■ Helsingfors har fått en ny nattlots
Det finns många som lever sitt liv under nattens timmar. Helsingfors stads nya nattlots vill att deras behov beaktas när bostadsområden planeras. – En del är morgonpigga och andra nattugglor. Och det är helt okej.
– Puh! Det blev hett.
Salla Vallius sätter sig på en träbänk utanför ett kafé på Päijännegatan i Trä-Vallgård. Hon har nyss cyklat från sin lilla sommarstuga på Stenudden i Hertonäs. Där har hon tillbringat flera nätter i veckan och njutit av att vakna till utsikten av grönska och till det svaga ljudet av metron i fjärran.
– Först tänkte jag att natten och dagen är varandras motsatser. Men så insåg jag att det är verkligt fånigt att ställa dem mot varandra. De glider in i och kompletterar varandra, säger Salla Vallius.
De senaste månaderna har hon funderat mycket på när natten börjar och när den tar slut. Det ingår i hennes jobb som nattlots för Helsingfors stad. Det är en helt ny tjänst och ramarna för vad den innebär skapar hon i mångt och mycket själv. Idén är att hon ska undersöka, främja och utveckla existerande och nya tjänster i staden nattetid.
Nattlivet är inte bara barer och fylla, konstaterar hon. En del joggar på natten eller är på gymmet, vissa handlar i matbutiken och några går på undergroundfest. Andra kanske besöker en afrobeat-klubbkväll eller sitter på uteserveringarna Leblon eller Merikerho vid Sörnäs strandväg.
– Helsingfors är både puls och lugn, och du kan få båda om du vill det. Vi behöver ha den möjligheten. Någon kanske säger ”vi vill inte ha några nattgrejer i vår stadsdel”. Men det är inte som om vi ska bygga technogrottor överallt, utan det handlar om att beakta olika behov.
De här behoven behöver Helsingfors komma ihåg i planeringen av olika stadsdelar.
– Vilken typ av verksamhet möjliggör staden? Går det till exempel att jogga då det är mörkt? Är byggnaderna planerade så att de är ljudisolerande om det finns något som orsakar buller bredvid så att de kan samexistera?
Ett färskt exempel på hur det kan skära sig är att nattklubben DTM på Mannerheimvägen stänger eftersom festljud har hörts till tre rum i lyxhotellet St. George. Och i fjol meddelade The Circus att verksamheten vid Narinken upphör. Fastighetens ägare renoverade ovanliggande lokalerna till kontor och meddelade att ljudisoleringen skulle ha blivit för dyr.
– Man har brukat titta snett på verksamhet som orsakar oljud. Ansvaret
för ljudisoleringen har alltid fallit på fastighetens ägare.
Utomlands blåser nya vindar. I Australien och London har man börjat använda en princip som kalllas ”Agent of change”. Den går ut på att nya hus som byggs måste anpassa sig till existerande lokaler med livemusik i området. Det betyder att byggaren måste sörja för ljudisoleringen i det nya huset. Också i Berlin diskuteras principen.
– Borde Helsingfors vara öppna för ett sådant här tänkesätt där den existerande verksamheten skyddas?
Vallius säger att det är självklart att sömn och vila behöver beaktas.
– Jag förstår att verksamhet av den här typen kan vara störande. Men du kan påverka mycket med dagens bullerplanering, akustik, material och hur ljudet riktas. Det är värdefullt med ett levande centrum. Vi skapar dragkraft om det är mångsidigt.
Vill skaka om
Salla Vallius konstaterar att det finns ett hårt tryck på att bygga bostäder för att många flyttar till Helsingfors, men att det behövs mer än hem och kontor.
– Vi behöver stamställen så att folk kan träffas. Inte så att det är en sylta, utan kanske ett prima kafé som serverar lokala produkter. Eller ett ställe där man kan ordna morgonyoga och emellanåt danser.
Hon besökte nyligen idrottsanläggningen i Mosabacka som stänger klockan 20.15 inne i veckan.
– Tänk om de stängde först klockan 12 och man kunde ordna kvällsmeditation där?
Vallius hoppas att nattlotsen kan skaka om och uppmuntra allt från anläggningar, simhallar till museer att prova på nya koncept. Till exempel kunde museerna testa nattöppet.
– Efter att du ätit ute en fredag kunde du dra vidare till museet.
”Dagens realitet”
Nattlotsen planerar inte enbart underhållning. Nattetid finns det allt från hemlösa till ensamstående mammor som kan behöva hjälp. Och en stor grupp som är aktiva nattetid arbetar. Till exempel jobbar så många som 10–14 procent av alla närmare 40 000 anställda på Helsingfors stad på natten.
– En del av mina vänner jobbar på natten på grund av tidsskillnaden då kontoret finns i New York. Det är dagens realitet. Vi lever helt enkelt inte längre i 8–16-samhället. Punkt.
Andra väljer att jobba under nattens timmar för att de föredrar dem och känner sig mer kreativa då.
– En del är morgonpigga och andra nattugglor. Och det är helt okej.