Finlandssvenskar anser inte sin egen ekonomi vara hotad
Tankesmedjan Agenda frågade hur coronaviruset och den sociala isoleringen påverkade Svenskfinland
I början av maj svarade kring 1 000 finlandssvenskar på tankesmedjan Agendas frågor angående hur coronavirusepidemin och landets undantagstillstånd påverkat dem.
Ett överraskande resultat av enkäten var att över hälften av deltagarna inte ansåg att coronavirusepidemin hotade deras egen ekonomi, medan över 90 procent ansåg att ekonomin för befolkningen i Finland är delvis, eller mycket hotad. Deltagare som beskrev sig själva som företagare ansåg dock att deras egen ekonomi kan vara hotad.
Största delen av deltagarna i undersökningen tyckte att regeringen har skött sig bra. Endast 34 procent ansåg att oppositionens agerande varit bra.
Finlandssvenskarna har en stark tilltro till myndigheterna. Enligt en rapport som Tankesmedjan Agenda publicerade på torsdagen får regeringen 8,6 i skolbetyg för sitt agerande under coronavåren.
Rapporten redogör för finlandssvenskarnas upplevelser av coronapandemins effekter i Finland. Bland annat visar rapporten att finlandssvenskar inte är så oroliga för sin egen ekonomiska situation. Däremot oroar ekonomin på nationell nivå.
På en skala ett till fem – där fem uttrycker mest oro – har finlandssvenskarna i medeltal svarat 2,8 på hur mycket man oroar sig för sin ekonomi. För hela landet är oron på nivå 4,5.
Heidi Schauman, chefsekonom vid Swedbank i Finland, säger att hushållen ofta bedömer sin egen situation som bättre än helhetsutsikterna för landet.
– Jag tror att det beror på att man baserar bedömningen av sin egen situation och den generella på helt olika faktorer. Vi är de bästa experterna på vår egen situation och för de i vår närmiljö, säger Schauman.
Hon säger att ju längre bort man kommer från sin egen situation, desto större blir osäkerheten och man börjar förlita sig mer på vad till exempel massmedierna berättar.
Schauman framhåller att undersökningen gjordes i maj och att läget kan ha förändrats. Då bedömde många att risken för att förlora jobbet var liten.
Vi får hoppas att finlandssvenskarnas optimism är befogad. Det finns ingenting som tyder på att finlandssvenskar skulle klara sig bättre genom coronakrisen än någon annan.” Heidi Schauman chefsekonom vid Swedbank i Finland
– Vi får hoppas att finlandssvenskarnas optimism är befogad. Det finns ingenting som tyder på att finlandssvenskar skulle klara sig bättre genom coronakrisen än någon annan.
Schauman säger ändå att oron som finns bland företagare är påtaglig. De bedömer också framtidsutsikterna som mer negativa än den generella uppfattningen.
– Även om vi hittills lyckats väldigt bra med våra åtgärder så måste vi komma ihåg att situationen i andra länder påverkar oss mycket. Speciellt påverkas exporterande företag.
Enligt rapporten delar sig upplevelserna av distansarbetet bland finlandssvenskarna.
Välbefinnandet i arbetet har ökat för drygt 30 procent av finlandssvenskarna, för 24 procent har det inte ändrats alls och för cirka 45 procent har välbefinnandet försämrats.
– Det som är mest oroväckande är att personer under 35 uppger att välbefinnandet i arbetet minskat mest. Däremot uppvisar åldersgruppen 35– 44 det största välbefinnandet, säger Ted Urho, verksamhetsledare vid Agenda.
I tätorter har hälften svarat att välbefinnandet försämrats på grund av distansarbete medan motsvarande siffra är knappt 35 procent i glesbygdsområden.
– Vi behöver ta lärdom av den här rapporten och upplevelserna av coronavåren ifall vi hamnar in i en andra våg, säger justitieminister AnnaMaja Henriksson (SFP), som också är Agendas styrgruppsordförande.
Det är för tidigt för Henriksson att ännu kunna säga vad regeringen kunde ha gjort annorlunda. När besluten togs under våren byggde de på den information som var tillgänglig.
– Nu har vi ändrat vår lagstiftning på de punkter som också kommer vara centrala ifall läget förvärras. Det är en lärdom.
Henriksson upplever att alla regioner har tagit situationen på allvar.
– Men man jobbar på olika sätt. I till exempel Österbotten har man inte samma möjligheter att jobba på distans. Det syns också i rapporten.
De flesta fallen har varit koncentrerade till Helsingfors, men enligt Henriksson har man i regionerna varit väl medveten om konsekvenserna om man inte är försiktig.
Över tusen finlandssvenskar svarade på enkäten.
Allt mer tyder på att ett relativt litet antal covidsjuka står för en majoritet av smittspridningen. Resultatet blir en fläckvis spridning av viruset, så kallad klustersmitta.
Den 10 mars samlades 61 personer ur en kör i en kyrka i Mount Vernon i Washington, USA. De sjöng och fikade i två och en halv timme. Inget konstigt med det, men vad ingen visste om var att en av körmedlemmarna hade varit sjuk i tre dagar i något som kändes som en förkylning. De följande veckorna insjuknade 53 av körmedlemmarna i covid-19, var av tre hamnade på sjukhus och två dog.
Händelsen, som har rekonstruerats i detalj av den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC, är en i raden av liknande berättelser om hur det nya coronaviruset kan breda ut sig med hjälp av en så kalllad superspridare. Det vill säga fall då en enstaka sjuk person smittar ett stort antal andra.
I dag, mer än tre månader senare, börjar forskarna bli alltmer övertygade om att det är så här en majoritet av smittspridningen av det nya coronaviruset går till, att det inte uppför sig som en vanlig influensa. För när smittspridningen av en vanlig influensa kan jämföras med en våg som sköljer över en befolkning, tycks det nya coronaviruset drabba mer fläckvis, ungefär som när färgstänk träffar en vägg – så kalllad klustersmitta.
Återkommande mönster
De två andra coronavirus som fram till det som nu sprids över världen har fått störst uppmärksamhet, sars (2003) och mers (2012), spreds på samma sätt.
Detta är goda nyheter, enligt forskarna. Viruset kommer av allt att döma inte att försvinna, men i stället för en andra smittvåg tror forskarna alltmer på mindre utbrott som förhoppningsvis kan hanteras lokalt. Dessutom kan fokus ligga på att förhindra händelser som kan ge upphov till den här typen av smittspridning, så kallade ”superspreading events”. Det skulle kunna ha stor effekt på spridningen av viruset, även om ingen exakt vet under vilka omständigheter risken för en dylik smittspridning är som störst.
– Om det skulle gå att förutsäga, visar matematiken att det skulle gå väldigt snabbt att minska smittspridningen, säger Jamie LloydSmith vid University of California, Los Angeles, till tidskriften Science.
Det återkommande mönstret, säger han, är att de allra flesta oftast inte för smittan vidare alls, eller mer än till den närmaste familjen. I dag finns det forskning som visar att en så liten andel som 20 procent kan stå för 80 procent av all smittspridning.
Detta gör att en större smittspridning av ett sådant virus ofta blir ”svårstartad”. Inte sällan behöver smittan komma till en plats upprepade gånger innan spridningen tar fart på allvar. Det kan också förklara de uppenbara skillnader i hur olika regioner och städer drabbas.
En förklaring till varför en del sprider mer smitta än andra kan vara att viruset mestadels sprids genom så kallad droppsmitta. Men ibland kan spridningen ske med hjälp av aerosoler i stället, det vill säga mycket mindre droppar som kan transporteras längre sträckor och över ett större område.
Individuella egenskaper kan också ha betydelse. Vissa personer har helt enkelt mer virus under en längre tid än andra, kanske på grund av skillnader i personernas immunsystem. Det kan också ha med andningen att göra. En studie från förra året visade att vissa friska försökspersoner andas ut betydligt fler partiklar i luften än andra.