Ryssarna tros ge Putin förlängd makt
Efterlängtade ekonomiska satsningar – och omvälvande grundlagsändringar som möjliggör för president Putin att stanna vid makten. Det ingår i det reformpaket som ryssarna väntas ha sagt ja till.
Rösträkningen inleddes på onsdagseftermiddagen i de östligaste delrepublikerna. Enligt den ryska valkommissionen pekade de tidiga resultaten på att omkring 70 procent av de röstande ställer sig bakom president Vladimir Putins förslag till grundlagsändringar, rapporterar Reuters. Det stämmer också överens med tidigare prognoser och mätningar.
I omröstningen finns belöningar för både folket och makten i potten. I den ena vågskålen ligger strängare regler kring minimilöner och ett tryggt pensionsindex. I den andra skrotade lagar om presidentens mandatperioder, vilket i teorin gör det möjligt för den 67-årige Putin att sitta kvar till år 2036. Därutöver innefattar paketet bland annat att äktenskapet enligt lag kommer att definieras som en relation mellan man och kvinna.
Presidenten väntades tillkännage resultatet efter att vallokalerna hade stängt på onsdagskvällen klockan 21 finsk tid.
– För oss pensionärer är det väldigt viktigt att de höjer våra pensioner, sade 79-åriga Valentina Kungurtseva till AFP vid en vallokal i Vladivostok, och tillägger att hon inte ser några problem med Putins fortsatta styre.
Lag på 50 sidor
– Kampanjen har tryckt mycket på den förbättrade välfärden och det är svårt att vara emot det. Egentligen har det varit som en presidentkampanj där Putin har styrt hela upplägget, säger Gudrun Persson, Rysslandskännare och forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i Sverige.
Strategin är snillrik: 14 vitt skilda grundlagsändringar inbakade i ett och samma paket.
– Det är ett komplicerat dokument med mängder av ändringar. Lagen är på drygt 50 sidor, men själva frågan till väljarna är ”godkänner du de här förändringarna i sin helhet, ja eller nej?”.
Omröstningen har skett under sju dagar där ryssarna för första gången i landets historia även har kunnat rösta digitalt. Onsdagen den 1 juli var den officiella valdagen, som även har deklarerats nationell helgdag.
Men Gudrun Persson vill inte kalla det för en folkomröstning.
– Mycket kan man kalla den här omröstningen, men inte det. En folkomröstning är reglerad i rysk lag och innebär att över hälften av befolkningen måste rösta ja för att ändringarna ska gå igenom.
”Konstitutionell kupp”
Kritiker och oppositionspolitiker har kallat omröstningen en orkestrerad ”konstitutionell kupp” vars huvudsyfte är att bana väg för Putins fortsatta presidentskap.
Genom att skrota den nuvarande lagen, som slår fast att en president får sitta på posten i max två mandatperioder på sex år vardera, kan Putin väljas om två gånger till efter det att hans nuvarande ämbete går ut 2024.
– Av allt att döma är han mycket ivrig att sitta kvar. Han har själv sagt att han kan tänka sig att ställa upp igen om lagändringarna går igenom, säger Gudrun Persson.
I samband med den kungörelsen sade även presidenten att arbetet med att hitta en efterträdare enbart skulle skapa oro.
– Det är ganska talande för hur ett auktoritärt politiskt system fungerar. Som en del kritiska ryska röster säger: det är märkligt att han har suttit vid makten i 20 år men inte kunnat ordna ett system där en övergång till en ny president går smidigt.
Gudrun Persson tror ändå att Putin kommer att respektera resultatet av omröstningen – också om det mot förmodan skulle bli ett nej.
– Det skulle bli svårt för honom att göra något annat, det är han själv som har velat ha en omröstning. I det ryska auktoritära politiska systemet finns det ett behov för Putin att visa att han har stöd av folket.