I demokratiska
Ryska folket röstade som det skulle och gav Putin fria händer och evig makt.
ögon är det fatalt att en folkomröstningsfars som denna ger presidenten en möjlighet att sitta kvar ytterligare 16 år som statsöverhuvud efter att ha styrt landet redan i 20 år. Det sker bara i en diktatur.
På onsdagskvällen avslutades en folkomröstning som saknar like. Ryssarna skulle ta ställning till en salig blandning ändringar i grundlagen med ett enda ja eller nej. Och allting skulle ske samtidigt som omkring 7 000 ryssar varje dag smittas av covid-19 .
President Vladimir Putins popularitet har dalat redan en tid. Såväl hanteringen av coronavirusepidemin som den ekonomiska krisen som kommer i virusets spår hotar sänka hans opinionssiffror ytterligare. Den ryska statsledningen ville därför få folkomröstningen undanstökad.
Någon spänning kring slutresultatet fanns aldrig eftersom Putin hade gått ut med löftet om att reformerna inte sker utan ett ja från folket. Det innebar att det inte fanns något annat möjligt slutresultat än – ja. Maktapparaten hade med olika medel försäkrat sig om ett positivt svar från väljarna. Putin manade på sitt folk att tjäna fosterlandet genom att rösta, statsbolag i det närmaste tvingade de anställda till valurnorna, reklam vällde över väljarna och till och med lotterier med flotta vinster fanns som lockbeten för dem som tog sig till vallokalerna.
Men alla grundlagsändringar var redan godkända av de institutioner som har den lagstiftande makten. Det sköttes på ett par månader efter att Putin lade fram planerna i januari. Folkomröstningen var bara teater för att få det att se fint och demokratiskt ut. Genom ett rungande ja till reformerna fick Putin vad han var ute efter. 78 procent av väljarna stödde enligt officiella rapporter grundlagsreformen. Hur mycket valfusk som där ingår är okänt. Inga internationella valobservatörer tilläts närvara.
Inbakat i det stora grundlagspaketet finns ändringar som stöder en konservativ samhällssyn och patriotism, där ingår bättre sociala förmåner och ändringar i maktfördelningen.
Det centrala för hela Rysslands framtid är ändå grundlagsändringen kring presidenten, något som knappt alls diskuterades före omröstningen. Det fick det ryska folket på köpet, de välsignade i omröstningen många år till för Putin i statsledningen. Samtidigt skjuts spekulationerna kring vem som ska efterträda honom långt på framtiden.
I demokratiska ögon är det fatalt att en folkomröstningsfars som denna ger presidenten en möjlighet att sitta kvar ytterligare 16 år som statsöverhuvud, efter att ha styrt landet redan i 20 år. Det sker bara i en diktatur.
Putin kan nu sitta kvar som president trots att han redan är inne på sin fjärde mandatperiod. Den nya grundlagen förhindrar en president att göra det som Putin redan gjort, det vill säga sitta längre än sammanlagt två perioder. Eftersom grundlagen explicit säger att den nuvarande presidenten inte berörs av den här regeln nollas Putins tidigare perioder. Det råder ingen tvekan om vem som är pappa till grundlagsändringen.
Putin kan också bida tiden och låta alla tro att han kommer att kandidera i nästa presidentval och samtidigt hålla oppositionen på mattan så att ingen hotfull motkandidat därifrån ges chansen att dyka upp. Kort inför valet kan han föra fram någon marionett som bli president 2024 och själv tar han över en ny funktion och fortsätter där som de facto ledare för Ryssland. Allt är möjligt, men Putin bestämmer.
Om Putin bara lever och bibehåller tillräcklig hälsa så kan han nu sitta på tronen till 2036. Det är inga goda utsikter för Ryssland. Om Putin inte ändras radikalt från hur han har agerat som landets ledare under sina 20 år hittills så kommer han inte att ge Ryssland ett lyft på andra plan än på sin höjd militärt.
För omvärlden innebär det här inga stora förändringar. Med Putin vid rodret kan vi bjudas på överraskningar, fortsatta spänningar och utmaningar. Säkerhetspolitiken förblir viktig, Finland och EU kan inte pruta på försvarssatsningarna i framtiden och försvarssamarbetet är minst lika viktigt som tidigare.
Ryssland har enorma ekonomiska utmaningar och det drabbar direkt folket. Om missnöjet med Putin på hemmaplan ökar blir han än mer oberäknelig på bortaplan.