Riksdagsdebatt inget ärende för tingsrätten

RIKSDAGEN Gitta Dahlberg Heikel ber oss (HBL Debatt 30.6) memorera namnet på den riksdagsledamot som aktualiserat frågan om de folkvaldas åtalsimmunitet. Hellre bör man väl glömma namnet, så djupt motbjudande var ”skämtet” om invandrarna som invasiva främmande arter. I tyska riksdagen kallades judarna för parasiter och ohyra, och vi vet vad det ledde till.

Men till frågan om vem som missat vad. Finlands riksdag kan vid behov vidta nog så effektiva disciplinära åtgärder mot sina ledamöter. Det var talmannens blunder att så inte skedde, ett olycksfall i arbetet, vilket gav riksåklagaren anledning att ingripa. Om sådant upprepas, tär det på riksdagens ställning.

Parlamentet är det forum där åsikter och känslor som ligger i tiden fritt måste få komma till tals. Det gäller då för riksdagen att själv och utan utomstående domarhjälp se till att detta sker inom ramen för lag och god sed. Reglerna bör självklart vara lika för röster från både små och stora partier, där instämmer jag helt med Dahlberg Heikel.

Men det som sägs i plenum, hur idiotiskt det än må vara, är helt enkelt inte ett ärende för tingsrätten. I den aktuella debatten har det hörts mycket hyckleri från både höger och vänster, men resultatet – att åtalsimmuniteten inte bröts – var rätt. En suverän folkrepresentation måste förstå att slå vakt om sin integritet. ILKKA-CHRISTIAN BJöRKLUND Helsingfors