Nya riktlinjer för maximala straffet för narkotikabrott
Fram tills nu har man bara beaktat narkotikans mängd och art då man gjort straffmätningen för grovt narkotikabrott. Nu har Högsta domstolen kommit med nya riktlinjer.
Högsta domstolen (HD) gav förra veckan ett prejudikat om när maximistraffet på 10 år kan dömas ut för grovt narkotikabrott.
– Hittills har straffmätningen för grovt narkotikabrott varit schablonartad och mekanisk då man endast har räknat mängd och sett till arten av narkotikan, säger Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet.
Domstolarna har i mer än tio år använt sig av tabeller som gett direktiv om hur långt fängelsestraff en person som gjort sig skyldig till grovt narkotikabrott får. Beroende på mängden och sorten har man fått kortare eller längre straff.
Fick lägre straff av HD
HD:s beslut grundade sig på ett fall där Rovaniemi hovrätt dömde två män till 10 års fängelse och en tredje till 8 år för grovt narkotikabrott. Det handlade om innehav av 18 kilogram amfetamin.
Männen sökte ändring hos Högsta domstolen. I ärendet avvägde HD straffskalan för narkotikabrott och användningen av dess övre gräns. HD ansåg att maximistraffet även i grova narkotikabrott bör användas enbart som straff för de allra farligaste och grövsta brotten.
HD dömde därför de två huvudsakliga gärningsmännen till 8 års fängelse för grovt narkotikabrott. Männen hade också gjort sig skyldiga till andra brott, vilket höjde de utdömda straffen.
Eftersom den tredje svarandes delaktighet var mindre dömdes han till ett fängelsestraff på 6 år och 4 månader.
Ökning av narkotikamängden
Problemet med tabellerna är att narkotikamängden som smugglas in i Finland har växt sig större med åren. Det betyder i sin tur att det har blivit enkelt att nå gränsen för maximistraffet, utan att det egentligen har handlat om grova narkotikabrott.
– Om maximistraffet eller ett närliggande straff döms ut schablonmässigt när en viss mängd narkotika överskrids, kan man med straffen inte längre göra skillnad mellan brott av olika allvarlighetsgrad, skriver HD i ett pressmeddelande.
Professor Nuotio säger att HD:s beslut är vägande och vikten av beslutet framkommer av att man avgjort ärendet på en förstärkt avdelning som består av elva ledamöter i stället för fem.
– Det är viktigt att straffmätningen inte skiljer sig från andra brott. Prejudikatet normaliserar straffmätningen och nu kommer den att följa vanliga principer där man tar alla faktorer i beaktande och inte enbart mängd, säger han.
Dan Frände, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet, säger att beslutet inte betyder att man vid HD anser att grova narkotikabrott inte längre är allvarliga.
– Man kan från början angripa kiloräkningen. I början har man resonerat att om man har en stor mängd narkotika så kan man sprida det vidare. Men om innehavaren blir fast innan hen har hunnit sälja något vidare, ska straffet ändå vara detsamma?
Balans med andra brott
Det handlar alltså om att straffmätningen måste bli i balans med straffen för andra brott. Man kan inte hela tiden slå huvudet i taket, säger Nuotio.
Frände anser att beslutet är en konsekvent utveckling och tar grov stöld som exempel.
– Det spelar ingen roll hur mycket pengar du stjäl. Du kan få högst fyra år för grov stöld.
Frände säger att det dessutom kommer bli intressant att se hur HD:s riktlinjer kommer synas i den omfattande Katiska-droghärvan.
Flera års diskussion
Både Frände och Nuotio säger att man i flera år har börjat ta avstånd från de mekaniska tabellerna, men att det här beslutet är avgörande. Samma problem har rättsväsendet stött på i Sverige.
HD har reagerat på samma problem tidigare, men då har ändring endast skett angående straffmätningen för kurirer, alltså personer som fört in narkotikan i landet men som oftast inte är så centrala i brottet.
– Nu har man utvidgat samma doktrin att börja gälla också de centrala figurerna i sammanhanget. Man sätter på ett sätt punkt nu för utvecklingen, säger Nuotio.
HD framhåller ändå att narkotikans art och mängd fortfarande är central för straffmätningen, men att ett straff vid den övre gränsen av skalan förutsätter att brottet också är förenat med andra allvarliga omständigheter såsom exceptionellt farliga ämnen eller organiserad kriminell verksamhet.
Hittills har straffmätningen för grovt narkotikabrott varit schablonartad och mekanisk då man endast har räknat mängd och sett till arten av narkotikan.
Kimmo Nuotio
professor i straffrätt vid Helsingfors universitet
I början har man resonerat att om man har en stor mängd narkotika så kan man sprida det vidare. Men om innehavaren blir fast innan hen har hunnit sälja något vidare, ska straffet ändå vara detsamma?
Dan Frände
professor i straffrätt vid Helsingfors universitet
SOFIE FOGDE/SPT