Dyrt och opraktiskt att flytta färjtrafiken till Nordsjö hamn
Tillväxten vid Helsingfors hamnar ställer krav på trafiken till och från fartygen
Hur Helsingfors ska ordna trafiken så att den löper smidigt från stadens hamnar har varit en het fråga i flera år.
Mot den bakgrunden presenterade Helsingfors hamnbolag tillsammans med staden i går en utredning av hur färjtrafiken ska se ut i Helsingfors 2040.
Utredningen fokuserar på tre scenarier: att inte förändra något, att koncentrera passagerartrafiken till Västra hamnen eller att flytta Estlandstrafiken till Nordsjö samtidigt som Sverigefärjorna överförs från Södra hamnen till den västra.
Det klart dyraste och sämsta ur passagerarnas synvinkel vore att flytta passagerarfärjorna till Nordsjö, vilket får hamnbolagets vd Ville Haapasaari att sluta sig till att det är ett orealistiskt alternativ.
Den ständigt ökande ruljangsen vid Helsingfors hamnar ställer höga krav på infrastrukturen i centrum. Mot den bakgrunden presenterade Helsingfors hamnbolag tillsammans med staden i går en utredning av hur färjtrafiken ska se ut i Helsingfors 2040.
Utredningen fokuserar på tre scenarier: att inte förändra något, att koncentrera passagerartrafiken till Västra hamnen eller att flytta Estlandstrafiken till Nordsjö samtidigt som Sverigefärjorna överförs från Södra hamnen till den västra.
– Utredningen visar att tanken på att flytta Estlandstrafiken till Nordsjö är orealistisk, sade hamnbolagets vd Ville Haapasaari i samband med presentationen.
Sedan tre år tillbaka är Helsingfors hamn Europas livligaste passagerarhamn, med ett årligt besökarantal på strax över 12 miljoner färjepassagerare. Även om covid-19-pandemin för tillfället satt stopp för turismen väntas trafiken på lång sikt att fortsätta växa.
Det här vållar bekymmer särskilt på Busholmen, då en viktig
drivkraft bakom tillväxten är Estlandstrafiken som till stor del utgår från Västra hamnen. Den medföljande personbils- och lastbilstrafiken skapar köer och täpper till de få vägar som leder bort från ön.
Bäst att fortsätta som hittills
Det första förslaget – att fortsätta på den inslagna vägen – betyder att passagerarfärjorna precis som nu fördelas mellan Skatudden, Västra hamnen och Skatudden medan Nordsjöhamnen huvudsakligen används för frakttrafik i större skala och Ärtholmen för kryssningsfartyg.
Förslaget anses inte bara vara det mest kostnadseffektiva utan också det bästa med tanke på passagerarutvecklingen och miljön. Den stora bristen i jämförelsen med de andra förslagen är dock att det inte löser trafikproblemen på Busholmen.
Den stora mängden trafik från den växande Västra hamnen har lett till att vägarna i stadsdelen ständigt belamras av både lastbilar och persontrafik.
Det andra alternativet går ut på att koncentrera större delen av passagerartrafiken, både till Estland och till Sverige, till Västra hamnen. Södra hamnen skulle då frigöras för annat. Scenariot skulle inte påverka utsläppen från fartygen, men beräknas sänka passagerarantalet något.
Samtidigt skulle det kräva ännu större investeringar i infrastrukturen till och från Västra hamnen.
– Alternativet förutsätter en tunnel som förbinder hamnen med Västleden. En sådan beräknas kosta 180 miljoner euro, säger Haapasaari.
Det tredje scenariot bygger på att Estlandstrafiken helt och hållet flyttas till Nordsjöhamnen samtidigt som Sverigetrafiken överförs till Västra hamnen. Det här är ett tidsdrygt projekt som dessutom skulle kräva massiva investeringar till ett uppskattat värde av 700 miljoner euro.
Enligt en enkätundersökning skulle det få följden att prognosen för passagerarantalet 2040 sjunker från 13–15 miljoner årligen till bara 7–12 miljoner. Samtidigt stiger koldioxidutsläppen från färjorna då deras rutter förlängs.
– Dessutom försämras turistupplevelsen då resan in till centrum förlängs. Det är ett scenario som är förknippat med stor osäkerhet, säger Haapasaari.
I jämförelsen mellan de tre alternativen är Nordsjöscenariots enda fördelar att trafiken till och från hamnen kan skötas smidigare, och att sjöfartens inverkan på trivseln i centrum minskar.
Värt att notera är att slutsatserna som presenterades är hamnbolagets egna. Utvärderingen av de olika alternativens effekter har dock kompletterats med en utredning som parterna beställde av konsultbolaget Logscale, i samarbete med forskare från Åbo universitet och Uleåborgs universitet.
Den utredningen presenterades också under onsdagen och visar resultat som pekar i samma riktning.
Förkastade tunnelbyggen i bakgrunden
Utredningen beställdes av Jan Vapaavuori i höstas. I bakgrunden fanns de förkastade planerna på en centrumtunnel mellan Västerleden och Hermanstad, med ingångar bland annat vid hamnarna.
Förslaget begravdes efter att SDP, som innehade en vågmästarroll i frågan, motsatte sig planerna med motiveringen att prislappen på 1,4 miljarder euro var för hög. I samma veva föreslog också ordföranden för SDP:s fullmäktigegrupp, Eveliina Heinäluoma, att problemen på Busholmen skulle lösas genom att flytta delar av verksamheten i Västra hamnen till Nordsjö.
Jan Vapaavuori, var utredningen ett sätt att en gång för alla begrava argumentet att passagerarfärjorna i stället kan flyttas till Nordsjö? – Nej, tvärtom. Men många har velat hålla kvar alternativet på bordet utan fakta att stödja sig på. Nu har vi en analys att utgå från.
Vapaavuori anser att ett beslut om hur problematiken med trafiken till och från hamnarna borde lösas under den pågående fullmäktigeperioden, och till hösten ska ett förslag utarbetas.
Han konstaterar att en likadan centrumtunnel som den som sköts ner i fjol inte är realistisk, men är förtegen om vad som i stället vore den bästa lösningen.
– I den här fasen tar jag inte ställning till vilket förslag som är bäst, utan låter dem som gjort utredningen stå för resultaten.
”Utesluter inte Nordsjöalternativet”
Ordförandena för Vänsterns och De grönas fullmäktigegrupper, som tillsammans med SDP motsatte sig tunnelplanerna, anser inte att den färska utredningen kullkastar Nordsjöalternativet. Reetta Vanhanen, ordförande för De grönas fullmäktigegrupp, säger att utredningen speglar hamnbolagets syn på saken.
– Den visar vad som är bäst för hamnens del, men när vi fattar beslut i frågan måste vi ha ett bredare perspektiv och också se till vad som är bäst för stadsborna och miljön.
Vanhanen ser det fortfarande som möjligt att styra en större del av personbilstrafiken och tungtrafiken till Nordsjö, till exempel genom avgifter som gör det dyrare att ta en färja till Västra hamnen än till Nordsjö. I dagsläget kan man ta bilfärja från Nordsjö till bland annat Muuga strax utanför Tallinn och Travemünde.
Anna Vuorjoki, ordförande för Vänsterns fullmäktigegrupp, vill än så länge inte ta klar ställning i frågan.
– Utredningen visar att det finns många aspekter att väga in. Viktigt är åtminstone att man också beaktar den allmänna trivseln i staden.
HBL har inte lyckats nå Eveliina Heinäluoma, men till Helsingin Sanomat säger SDP:aren att hon förstår hamnbolagets ståndpunkt med tanke på de investeringar som gjorts i Västra hamnen de senaste åren. Samtidigt framhäver hon, precis som Vuorjoki, att alla beslut måste fattas också med stadsbornas trivsel och ett långsiktigt perspektiv i åtanke.