Skapa alternativ till röstningarna

RIKSDAGEN Då riksdagen röstar om en riksdagsledamots – Juha Mäenpää – åtalsimmunitet är det inte vilken procedur som helst. Det är ett ärende av högsta rang, det är ett slags metaställningstagande och det berör själva riksdagsarbetets kärna.

Ändå är nästan en av åtta riksdagsledamöter (12 procent) frånvarande. Eftersom 24 inte var på plats i denna viktiga stund innebär det att de 54 som röstade mot åtal mot Mäenpää är ungefär 45 procent av rösterna för ett åtal (det vill säga 121) eller knappa 31 procent av alla ställningstagande röster i frågan.

Låt säga att de riksdagsledamöter som var frånvarande också hade röstat för att upphäva Mäenpääs åtalsimmunitet, då hade 54 röster mot bara varit dryga 37 procent av rösterna för eller 27 procent av alla riksdagsledamöter.

Och det är en viss skillnad, eftersom det handlar om ett ytterst viktigt ställningstagande, en både symbolisk och konkret insats.

I ett sådant här röstningsärende handlar det inte bara om själva slutresultatet, utan också om vad antalet röster för, antalet röster mot och antalet oanvända röster ger för signaler. Vilken vikt varje riksdagsledamot lägger eller ser ut att lägga vid frågor som handlar om demokrati och medmänsklighet.

Ser man på riksdagens uppförande enligt parti/grupp var Ano Turtiainen närvarande liksom Kristdemokraternas och Rörelse Nus ledamöter. Socialdemokraterna och Sannfinländarna hade en frånvaroprocent på 2,5 respektive 2,6 procent, Centern och Svenska folkpartiet bägge 10, Vänsterförbundet 12,5 och De gröna 15. Samlingspartiets frånvaroprocent var 35. Med andra ord var drygt varannan av alla frånvarande riksdagsledamöter en samlingspartist.

Så här borde det inte se ut, det här borde inte kunna hända. Om riksdagsledamöter omöjligt kan närvara vid röstningstillfällen borde det vara möjligt att få göra sin röst hörd på elektronisk väg eller på förhand. Hur svårt kan det vara?

Det är dags att genomföra alternativ för röstningsprocedurer inom riksdagen, inte bara beträffande medborgarnas möjligheter i till exempel riksdagsval.

Riksdagen kan själv göra en hel del för att återställa förtroendet för dess intresse att verka och dess arbete. GUNNAR HöGNäS Åbo