Landskapen får 190 miljoner euro

Det är dags att förbereda sig för vårdreformen, anser regeringen som delar ut stora stödsummor för ändamålet. En del av pengarna ska användas för att förbättra själva vården.

Regeringen delar ut 190 miljoner euro så att landskapen ska vara redo då vårdreformen kommer. Målet är att vårdlandskapen ska ta över ansvaret för vården år 2023.

– Jag är glad att vi emellanåt kan tala om annat än coronan och att vårdreformen går framåt trots pandemin, sade familje- och omsorgsminister KristaKiuru (SDP) på en presskonferens på tisdagen.

De blivande vårdlandskapen har ansökt om utvecklingspengar. 120 miljoner euro ska användas för strukturell utveckling som till exempel planering av servicenätet, ledningsmodeller och digitalisering. Samtidigt ska kring 70 miljoner euro användas för att utvecklingen av själva vården inte ska stagnera då kommunerna väntar på vårdreformen.

– Problemen inom vården kan inte vänta till 2023, utan vårdproducenterna måste ta itu med dem genast.

Pengarna ska användas bland annat för att vården ska bli mer förebyggande. Kiuru anser bland annat att tröskeln är för hög för att få vård för psykiska problem, vilket leder till att fallen blir mer allvarliga och kräver specialistvård.

– Kökulturen ska bytas ut mot att ta tag i problemen. Det blir en mindre kostsam lösning – inte bara ekonomiskt.

Vårdgarantin i kraft med reformen

Krista Kiuru säger att den utveckling av vården som görs nu inte ska vara bortkastad då vårdlandskapen tar över, utan innehållsutvecklingen ska uttryckligen ske parallellt med strukturreformen. Regionerna ska också själva få arbeta med strukturerna.

En av regeringens målsättningar är att man ska behöva köa för vård högst sju dagar, den så kallade vårdgarantin. Kiuru lyfter också fram det som en målsättning för finansieringen, men sätter fortfarande ingen klar tidpunkt för när målet ska vara nått.

– Utgångspunkten är att vårdgarantin uppfylls då reformen har nått i mål år 2023. Men vi måste också analysera hur stor skada coronaepidemin har orsakat.

Privatisering en juridisk fråga

Vissa regioner har privatiserat stora delar av vården, vilket har blivit en svår fråga i samband med vårdreformen. De privata bolagen har inte fått några direkta stödpengar för utveckling, berättar Kari Hakari, avdelningschef vid Social- och hälsovårdsministeriet.

– Men de får ändå delta i utvecklingssamarbetet, säger Hakari.

Det är inte enkelt att riva upp kontrakten med de privata bolagen när vårdlandskapen tar över. Därför planerar regeringen separat lagstiftning för att kunna ogiltigförklara kontrakten.

– Vi måste se hur privata aktörer går ihop med den grundlagsenliga ramen för vårdlandskapens ansvar. Alla verkar inte ha insett att det här i första hand är en juridisk fråga och inte en politisk fråga, säger Kiuru.

Enligt Kiuru börjar vårdpersonalen tröttna på att strukturerna ska göras om då innehållet i vården inte utvecklas. Nu anser ministern ändå att stödpengarna förbinder de regionala beslutsfattarna att ta itu med att utveckla vården så att övergången till vårdlandskap ska gå smidigt.

– Det finns en stor vilja ute på fältet att utveckla själva vården.