Läkarhelikoptrarna är i hetluften igen
Staten vill ta över hela verksamheten kring läkarhelikoptrarna. Tröghet och öppna frågor skapar osäkerhet.
Läkarhelikoptrarna har räddat liv i Finland i snart 30 år, men bristen på kontinuitet och en viss ovisshet tycks aldrig ta slut.
I många år kunde verksamheten fungera endast tack vare människors givmildhet och via stöd från spelbolag. Vi är många som minns tiden då en frivillig från Mediheli ringde en gång per år för att be om en slant så att de livsviktiga helikoptrarna kunde hållas flygande också följande år.
Under årens lopp har det varit många svängar kring helikoptrarna och det bara fortsätter. Nu är igen många frågor i luften och risken är överhängande att det kan bli störningar i verksamheten i slutet av nästa år.
Tidigare Medihelis verksamhet överfördes 2012 till ett nygrundat bolag Finnhems som ägdes av fem universitetssjukhusdistrikt. Den egentliga helikoptertrafiken har skötts av två privata operatörer, internationellt ägda Babcock och åländska Skärgårdshavets helikoptertjänst.
I höstas beslöt regeringen att staten ska ta över Finnhems och i våras skedde affären. Samtidigt byttes också hela Finnhems styrelse ut så att den tidigare läkardominerade styrelsen nu innehåller främst flyg- och ekonomiexperter.
Men tankarna fortsätter flyga fritt. Som det framgick i HBL 22.6 har frågorna kring läkarhelikoptrarna redan utretts under två regeringar, först av Juha Sipiläs och i fjol av Antti Rinnes. De två utredningarna kom till helt olika slutsatser. Den första förordar att Finnhems tar hand om även det operationella och skaffar egna helikoptrar, medan den andra utredningen säger att Finnhems ska fortsätta upphandla helikoptertjänster.
Trots att vi har en ny utredning som går emot den som ministerutskottet i höstas baserade sitt beslut på så är det den tidigare linjen som ännu gäller – att helt enkelt göra Finnhems till ett flygbolag med omfattande akutläkarservice. Det innebär anskaffning av 10 nya helikoptrar och anställning av tiotals piloter och läkare.
Helikopterupphandlingen borde ha kommit gång för länge sedan. Det bör inom luftfart och vård finnas rejält med tid för att bygga upp en fungerande maskinpark och kunnigt manskap.
I den andra utredningen som blev klar i december, sägs att kvalitet, kostnader och driftsäkerhet talar för att fortsätta enligt nuvarande modell. Ledande tjänstemän intygar hur bra det hittills har fungerat: ”Bolagen har skött servicen utmärkt och säkerheten har varit av högsta klass”, heter det. Trots det talar samma tjänstemän varmt för ett nytt system.
Relationerna mellan de två helikopterbolagen och Finnhems ledning har varit ansträngda, inte minst på grund av de rättsprocesser Finnhems har fört mot operatörerna trots att också Finnhems sagt sig vara mycket nöjd med operatörerna. Finnhems har förlorat avtalstvisterna som har kostat dem (staten) sjusiffriga belopp.
Varför ändra ett fungerande koncept då det inte finns klara planer för hur allting ska skötas och det inte heller finns vattentäta kalkyler kring att det är ekonomiskt klokt? Varför lägger man inte fram alla de kostnadsberäkningar man utgår ifrån då man säger att det blir billigare om Finnhems sköter hela verksamheten?
De två bolag som flyger läkarhelikoptrarna talar förstås i eget intresse, men de säger sig ha svårt att se hur staten skulle spara genom att ta över verksamheten.
Det är möjligt att det på sikt är bäst att staten sköter allting, men det får inte ske genom en ekonomiskt osäker, okontrollerad och alltför snabb övergång.
Läget är oklart men en lösning brådskar. Både konkurrensutsättning – om det gamla systemet trots allt fortsätter – och förberedelser för egna helikopterköp borde ha varit i gång för länge sedan för att människor i nöd ska kunna få hjälp av läkarhelikoptrar också efter årsskiftet 2021–22 då de nuvarande avtalen går ut.
Behovet av läkarhelikoptrar kommer att finnas också i framtiden och det omfattande distansarbete som följt i coronavirusets släptåg kan bli bestående och leda till att behovet av akut hjälp ökar på många håll utanför tätorterna i vårt land.