förorenas
En följd av den allt hätskare debatten är att den gör det möjligt för främmande makter att utöva påtryckning.
– De tekniska metoderna för hybridpåverkan har blivit så sofistikerade att det är svårt för folk att veta vem som ligger bakom en kampanj med syfte att påverka folkopinionen. Det här har gjort mig bekymrad över hur motståndskraftiga de stabila demokratierna egentligen är. Katainen ger ett exempel: – Tänk dig att Finland inte skulle vara EU-medlem och regeringen skulle föreslå att vi går med. Frågan skulle antagligen dela befolkningen kraftigt. Och det sannolika vore att Ryssland eller någon annan, skulle ägna sig åt infernalisk yttre påtryckning.
– Det är möjligt att vi skulle bli utsatta för olika hybridoperationer: Strömtillförseln skulle kapas i januari och dricksvattnet skulle plötsligt bli förorenat. Samtidigt skulle också påtryckningen mot medierna vara stor. Skulle finländarna försvara sin egen stat och beslutsfattarnas rätt att fatta självständiga beslut, eller skulle en del av befolkningen alliera sig med den främmande makten för att de håller med den i sakfrågan? Jag vet inte svaret, men jag har funderat mycket på det här.
HBL kan här inte låta bli att fråga Katainen en sak: Det är ingen hemlighet att ryska statsägda bolag gärna har plockat tidigare europeiska regeringschefer till välavlönade styrelse- eller konsultuppdrag. Paavo Lipponen har fungerat som konsult för Rysslands omstridda gasledningsprojekt Nordstream 2 som letts av den tidigare tyska förbundskanslern Gerhard Schröder. Esko Aho sitter i styrelsen för Rysslands största bank, Sberbank.
Skulle du tacka ja till ett motsvarande uppdrag? – Jag har inte funderat på saken eftersom jag inte har fått någon förfrågan. Självfallet skulle jag inte låta mig bli föremål för värvning. Jag vill inte demonisera Ryssland och tycker att vi borde ha en så normal relation som möjligt till Ryssland när det gäller företagsverksamhet och forskning. Men man ska inte vara blåögd. I flera länder är det bevisat att Ryssland har förmågan och viljan att blanda sig i andra länders intressen. Samtidigt behöver det inte vara så att personer eller företag är ansvariga för vad deras länder gör.
I det här skedet av intervjun blir Katainen tvungen att maka på sig och lämna den lummiga grönskan under almen eftersom trädgården ska användas av lekande barn. Katainen tar datorn med sig och bänkar sig i vad som förefaller vara familjens vardagsrum.
Coronan annorlunda än finanskrisen
Under den förra finanskrisen som började 2007 i USA och spred sig världen över var Katainen nybliven finansminister. Vilka eventuella likheter och olikheter med coronakrisen ser Katainen?
– Finanskrisen handlade om att vissa läder hade ekonomiska problem, vilket ledde till instabilitet och misstro som drabbade finansmarknaden. Men coronaviruset finns i vartenda land och drabbar alla länder.
EU-kommissionen skissar just nu på en återuppbyggnadsfond på 750 miljarder euro. Både i Finland och i en del andra länder har förslaget gett upphov till en diskussion om det är rätt eftersom alla EU-medlemmar inte har skött sin ekonomi.
– Som en person med rykte om mig att vara en fiskalhök i finansoch statsministerkretsar kan jag förstå vad diskussionen bottnar i. Men den situation vi har i dag är inte densamma som 2008. Då Grekland, Irland och Portugal drabbades hårt av finanskrisen berodde det i huvudsak på nationella ekonomiskpolitiska misstag. Då var det motiverat att vara sträng och ställa krav på hur pengarna användes för att förhindra att länderna begick samma misstag på nytt.
– Men coronakrisen är annorlunda. Den italienska ekonomin har kraschat för att epidemin slog till så hårt mot Italien. Men det berodde på att det gick direktflyg från Italien till Wuhan. Och Grekland där turismen utgör 30 procent av bnp påverkas förstås otroligt negativt av en global lock down. På samma sätt drabbades turismen i Lappland hårt. Krisen berodde inte på att lappländska lokalpolitiker skulle ha gjort sig skyldiga till felaktig ekonomisk politik.
– Budgetdisciplin är viktig, men hanteringen av coronakrisen handlar inte om det, utan om hur man åter kan bygga upp den europeiska ekonomin för att skapa tillväxt igen. För Finland lönar det sig av rent egoistiska skäl att vara med och göra det. Om EU skulle misslyckas med återuppbyggnaden kommer Finland att drabbas hårt. Krisens första offer är turismen och servicesektorn, men om investeringarna uteblir och tillväxten inte kommer i gång blir följderna svåra för Finland.
Husbilsturné land och rike runt
Katainen kommer i sommar att dra sitt strå till stacken för att stödja den kraschade turistnäringen i Lappland. Familjen har hyrt en husbil och är på väg på en två veckors turné genom hela Finland. Först styr man norrut via Kajanaland ända till Finlands nordligaste by Nuorgam, och därifrån rullar husbilen vidare till lapska armen och Kilpisjärvi varefter det bär söderut längs västkusten.
– Som politiker reste jag flitigt land och rike runt, men våra döttrar har inte sett så mycket av Finland. Vi ska ha en allmänbildande sommarsemester och visa flickorna att Finland är ett vidsträckt land med många olika kulturer och människor och en varierande natur.