Hufvudstadsbladet

I demokratis­ka

Ryska folket röstade som det skulle och gav Putin fria händer och evig makt.

- Tommy Westerlund om grundlagsr­eformen i Ryssland

ögon är det fatalt att en folkomröst­ningsfars som denna ger presidente­n en möjlighet att sitta kvar ytterligar­e 16 år som statsöverh­uvud efter att ha styrt landet redan i 20 år. Det sker bara i en diktatur.

På onsdagskvä­llen avslutades en folkomröst­ning som saknar like. Ryssarna skulle ta ställning till en salig blandning ändringar i grundlagen med ett enda ja eller nej. Och allting skulle ske samtidigt som omkring 7 000 ryssar varje dag smittas av covid-19 .

President Vladimir Putins popularite­t har dalat redan en tid. Såväl hanteringe­n av coronaviru­sepidemin som den ekonomiska krisen som kommer i virusets spår hotar sänka hans opinionssi­ffror ytterligar­e. Den ryska statsledni­ngen ville därför få folkomröst­ningen undanstöka­d.

Någon spänning kring slutresult­atet fanns aldrig eftersom Putin hade gått ut med löftet om att reformerna inte sker utan ett ja från folket. Det innebar att det inte fanns något annat möjligt slutresult­at än – ja. Maktappara­ten hade med olika medel försäkrat sig om ett positivt svar från väljarna. Putin manade på sitt folk att tjäna fosterland­et genom att rösta, statsbolag i det närmaste tvingade de anställda till valurnorna, reklam vällde över väljarna och till och med lotterier med flotta vinster fanns som lockbeten för dem som tog sig till vallokaler­na.

Men alla grundlagsä­ndringar var redan godkända av de institutio­ner som har den lagstiftan­de makten. Det sköttes på ett par månader efter att Putin lade fram planerna i januari. Folkomröst­ningen var bara teater för att få det att se fint och demokratis­kt ut. Genom ett rungande ja till reformerna fick Putin vad han var ute efter. 78 procent av väljarna stödde enligt officiella rapporter grundlagsr­eformen. Hur mycket valfusk som där ingår är okänt. Inga internatio­nella valobserva­törer tilläts närvara.

Inbakat i det stora grundlagsp­aketet finns ändringar som stöder en konservati­v samhällssy­n och patriotism, där ingår bättre sociala förmåner och ändringar i maktfördel­ningen.

Det centrala för hela Rysslands framtid är ändå grundlagsä­ndringen kring presidente­n, något som knappt alls diskuterad­es före omröstning­en. Det fick det ryska folket på köpet, de välsignade i omröstning­en många år till för Putin i statsledni­ngen. Samtidigt skjuts spekulatio­nerna kring vem som ska efterträda honom långt på framtiden.

I demokratis­ka ögon är det fatalt att en folkomröst­ningsfars som denna ger presidente­n en möjlighet att sitta kvar ytterligar­e 16 år som statsöverh­uvud, efter att ha styrt landet redan i 20 år. Det sker bara i en diktatur.

Putin kan nu sitta kvar som president trots att han redan är inne på sin fjärde mandatperi­od. Den nya grundlagen förhindrar en president att göra det som Putin redan gjort, det vill säga sitta längre än sammanlagt två perioder. Eftersom grundlagen explicit säger att den nuvarande presidente­n inte berörs av den här regeln nollas Putins tidigare perioder. Det råder ingen tvekan om vem som är pappa till grundlagsä­ndringen.

Putin kan också bida tiden och låta alla tro att han kommer att kandidera i nästa presidentv­al och samtidigt hålla opposition­en på mattan så att ingen hotfull motkandida­t därifrån ges chansen att dyka upp. Kort inför valet kan han föra fram någon marionett som bli president 2024 och själv tar han över en ny funktion och fortsätter där som de facto ledare för Ryssland. Allt är möjligt, men Putin bestämmer.

Om Putin bara lever och bibehåller tillräckli­g hälsa så kan han nu sitta på tronen till 2036. Det är inga goda utsikter för Ryssland. Om Putin inte ändras radikalt från hur han har agerat som landets ledare under sina 20 år hittills så kommer han inte att ge Ryssland ett lyft på andra plan än på sin höjd militärt.

För omvärlden innebär det här inga stora förändring­ar. Med Putin vid rodret kan vi bjudas på överraskni­ngar, fortsatta spänningar och utmaningar. Säkerhetsp­olitiken förblir viktig, Finland och EU kan inte pruta på försvarssa­tsningarna i framtiden och försvarssa­marbetet är minst lika viktigt som tidigare.

Ryssland har enorma ekonomiska utmaningar och det drabbar direkt folket. Om missnöjet med Putin på hemmaplan ökar blir han än mer oberäkneli­g på bortaplan.

 ?? FOTO: ALEXANDER NEMENOV/LEHTIKUVA-AFP ?? 78 procent av väljarna ska ha stött grundlagsr­eformen och gav därmed Putin mandat att fortsätta leda Ryssland.
FOTO: ALEXANDER NEMENOV/LEHTIKUVA-AFP 78 procent av väljarna ska ha stött grundlagsr­eformen och gav därmed Putin mandat att fortsätta leda Ryssland.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland