Ung generation kan bidra till snabbt börslyft
Kända ekonomer i USA lägger fram ny teori
Trots att arbetslösheten och smittspridningen ökar för varje vecka visar börsrallyt inga tecken på att avta. I ljuset av det dystra världsekonomiska läget har spekulationerna om börsrusningens orsaker intensifierats – samtidigt som allt fler varnar för en bubbla som kan komma att spricka. Den snabba återhämtningen har gett upphov till en ny teori i USA: i brist på sport att spela på har uttråkade millennialer gett sig in på börsen i jakt på snabba klipp.
– Många börs-förståsigpåare som har varit med lite längre kan känna en stor frustration över det här fenomenet, säger Martin Paasi, sparekonom på Nordnet.
Samtidigt som ekonomin går på knäna slår börsen rekord efter rekord. Den kontralogiska uppgången har gett upphov till ett nytt narrativ i USA, som i korthet kunde sammanfattas så här: i brist på sport att spela på har uttråkade millennialer gett sig in på börsen i jakt på snabba klipp.
Något är galet på börsen, konstaterade nobelpristagaren Paul Krugman i en kolumn i New York Times i juni. Trots att både arbetslösheten och smittspridningen ökar för varje vecka visar börsrallyt inga tecken på att avta.
I ljuset av det dystra världsekonomiska läget har spekulationerna om börsrusningens orsaker intensifierats – samtidigt som allt fler varnar för en bubbla som kan komma att spricka.
En av de mer djärva förklaringarna som lagts fram i amerikanska medier den senaste tiden går ut på att uppgången drivs av oerfarna privatpersoner. En betydande del av amatörplacerarna ska enligt teorin vara hasardspelare som annars tippar på sport.
Då sportevenemang har ställts in i coronapandemins
spår har dessa lycksökare i stället sökt sig till aktiemarknaden.
Vallfärd till skräpaktier
Enligt teorin är det inte långsiktighet utan snabba klipp som gäller för den nya spekulantgenerationen. Biluthyrningsföretaget Hertz aktieutveckling är ett exempel på fenomenet, skriver Paul Krugman.
Hårt coronadrabbade Hertz aktie sköt i höjden bara några veckor efter att bolaget ansökte om konkursskydd i Nordamerika i slutet av maj. På några dagar ökade aktiens värde med dryga 500 procent, för att sedan sjunka tillbaka igen.
Tillströmningen av kapital till skräpaktierna är signifikativt för kopplingen mellan börsen och den verkliga ekonomin blir allt svagare, menar Krugman.
Aktiemäklarnas statistik stöder åtminstone påståendet om att antalet nya placerare varit stort under våren. HBL har tidigare skrivit om att aktieplacerarna på Helsingforsbörsen nu är fler än någonsin tidigare, och i Sverige har nätmäklarna Avanza och Nordnet rapporterat om en kraftig tillströmning av nya sparare under våren. Inflödet var särskilt stort i mars, då börsturbulensen var som störst.
I USA har mycket av diskussionen kretsat kring nya mäklartjänster som appen Robinhood, som erbjuder courtagefri handel. Spekulation i sig är ingen nyhet, men avsaknaden av transaktionskostnader sänker tröskeln för dagshandel där tanken är att göra vinst på kortsiktiga kursförändringar.
Den sortens handel har ökat kraftigt under våren, säger marknadsanalytikern Matt Maley till New York Times.
Robinhood har hamnat i blickfånget för sin inriktning på den så kallade millenniegenerationen, personer födda från början av 80-talet till 90-talets mitt. I juni har bolaget också skakats av ett uppmärksammat självmordsfall med koppling till tjänsten.
Det handlade om en 20-årig man som tog livet av sig efter att ha provat på Robinhoods optionshandel och fått se röda minussiffror på 730 000 dollar på sitt konto. Mannen ska ha misstolkat informationen, vilket har fått Robinhoods grundare att utlova förändringar i tjänsten, skriver Forbes.
Kan privatplacerarna verkligen påverka börskurserna?
Det råder ändå oenighet bland analytikerna om huruvida privatsparare kan driva upp börsen. Man pekar bland annat på att deras placeringar är försvinnande små i jämförelse med de kapitalstinna institutionella placerarna.
Dessutom visar en analys från banken Barclays att ju mer populär en aktie är på Robinhood, desto sämre är kursutvecklingen.
Också Martin Paasi, sparekonom på Nordnet, är skeptisk till att privatplacerarna på egen hand kan ha en signifikant inverkan på det breda börsrallyt. Däremot kan de vara ett tecken på en mer allmän trend som slagit rot också bland de institutionella placerarnas yngre garde: en nedvärdering av risk.
– Många börs-förståsigpåare som har varit med lite längre kan känna en stor frustration över det här fenomenet. De yngre placerarna ser oss som gamla stötar som inte förstår hur världen fungerar nu för tiden. Men det kan vara värt att lyssna på det äldre gardet, säger Martin Paasi.
Han hör till den falang som ser vårens kursuppgång som fullständigt ologisk i ljuset av vad vi vet om pandemin och dess effekter.
Han nämner tre tänkbara förklaringar till att aktiekurvorna trots allt pekat uppåt. För det första att centralbankernas stödköp frigör kapital som spiller över på börsen, för det andra att regeringarnas krispaket stärker förtroendet för ekonomin och för det tredje att ingen vill missa börsuppgången som alla väntar sig komma i något skede.
– Den tredje förklaringen hänger ihop med trenden med amatörplacerare som tar stora risker för att snabbt göra vinst. Det här är definitivt ett modernt fenomen. Vi har haft en kontinuerlig uppgång på börsen i över 10 år och oerfarna placerare har växt upp i tron att marknaden alltid beter sig så här.
Själv är Paasi av den uppfattningen att börsuppgången är en konsekvens av den historiskt expansiva penningpolitik som centralbankerna har utövat ända sedan finanskrisen. Genom att pumpa ut likviditet på marknaden har räntorna hållits nere, vilket samtidigt gjort aktier mer attraktiva i förhållande till mer säkra investeringar som statsobligationer.
– Den enorma centralbanksinterventionen leder till att risken inte prissätts korrekt. Vi går allt mer mot Japans situation, där centralbankerna i praktiken har förstatligat stora delar av finansmarknaden i stället för att låta företagen gå omkull, säger Martin Paasi.
Den enorma centralbanksinterventionen leder till att risken inte prissätts korrekt. Vi går allt mer mot Japans situation, där centralbankerna i praktiken har förstatligat stora delar av finansmarknaden i stället för att låta företagen gå omkull.
Martin Paasi