Hopp om förändring i USA – men lång väg kvar

Godis har bytt namn, statyer fallit och vissa poliser får inte ta strypgrepp längre. Efter en månad av protester efter George Floyds död bidrar den typen av förändringar till kämparglöd – men de strukturella problemen består, enligt en USA-expert.

Det började med ett knä mot en hals. Kvällen den 25 maj höll polisen Derek Chauvin den 46-årige George Floyd fasttryckt mot marken i 8 minuter och 46 sekunder, strypte långsamt syretillförseln tills Floyd blev medvetslös.

Därefter gick det fort. Efter Floyds sista kväll i livet har protester mot polisvåld och rasism spridit sig världen över, statyer som uppfattas som rasistiska har fallit och bland annat strypgrepp har förbjudits inom flera amerikanska delstaters poliskårer.

Trasigt system

Jonathan Rollins, uppväxt i Florida men numera bosatt i Stockholm, känner för första gången förändring i luften.

– Jag var runt sju när Rodney King dödades av en polis i Los Angeles. Jag minns att jag tänkte att saker skulle ändras, bli bättre, men sedan hände ingenting. Men nu ... De kan inte komma undan den här gången, säger han.

Som barn lärde sig Rollins tidigt hur systemet fungerade, hur han skulle bete sig för att inte hamna i trubbel med polisen eller ännu värre – skadas eller dödas. När han blev äldre utvecklades det till en hel rutin, en exakt manöver för att undvika att bli misshandlad om han skulle bli stoppad av polis.

– Systemet är trasigt, helt och hållet snedvridet gentemot svarta. Jag vill inte låta klyschig, men de bryr sig helt enkelt inte om oss.

Första åtalet

Polisvåld är den sjätte vanligaste dödsorsaken bland svarta män i USA, strax efter hjärtsjukdomar och cancer. Samtidigt ledde 99 procent av alla dödsfall orsakade av poliser 2014-2019 varken till åtal eller dom. Åtalet mot Chauvin är det första i Minneapolis historia där en vit polis åtalas för en svart mans död.

De senaste veckorna har människor demonstrerat mot rasism och för allas lika rättigheter i samtliga av USA:s delstater. Mängder statyer av sydstaternas förgrundsgestalter har plockats bort och flera produkter vars namn andas rasism har slutat tillverkas eller fått byta namn.

”Mer krävs”

Frida Stranne, statsvetare och forskare vid Högskolan i Halmstad med inriktning på amerikansk politik, menar att handlingarna är symboliskt viktiga och betyder mycket för proteströrelsens fortsatta kampanda och energi. Samtidigt når åtgärderna inte längre än så utan andra betydande insatser – man måste skilja på symboliska handlingar och större strukturella förändringar, inte låta statyer och godisnamn flytta fokus från den större frågan, menar Stranne.

– Rasism och strukturella skillnader har en förmåga att flytta sig från en del av samhället till en annan, så det måste till mycket, mycket mer. Det är en sak att protestera sida vid sida med afroamerikaner och visa sin sympati, men en helt annan när man ska dela med sig av sin makt, vilket måste till om det ska bli reell skillnad.

Till en början behövs förbättrade trygghetssystem och bättre arbetsrättsliga villkor inom olika sektorer, säger Stranne.

– I dag är det svårt för en stor del av den afroamerikanska gruppen i USA att röra sig från en samhällsklass till en annan. Den ekonomiska makten är skevt fördelad.

Sociala insatser

Trots Rollins optimism menar han att vägen framåt är lång. Att fördöma våldet och riva statyer är steg i rätt riktning, men känns samtidigt mest som spel för gallerierna.

– Jag skulle vilja se en polis som går runt i ett amerikanskt kvarter utan vapen. Kriminaliteten går ner, varför måste militariseringen av polisen gå upp?

– Jag vill ha en avfinansiering av polisen där pengarna i stället läggs på sociala insatser, saker som hjälper barn som växer upp i utsatta områden att kunna skaffa sig bra liv. Där är beväpnade poliser inte nyckeln.

Finns det något du tycker att medier borde lyfta oftare?

– Det hade varit fint om det rapporterades mer om hur många fredliga protester som pågår hela tiden, inte bara när det urartar i våld. Människor måste förstå att det inte handlar om kravaller och upplopp, det handlar om våra rättigheter.

Jag var runt sju när Rodney King dödades av en polis i Los Angeles. Jag minns att jag tänkte att saker skulle ändras, bli bättre, men sedan hände ingenting. Men nu ... De kan inte komma undan den här gången Jonathan Rollins